No description available.

<p>Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men även i handelsbolag om det är en eller flera juridiska personer som är delägare. Men 1998 började man behandla frågan angående revisionsplikten för små aktiebolag och om revision även skulle röra dessa. Detta för att det på sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, då företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingen</p><p>hänsyn tas till de små aktiebolagen.</p><p>De som berörs i första hand är företagens intressenter, just för att dessa är beroende av en rapport som är granskad och godkänd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssäkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.</p><p>Uppsatsen syftar därför i att kartlägga intressenternas syn på revisionsplikten, samt hur de kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, en</p><p>ägare i ett företag och en revisionsbyrå. Andra källor som används är bland annat redan</p><p>befintlig teori och denna applicerades sedan i våra intervjuer, för att se om den</p><p>överensstämmer med verkligheten.</p><p>Intressenternas åsikter har samlats och visar att behovet av en reviderad årsredovisning skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp man tillhör. Kreditgivarna kommer även i framtiden</p><p>att kräva en revision, för att kunna bevilja en kredit, men hur den processen kommer att se ut återstår att se. Eftersom skatteverket baserar sitt skatteunderlag på reviderade siffror, kommer de att bli tvungna att utöka antalet företag som skall granskas. Revisionsbyråerna blir vid ett</p><p>eventuellt avskaffande, tvungna att lägga om sin verksamhet till ännu mer konsultverksamhet och rådgivning än vad den är idag.</p><p>De fyra respondenterna var eniga om att revisionen är för kostsam för små AB, och att</p><p>regelverket är för stort. Det skulle vara mer ändamålsenligt om reglerna gjordes enklare, eller</p><p>att en ny typ av företagsform togs fram som är anpassad till de små AB, med ett större</p><p>personligt ansvar.</p>

<p>Debatten går idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i små och medelstora företag.</p><p>Anledning är att den svenska revisionen påverkas till allt större del av den internationella</p><p>utvecklingen där det i dagsläget endast är Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten för</p><p>små och medelstora företag. Vår uppsats hade därför som syfte att beskriva, särskilt utifrån</p><p>revisorns synvinkel, tänkbara effekter av en slopad revisionsplikt i små och medelstora</p><p>företag i Sverige. Detta utmynnade i vår problemformulering som löd: Vad skulle en slopad</p><p>revisionsplikt för små och medelstora företag innebära i Sverige? Vårt arbete utgick från en</p><p>deskriptiv ansats då vårt syfte var att beskriva och vi valde att använda en kvalitativ metod för</p><p>att besvara vår frågeställning. Genom att ta del av befintlig teori samt våra respondenters</p><p>uttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för små och medelstora företag i</p><p>Sverige kommer att innebära övervägande positiva effekter. Till en början tror vi att det</p><p>kommer att krävas en omställning för både intressenter, företag och revisionsbyråer som kan</p><p>upplevas som negativ genom till exempel förlorade garantier och tappade revisionsuppdrag.</p><p>Detta kommer troligtvis att ändras till det positiva när intressenterna funnit nya garantier och</p><p>revisorerna blivit friare i sin rådgivning. Rådgivningsverksamheten kan då utökas och de små</p><p>och medelstora företagen kan i och med detta få det de efterfrågar.</p>

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men även i handelsbolag om det är en eller flera juridiska personer som är delägare. Men 1998 började man behandla frågan angående revisionsplikten för små aktiebolag och om revision även skulle röra dessa. Detta för att det på sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, då företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingen hänsyn tas till de små aktiebolagen. De som berörs i första hand är företagens intressenter, just för att dessa är beroende av en rapport som är granskad och godkänd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssäkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter. Uppsatsen syftar därför i att kartlägga intressenternas syn på revisionsplikten, samt hur de kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, en ägare i ett företag och en revisionsbyrå. Andra källor som används är bland annat redan befintlig teori och denna applicerades sedan i våra intervjuer, för att se om den överensstämmer med verkligheten. Intressenternas åsikter har samlats och visar att behovet av en reviderad årsredovisning skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp man tillhör. Kreditgivarna kommer även i framtiden att kräva en revision, för att kunna bevilja en kredit, men hur den processen kommer att se ut återstår att se. Eftersom skatteverket baserar sitt skatteunderlag på reviderade siffror, kommer de att bli tvungna att utöka antalet företag som skall granskas. Revisionsbyråerna blir vid ett eventuellt avskaffande, tvungna att lägga om sin verksamhet till ännu mer konsultverksamhet och rådgivning än vad den är idag. De fyra respondenterna var eniga om att revisionen är för kostsam för små AB, och att regelverket är för stort. Det skulle vara mer ändamålsenligt om reglerna gjordes enklare, eller att en ny typ av företagsform togs fram som är anpassad till de små AB, med ett större personligt ansvar.

Debatten går idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i små och medelstora företag. Anledning är att den svenska revisionen påverkas till allt större del av den internationella utvecklingen där det i dagsläget endast är Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten för små och medelstora företag. Vår uppsats hade därför som syfte att beskriva, särskilt utifrån revisorns synvinkel, tänkbara effekter av en slopad revisionsplikt i små och medelstora företag i Sverige. Detta utmynnade i vår problemformulering som löd: Vad skulle en slopad revisionsplikt för små och medelstora företag innebära i Sverige? Vårt arbete utgick från en deskriptiv ansats då vårt syfte var att beskriva och vi valde att använda en kvalitativ metod för att besvara vår frågeställning. Genom att ta del av befintlig teori samt våra respondenters uttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för små och medelstora företag i Sverige kommer att innebära övervägande positiva effekter. Till en början tror vi att det kommer att krävas en omställning för både intressenter, företag och revisionsbyråer som kan upplevas som negativ genom till exempel förlorade garantier och tappade revisionsuppdrag. Detta kommer troligtvis att ändras till det positiva när intressenterna funnit nya garantier och revisorerna blivit friare i sin rådgivning. Rådgivningsverksamheten kan då utökas och de små och medelstora företagen kan i och med detta få det de efterfrågar.

November 1, 2010 the audit requirement in Sweden for small and medium enterprises was abolished, after many years of discussion. This essay aims to examine the effects of the abolishment of the audit requirement on credit. The intention is to draw conclusions about how the possible negative effects of the abolishment of the audit requirement could be prevented. The study has been made using a qualitative method to get a clearer and broader explanation that leads to deeper understanding. It includes an interview with creditors from one of the largest banks whose position represents a large group of lenders. In addition to the lender, two auditors with years of experience have been interviewed. Analysis of collected data has shown that there are both advantages and disadvantages of abolished mandatory auditing. One advantage of the audit abolition is that entrepreneurs no longer see the auditor as a constraint, but now they can see the added value of the skilled help that they can get. The disadvantages are that if companies opt out of the auditor, it could possibly lead to fewer companies qualified for credit because of the lack of audited accounts. The essay group consists of Oksana Brodin and Maria Lindén, who choose to study this topic because auditing is an economically relevant subject. The essay is written at Södertörn University, with Cheick Wagué as supervisor. Many thanks to the supervisor and opponent group for fruitful discussions and valuable comments. We thank our respondents for an interesting and committed cooperation in the study and hope that the essay can be a support to the stakeholders who work with credit, and to entrepreneurs of small and medium enterprises.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur stort ansvar redovisningskonsulterna har fått efter avskaffandet av revisionsplikten och hur det har påverkat deras dagliga arbete. Hur ser redovisningskonsulterna på avskaffandet av revisionsplikten? Hur har avskaffandet av revisionsplikten påverkat redovisningskonsulternas ansvarstagande? Efter att författarna studerat den insamlade data kom de fram till att avskaffandet är positivt för aktiebolagen. Detta gör att aktiebolagen kan lägga ner mer resurser på att utveckla sitt bolag istället för att lägga ner resurserna på revision. För aktiebolagen som väljer bort revisorn försvinner de extra led av kontroller och granskning. Redovisningskonsulternas ansvarstagande har inte påverkats efter avskaffande.

No description available.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka företag som valt bort revision och se hur detta påverkat revisionsbyråerna. För att kunna genomföra detta gjordes både en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in består av företagsinformation från Affärsdata som använts för att kunna ge en bild av vilka företag som valt bort revision. De kvalitativa data som samlats in består av intervjuer med revisorer, genom dessa fångas deras erfarenheter och bedömningar av konsekvenserna utifrån avskaffandet av revisionsplikt.   studien visades att det är de minsta företagen som väljer bort revision i störst utsträckning. De företagen som bildats efter avskaffandet av revisionsplikt väljer bort revision i störst utsträckning. Vidare visades några andra faktorer som kan ha en påverkan vid val av revision. Detta är dock inget som kan fastställas då studien enbart använt sig av deskriptiv statistik. Påverkan av att företag valt bort revision har enligt studien inte varit betydande för revisionsbyråerna. Det visades att revisionsbyråerna inte upplevt något betydande intäktsbortfall trots att de tappat revisionsuppdrag. Detta kan till stor del bero på att de kunderna ofta väljer att köpa andra tjänster av revisionsbyråerna även om de väljer bort revision, det kan även bero på att revisorerna blivit mer säljinriktade. Studien visar också att revisorerna inte upplever någon ökad konkurrens till följd av avskaffandet av revisionsplikt. Slutsatsen är dock att konsekvenserna av lagändringen kan bli tydligare i framtiden och konkurrensen kan då tänkas öka.

<p>I mars 2005 publicerade Svenskt Näringsliv en rapport om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag. Rapporten slog fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten i små aktiebolag. </p><p>Med den här uppsatsen har vi utrett vilken slags information som kreditgivare kommer att använda vid kreditärenden för småföretag när revision blir frivillig. Syftet med uppsatsen är att ur kreditgivarnas synvinkel beskriva och analysera vad för slags information som kommer att bli aktuell vid framtida kreditärenden, när revision blir frivillig. Vi har även tagit reda på vad bankerna kan se för konsekvenser med att revisionsplikten avskaffas. </p><p>För att få klarhet i vår problemställning har vi genomfört en empirisk undersökning i form av personliga intervjuer med Sveriges fyra största banker (Petersson, 2006). Vidare har vi även använt tidigare undersökningar av bland annat Halling (2007) och Thorell & Norberg (2005). </p><p>Studien visade att bankerna även i fortsättningen kommer att efterfråga redovisningsinformation som ger den säkerhet som revision innebär. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot banken. Ett borttagande av revisionsplikten kommer leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket innebär att bankerna kommer efterfråga en utomstående parts bedömning för att säkra informationen i årsredovisningen.</p>