• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 90
  • 2
  • Tagged with
  • 92
  • 40
  • 32
  • 30
  • 22
  • 18
  • 17
  • 13
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

En skattemyndighet : Balans mellan maktutövning och relationsbyggande / Internal revenue service : Balance between exercising powerand relationship building

Olsson, Johan, Ottoson, Christian January 2012 (has links)
Background: Power by force and threats used to be the common way to collect taxes, but this procedure is today completely different. It’s now more about building a mutual relationship and with help of laws and controls steer citizens and companies to pay the tax they owe. Thus the way to collect taxes have changed over the years, the collecting of taxes aren’t a popular task to do. But despite that, the Swedish IRS has been nominated as one of the most popular authorities with the highest trust according to the Swedish people (TNS SIFO, 2011). This background leads us to the examination papers problem: How does an internal revenue service balance exercise power and relationship building?Purpose: The purpose with this examination paper is through a fall study investigate how the Swedish IRS balance exercises power and relationship building towards barbers and restaurants. The examination papers purpose is also to investigate how the restaurants as well as barbers look upon the Swedish IRS. This investigations purpose is to examine relevant reasons that tributes to the good relationship between companies and the Swedish IRS.Method: By collecting information from the interview subjects, Swedish IRS, restaurants and barbers, we want to give the examination paper through thoughts and reflections an insight in how companies sees the Swedish IRS. We also want to get an insight in how the Swedish IRS discusses their methods and how they work to achieve the popularity they hold today.Conclusion: Companies that haven’t experienced complications from the Swedish IRS tend to have a bigger trust in the IRS (Meyerson et al, 1990). This was proven right from one of the examination papers cases, where one of the interviewed restaurant companies had to experience a revision and because of this procedure lost their trust towards the Swedish IRS compared to what they had before the procedure. Several of the examination papers cases shows that when the Swedish IRS control unit proceed supervisions towards the companies, they show an understanding against the companies, which leads to a bigger earning of trust from the companies. Egidius (2000) suggests that if one shows understanding, this may lead to satisfied companies and a better relationship. / Bakgrund och problem: Förr var Tvångsmakt och hot en vanlig metod att driva in skatt, idag är detta tillvägagångssätt helt förändrat. Det handlar numera om att bygga upp en ömsesidig relation och att med hjälp av lagar och kontroller styra medborgare och företagare till att betala den skatt de är skyldiga till. Trots att sättet att driva in skatt har förändrats genom tiden så är det fortfarande ingen populär uppgift att ta på sig. Men trots det så har Skatteverket utsetts till en av de myndigheterna med det allra största förtroendet enligt svenska folket (TNS SIFO, 2011). Med dessa bakgrundsfaktorer leder det oss fram till uppsatsens problemformulering: Hur balanserar en skattemyndighet maktutövning och relationsbyggande?Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom en fallstudie undersöka hur Skatteverket balanserar maktutövande och relationsbyggande gentemot frisörer och restauranger. Undersökningen syftar även på att undersöka hur restaurang- och frisörföretag ser på Skatteverket. Det som uppsatsen syftar till är då att undersöka vilka faktorer som bidrar till Skatteverkets förtroende?Metod: Genom att ha samlat in data från intervjusubjekten Skatteverket samt restaurang- och frisörföretag så gav detta uppsatsen tankar och reflektioner kring hur företagare ser på Skatteverket samt en inblick i hur Skatteverket själva diskuterar kring sina metoder för att erhålla sin popularitet.Slutsats: Företag som inte har genomgått åtgärder från en skattemyndighets sida visar på ett större förtroende (Meyerson m.fl., 1996). Detta visade sig utifrån ett fall ur uppsatsens empiri, där en utav de intervjuade restaurangföretagen hade fått genomgå en revision och hade på grund av detta en betydligt mycket negativare syn på Skatteverket och ett minskat förtroende jämfört med sin tidigare syn. Utifrån flera utav uppsatsens empiriska fall så framgick det att Skatteverkets kontrollanter vid kontrollbesök visade på förståelse vilket ledde till att de kunde känna ett större förtroende för Skatteverket. Det är då som Egidius (2000) menar på att om man visar förståelse leder till att de kontrollerade företagen känner sig bättre bemötta och får då ett större förtroende. De största bidragande faktorerna till att Skatteverket lyckats bygga upp detta stora förtroende enligt intervjuade från vår empiri är att de flesta känner att Skatteverket finns där för att hjälpa dem, de hjälper till att motverka den osunda konkurrensen.
2

Skatteverkets kommunikation med medborgarna / Communication between the Swedish tax authority and the citizens

Alfredsson, Johan, Larsson, Jakob January 2011 (has links)
No description available.
3

Vilken nytta har Skatteverket av revison? En studie kring ett avskaffande av revisionsplikten

Eliasson, Emelie, Lindbergh, Marie-Louise, Sehlin, Viktoria January 2007 (has links)
<p>År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna. Då revisorns roll gentemot Skatteverket framförallt är att förebygga brott ansåg vi att det kunde vara intressant att undersöka Skatteverkets nytta av revisionsplikten. Därför är syftet med vår uppsats att beskriva och analysera vilken nytta Skatteverket har av revision i små företag. Vidare är syftet att se vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten medför för Skatteverket och vilka alternativa gransknings-metoder som skulle kunna vara möjliga. Detta avser vi att göra genom att undersöka hur Skatteverket använder sig av revision och vad de anser skapar värde med revision. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod som är passande då vi har ett oklart problem och lite information om det. Detta innebär att vi har gjort personliga intervjuer. Den teoretiska referensramen delades in i fyra olika områden, vilka är revisorns betydelse, skattekontrolls-processen, sambandet mellan redovisning och beskattning och konsekvenser av ett avskaffande av revisionsplikten. Vi beskriver bland annat revisorns roll och ursprung, Skatteverkets verksamhet och tidigare studier gjorda inom ämnet. I empirin sammanfattar vi våra respondenters svar och indelningen är utformad efter den teoretiska referensramen. Slutsatsen av vår studie är att Skatteverket har nytta av revision på ett flertal olika sätt, som till exempel orena revisionsberättelser och en opartisk granskning. Vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om ett avskaffande sker är att fler felaktigheter kommer att förbli oupptäckta och deklarationerna mindre tillförlitliga. En alternativ granskningsmetod är en förändring i lagstiftningen för att Skatteverket skulle kunna få mer kontrollbefogenheter.</p>
4

Vilken nytta har Skatteverket av revison? En studie kring ett avskaffande av revisionsplikten

Eliasson, Emelie, Lindbergh, Marie-Louise, Sehlin, Viktoria January 2007 (has links)
År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna. Då revisorns roll gentemot Skatteverket framförallt är att förebygga brott ansåg vi att det kunde vara intressant att undersöka Skatteverkets nytta av revisionsplikten. Därför är syftet med vår uppsats att beskriva och analysera vilken nytta Skatteverket har av revision i små företag. Vidare är syftet att se vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten medför för Skatteverket och vilka alternativa gransknings-metoder som skulle kunna vara möjliga. Detta avser vi att göra genom att undersöka hur Skatteverket använder sig av revision och vad de anser skapar värde med revision. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod som är passande då vi har ett oklart problem och lite information om det. Detta innebär att vi har gjort personliga intervjuer. Den teoretiska referensramen delades in i fyra olika områden, vilka är revisorns betydelse, skattekontrolls-processen, sambandet mellan redovisning och beskattning och konsekvenser av ett avskaffande av revisionsplikten. Vi beskriver bland annat revisorns roll och ursprung, Skatteverkets verksamhet och tidigare studier gjorda inom ämnet. I empirin sammanfattar vi våra respondenters svar och indelningen är utformad efter den teoretiska referensramen. Slutsatsen av vår studie är att Skatteverket har nytta av revision på ett flertal olika sätt, som till exempel orena revisionsberättelser och en opartisk granskning. Vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om ett avskaffande sker är att fler felaktigheter kommer att förbli oupptäckta och deklarationerna mindre tillförlitliga. En alternativ granskningsmetod är en förändring i lagstiftningen för att Skatteverket skulle kunna få mer kontrollbefogenheter.
5

Bestraffning istället för beskattning? : Bestämmelserna om skattetillägg

Providakis, Johan January 2012 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka bestämmelserna om skattetillägg och dess förenlighet med grundläggande krav på rättssäkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillägg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen är att ha en avskräckande effekt, så att den skattskyldige betalar rätt skatt. För påförande av skattetillägg krävs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift i deklarationen. Skattetillägget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och därmed är artikel 6 också tillämplig. Detta innebär att de svenska bestämmelserna måste upprätthålla kraven som ställs enligt konventionen. Den fråga som framförallt har aktualiserats i detta hänseende är om beviskravet i gällande svensk rätt är för lågt ställt och därmed strider mot konventionen. Dessutom har tillämpningen av bestämmelserna funnits bristfällig avseende vem bevisbördan åligger, vilken beviskravsnivå som gäller, samt motiveringen bakom besluten. Likt regeringen finner jag att nuvarande beviskrav fortsättningsvis ska tillämpas. Jag anser att gällande rätt uppfyller de krav på rättsäkerhet som ställs. Däremot är tillämpningen av bestämmelserna ej förenlig med grundläggande krav på rättssäkerhet. / The purpose of this paper is to examine the provisions on tax addition and its compatibility with the basic requirements of legal certainty. Skatteverket decides on tax addition and appeals are made to the administrative court. The purpose of the penalty is to have a deterrent effect for the taxpayer in order for him to pay the correct tax. In order for applying tax addition it requires that Skatteverket shows, proves or makes it very likely that the taxpayer has made a false statement in his declaration. The tax addition as a sanction has been found as a penalty in the meaning of the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and therefore article 6 is also applicable. This means that the Swedish rules must uphold the requirements imposed under the Convention. The question which above has arisen in this regard is if the need for evidence in the current Swedish law is set too low, and thus contrary to the Convention. Moreover, the use of the provisions has been found inadequate for whom the burden of proof lays, what level of proof that applies, and the reasoning behind the decisions. Like the government, I find that the current level of proof to apply tax addition shall continue to be practiced. I believe that the law conforms to the basic requirements of legal certainty. However, the application is of non-compliance with these requirements.
6

(Re)visionens avskaffande

Eshghali, Amir, Gegaj, Armend January 2010 (has links)
<p>När det nya lagförslaget träder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss på hur revisionsbyråerna blir påverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förändringar som avskaffandet kan tänkas föra med sig. Hur stora förändringarna kommer att bli i framtiden är svårt att förutse då man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrågas av de små bolagen.</p><p>Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten få för revisionsbyråerna? Vilka strategiska val väljer byråerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrån dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförändringen att påverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vår D-uppsats är att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyråerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förändringarna.</p><p>I vår uppsats har vi valt att nyttja metoder så som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrån det ämnesval vi har valt att beröra. Med utgångspunkt i ämnet "revisionspliktens avskaffande" valde vi att inte skriva utifrån det uppenbara utan att mer konkretisera det bakomliggande problemet som ligger till grund till avskaffandet av revision sett utifrån de olika aktörernas perspektiv.</p>
7

Revisionsplikten –vara eller icke vara / Statutory audit abolishing : –to be or not to be-

Ekström, Katja, Vidarsdottir, Margrét January 2008 (has links)
Politikerna i Sverige vill sänka kostnaderna för små aktiebolag samt följa influensernafrån övriga länder i Europa. Sverige är tillsammans med Malta de enda länderna i Europasom fortfarande har kvar den allmänna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att påverka mångaintressenter, däribland staten, det vill säga skatteverket. Vidare kommer detta även attpåverka revisorers yrkesroll. Våra huvudfrågor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyråer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare få större arbetsbördor?Syftet med vår uppsats är att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagändring angående revisionspliktens vara eller icke vara, för att få en vidareförståelse av vad detta innebär för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket. Vi har tillförskaffat oss kunskap genom att ha läst artiklar, utredningar samtgenomfört kvalitativa intervjuer med berörda parter.I vår slutsats kom vi fram till följande:! Revisionsbyråer måste bli aggressivare i sin marknadsföring för att locka till sigkunder, för konkurrensen kommer att vara stenhård.! Revisorernas yrkesroll kommer att bli förändrad då revisorerna måste utöka sinatjänster med rådgivning samt bokföring.! Skatteverket måste anpassa sin verksamhet till att aktiebolag ej har en revisor.! Skatteverkets medarbetare kommer att få en större arbetsbörda, då de ska göra flerkontroller än tidigare genom t.ex. razzior på arbetsplatserna samt kontroller avbokföring. / Uppsatsnivå: C
8

Jakten på svartjobben : - större krafttag med ny lagstiftning?

Söderlund, Elin, Johansson, Sofia January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Svartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige och</p><p>Restaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade i</p><p>årsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund av</p><p>svartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.</p><p>Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för höga</p><p>arbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragit</p><p>till att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva.</p><p>Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrika</p><p>näringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, är</p><p>alla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga.</p><p>Orsakerna tycks vara många.</p><p>Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb. Samarbetssvårigheter mellan</p><p>myndigheter, politiskt ointresse, bristande resurser och okunskap framgår som några av alla</p><p>orsaker till varför det är så svårt att satsa på förebyggande metoder mot denna brottslighet.</p><p>Restaurang och Frisör är två branscher med omfattande kontanthandel, varför det är svårt att</p><p>kontrollera utifrån. Regeringen beslutade därför att införa en ny lag som skall öka</p><p>kontrollbefogenheten hos SKV. Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher infördes den</p><p>1 januari 2007. Lagen innebär att näringsidkare i berörda branscher skall föra personalliggare</p><p>för att SKV skall kunna kontrollera att personalen jobbar vitt. Den ger SKV möjligheter att</p><p>göra oannonserade besök för att öka riskerna med att bli upptäckt med svartjobb.</p><p>Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur SKV jobbar för att motverka svartjobb</p><p>samt utreda vilka resultat den nya lagstiftningen har gett upphov till. Syftet är även att försöka</p><p>dra slutsatser om hur framtida kontrollinsatser kan komma att utvecklas. Syftet har uppnåtts</p><p>genom utförandet av kvalitativa intervjuer med personer som varit starkt involverade i lagen</p><p>samt projektet med kontrollinsatserna.</p><p>Studien visar att projektet har skapat många vita anställningar på bara ett år, vilket även</p><p>resulterar i större skatteintäkter. Samtliga respondenter från SKV anser att införandet av lagen</p><p>har varit ett positivt inslag i det förebyggande arbetet mot svartjobb. De påtalar också att extern</p><p>kontroll är högst nödvändig, men öppnar även för andra alternativ som kompletterar på olika</p><p>sätt. Lagen fungerar nämligen utmärkt i samband med andra åtgärder såsom exempelvis</p><p>månadsvis redovisning av inkomstskatter på personnivå, som är ett system som Regeringen</p><p>planerar att införa inom kort.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att verkan av lagen har varit stor och har redan skapat tydliga</p><p>förändringar i förebyggandet av svartjobb. Vilka orsaker som ligger bakom svartjobb är dock</p><p>något som fortfarande inte är entydiga, varför det därför även är svårt att dra slutsatser om</p><p>vilken förebyggande metod som är mest fördelaktig. En sak framgår tydligt, Lagen om särskild</p><p>skattekontroll i vissa branscher är ett stort steg i rätt riktning i jakten på svartjobben.</p>
9

Felaktiga skatteupplägg på Skatteverkets hemsida

Florqvist, Martin, Persson, Stefan January 2007 (has links)
No description available.
10

(Re)visionens avskaffande

Eshghali, Amir, Gegaj, Armend January 2010 (has links)
När det nya lagförslaget träder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss på hur revisionsbyråerna blir påverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förändringar som avskaffandet kan tänkas föra med sig. Hur stora förändringarna kommer att bli i framtiden är svårt att förutse då man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrågas av de små bolagen. Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten få för revisionsbyråerna? Vilka strategiska val väljer byråerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrån dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförändringen att påverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vår D-uppsats är att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyråerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förändringarna. I vår uppsats har vi valt att nyttja metoder så som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrån det ämnesval vi har valt att beröra. Med utgångspunkt i ämnet "revisionspliktens avskaffande" valde vi att inte skriva utifrån det uppenbara utan att mer konkretisera det bakomliggande problemet som ligger till grund till avskaffandet av revision sett utifrån de olika aktörernas perspektiv.

Page generated in 0.1115 seconds