<p>År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna. Då revisorns roll gentemot Skatteverket framförallt är att förebygga brott ansåg vi att det kunde vara intressant att undersöka Skatteverkets nytta av revisionsplikten. Därför är syftet med vår uppsats att beskriva och analysera vilken nytta Skatteverket har av revision i små företag. Vidare är syftet att se vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten medför för Skatteverket och vilka alternativa gransknings-metoder som skulle kunna vara möjliga. Detta avser vi att göra genom att undersöka hur Skatteverket använder sig av revision och vad de anser skapar värde med revision. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod som är passande då vi har ett oklart problem och lite information om det. Detta innebär att vi har gjort personliga intervjuer. Den teoretiska referensramen delades in i fyra olika områden, vilka är revisorns betydelse, skattekontrolls-processen, sambandet mellan redovisning och beskattning och konsekvenser av ett avskaffande av revisionsplikten. Vi beskriver bland annat revisorns roll och ursprung, Skatteverkets verksamhet och tidigare studier gjorda inom ämnet. I empirin sammanfattar vi våra respondenters svar och indelningen är utformad efter den teoretiska referensramen. Slutsatsen av vår studie är att Skatteverket har nytta av revision på ett flertal olika sätt, som till exempel orena revisionsberättelser och en opartisk granskning. Vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om ett avskaffande sker är att fler felaktigheter kommer att förbli oupptäckta och deklarationerna mindre tillförlitliga. En alternativ granskningsmetod är en förändring i lagstiftningen för att Skatteverket skulle kunna få mer kontrollbefogenheter.</p>

<p>Idag råder en het debatt i branschtidningar huruvida revisionsplikten skall avskaffas eller inte. Det är nämligen idag möjligt för varje enskilt medlemsland inom EU att själv avgöra om de skall ha kvar den lagstadgade revisionsplikten för mikroföretag. Mikroföretag innefattar de företag som omsätter under 3 miljoner. Idag gör Svenska Staten en utredning på hur Sverige skall ställa sig till lagförslaget. Denna utredning skall färdigställas och vara utformad senast den 10 september 2007.</p><p>Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad företagaren tycker om revisionen idag samt om företagaren kommer att välja frivillig revision om slopande av plikten träder i kraft. Vad vi upptäckte i och med att vi läste branschtidningar var nämligen att det inte var någon företagare som uttalade sig i frågan. Därigenom väcktes vårt intresse att undersöka detta ytterligare och utifrån det skapades vårt ämnesval.</p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för småföretagarna - en lättnad för företagen, men vad tycker intressenterna?</p><p>Seminariedatum: 30 maj, 2007</p><p>Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 10 p</p><p>Författare: Henrik Westerhaag, Erika Wallin</p><p>Handledare: Dan Nordin</p><p>Nyckelord: Revisionsplikt, revision, revisor, redovisning, små- och medelstora företag</p><p>Syfte: Syftet är att utreda vad utvalda externa intressenter till revisionen tycker om ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi vill även närmare studera vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära för intressenterna avseende deras arbetsuppgifter, samt om det finns något alternativ till revisionsplikten.</p><p>Metod: I vår undersökning använde vi oss av den kvalitativa metoden för insamling av empiri. En induktiv ansats lämpades bäst här då vi med hjälp av empirin skapade oss en uppfattning av problemet. Tillförlitlighet och giltighet granskas och slutligen redogör vi för informationsinsamlingen.</p><p>Teori: För att kunna skapa en förståelse runt ämnet revision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp och teorier.</p><p>Empiri: Vi har i vår insamling av empiri pratat med representanter från tre olika intressentgrupper. Intressentgrupperna är revisorer, kreditgivare och Skatteverket. Svaren från respondenterna indelas i tre kategorier för att göra informationen överskådlig och lättläst.</p><p>Slutsats: Att revisionen skapar kvalitet i företaget är en gemensam åsikt bland respondenterna. Vi finner inget enhetligt svar på frågan huruvida revisionsplikten ska avskaffas eller inte. Överlag urskiljs inga större förändringar i arbetsuppgifterna. Möjligtvis ökas konsultationen hos revisorerna. Skatteverket kan tänkas behöva ändra inriktningen på kontrollerna och kreditgivarnas arbetsuppgifter blir troligtvis relativt oförändrade. Lättnader av något slag, externa kontrollanter eller ett intyg skulle kunna utgöra fungerande alternativ till revisionsplikten.</p>

Revisionspliktens vara eller icke vara är idag i Sverige ett hett diskuterat ämne. Regeringen har beslutat att avskaffa revisionsplikt för små aktiebolag men något datum är ännu inte bestämt. Detta leder fram till frågan om hur svenska företagsledare ser på revisionsplikt i små aktiebolag. Vi identifierar vilka faktorer som ligger bakom deras ställningstagande och med detta vill vi ge en ökad förståelse för småföretagarens attityd i frågan. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer. Efter genomförandet av vår uppsats kom vi fram till att studien har gett fortsatt stöd på Svanströms undersökning att småföretagen vill ha kvar revisionsplikt. Faktorerna som ligger bakom detta beror inte så mycket på det yttre som bransch, storlek och nyetablerat/väletablerat som handlar om företagets situation. Istället pekar det på inre faktorer såsom erfarenhet, utbildning och intresse, vilka är knutna till företagsledarens personlighet.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna. Då revisorns roll gentemot Skatteverket framförallt är att förebygga brott ansåg vi att det kunde vara intressant att undersöka Skatteverkets nytta av revisionsplikten. Därför är syftet med vår uppsats att beskriva och analysera vilken nytta Skatteverket har av revision i små företag. Vidare är syftet att se vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten medför för Skatteverket och vilka alternativa gransknings-metoder som skulle kunna vara möjliga. Detta avser vi att göra genom att undersöka hur Skatteverket använder sig av revision och vad de anser skapar värde med revision. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod som är passande då vi har ett oklart problem och lite information om det. Detta innebär att vi har gjort personliga intervjuer. Den teoretiska referensramen delades in i fyra olika områden, vilka är revisorns betydelse, skattekontrolls-processen, sambandet mellan redovisning och beskattning och konsekvenser av ett avskaffande av revisionsplikten. Vi beskriver bland annat revisorns roll och ursprung, Skatteverkets verksamhet och tidigare studier gjorda inom ämnet. I empirin sammanfattar vi våra respondenters svar och indelningen är utformad efter den teoretiska referensramen. Slutsatsen av vår studie är att Skatteverket har nytta av revision på ett flertal olika sätt, som till exempel orena revisionsberättelser och en opartisk granskning. Vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om ett avskaffande sker är att fler felaktigheter kommer att förbli oupptäckta och deklarationerna mindre tillförlitliga. En alternativ granskningsmetod är en förändring i lagstiftningen för att Skatteverket skulle kunna få mer kontrollbefogenheter.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för småföretagarna - en lättnad för företagen, men vad tycker intressenterna? Seminariedatum: 30 maj, 2007 Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 10 p Författare: Henrik Westerhaag, Erika Wallin Handledare: Dan Nordin Nyckelord: Revisionsplikt, revision, revisor, redovisning, små- och medelstora företag Syfte: Syftet är att utreda vad utvalda externa intressenter till revisionen tycker om ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi vill även närmare studera vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära för intressenterna avseende deras arbetsuppgifter, samt om det finns något alternativ till revisionsplikten. Metod: I vår undersökning använde vi oss av den kvalitativa metoden för insamling av empiri. En induktiv ansats lämpades bäst här då vi med hjälp av empirin skapade oss en uppfattning av problemet. Tillförlitlighet och giltighet granskas och slutligen redogör vi för informationsinsamlingen. Teori: För att kunna skapa en förståelse runt ämnet revision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp och teorier. Empiri: Vi har i vår insamling av empiri pratat med representanter från tre olika intressentgrupper. Intressentgrupperna är revisorer, kreditgivare och Skatteverket. Svaren från respondenterna indelas i tre kategorier för att göra informationen överskådlig och lättläst. Slutsats: Att revisionen skapar kvalitet i företaget är en gemensam åsikt bland respondenterna. Vi finner inget enhetligt svar på frågan huruvida revisionsplikten ska avskaffas eller inte. Överlag urskiljs inga större förändringar i arbetsuppgifterna. Möjligtvis ökas konsultationen hos revisorerna. Skatteverket kan tänkas behöva ändra inriktningen på kontrollerna och kreditgivarnas arbetsuppgifter blir troligtvis relativt oförändrade. Lättnader av något slag, externa kontrollanter eller ett intyg skulle kunna utgöra fungerande alternativ till revisionsplikten.

Sammanfattning Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla. att en reviderad årsredovisning är viktig för företagets olika intressenter, för att de skall ha ett bra underlag för beslutsfattande. Vidare anser de som är för att grunden för revisionsplikten var att förebygga brott. De som är emot revisionsplikten anser att kostnaden för små företag är för stora i förhållande till vad de får ut av revisionen. Vidare är behovet av revisionen är begränsad i små bolag eftersom antalet ägare utanför företagsledningen ofta begränsat i små företag. Studier i England har visat att efter slopandet av revisionsplikten för småföretag, har ändå majoriteten av småföretagen valt att fortsätta revidera sitt företag. Utifrån detta har vi kommit fram till följande problemformulering: Hur påverkas mikroföretagens intresse för fortsatt revision om revisionsplikten slopas? Syftet med vår uppsats är att undersöka om mikroföretag i Sverige avser att fortsätta revidera sina företag vid en slopad revisionsplikt. Samt att undersöka vilka faktorer som påverkar företagets vilja att låta fortsätta revidera sina företag vid en slopad revisionsplikt. Uppsatsen är utförd med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Vi har med hjälp av en enkätundersökning undersökt företagens vilja till fortsatt revision. Vi har utgått från olika teorier kring begreppet revision som har legat till grund för undersökningen. Dessa är intressesynsättet, resursberoendeteorin, agentteorin, kostnader och nytta och maktfaktorer. Empirin som har samlats in har analyserats utifrån teorin och har resulterat i en slutsats. Det vi kom fram till i slutsatsen var att det finns en vilja att fortsätta revidera sitt företag efter en slopad revisionsplikt. Drygt hälften av företagen skulle fortsätta med revisionen. Vidare så är den främsta anledningen till fortsatt revision att företagen vill försäkra sig om att deras redovisning är korrekt. Av de som inte ville fortsätta med revisionen var den främsta anledningen den att de inte hade något behov av den.

Idag råder en het debatt i branschtidningar huruvida revisionsplikten skall avskaffas eller inte. Det är nämligen idag möjligt för varje enskilt medlemsland inom EU att själv avgöra om de skall ha kvar den lagstadgade revisionsplikten för mikroföretag. Mikroföretag innefattar de företag som omsätter under 3 miljoner. Idag gör Svenska Staten en utredning på hur Sverige skall ställa sig till lagförslaget. Denna utredning skall färdigställas och vara utformad senast den 10 september 2007. Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad företagaren tycker om revisionen idag samt om företagaren kommer att välja frivillig revision om slopande av plikten träder i kraft. Vad vi upptäckte i och med att vi läste branschtidningar var nämligen att det inte var någon företagare som uttalade sig i frågan. Därigenom väcktes vårt intresse att undersöka detta ytterligare och utifrån det skapades vårt ämnesval.

No description available.