No description available.

Licentiatuppsats Luleå : Luleå tekniska univ., 2004.

Den första november 2010 trädde ett nytt regelverk ikraft, en frivillig revision, ett regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att välja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att välja fri revision benämns mikroföretag, dem verkar inom ramen för regelverkets gränsvärden. Ambitionen med studien är att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige väljer att anlita revisor, fastän de enligt lag inte behöver. Studien är en surveyundersökning som bygger på kvalitativ data från intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som väljer att anlita revisor gör det på grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna är att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget välbefinnande, förändring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rådgivning. För att kunna säga att dessa anledningar till att anlita revisor är signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslås en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data.

I ett aktiebolag är det viktigt att företagets intressenter kan lita på den finansiella information som styrelsen och verkställande direktören ger ut. För intressenternas räkning utses en revisor för att granska verkställande direktörens och styrelsens arbete samt verifiera att den huvudsakliga delen av redovisningen stämmer. Forskning visar att revisorns fokus inte är i balans med intressenternas förväntningar. Vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter finns det många uppfattningar om och revisorerna anklagas ofta för att inte upptäcka bedrägerier. Forskning visar också att kvaliteten på revisionen skiljer sig åt mellan stora och små revisionsbyråer, vilken påverkar vilka förväntningar klienten har på revisorn. Forskning visar att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer vilket kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder. Teoretisk referensram Kapitlet förklarar att förväntningsgapet kan delas upp i flera olika gap, och att dessa gap orsakar problem för revisorn om vilken roll denne ska ta. Kapitlet visar att utbildning och större ansvar är tänkbara åtgärder för revisorn.  Kapitlet beskriver också att det råder delade meningar bland forskarna om det existerar en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer. Vissa forskare anser att större revisionsbyråer har högre kvalitet, samtidigt som andra anser att det inte råder någon skillnad alls vilket kan påverka gapet mellan klienten och revisorn. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet. Metod I uppsatsen har en kvantitativ metod använts. Enkäter skickades ut via mejl till verkställande direktörer och ekonomiansvariga då de har kontakt med företagets revisor. I studien tillfrågades totalt 750 företag där endast 70 ekonomiansvarige och verkställande direktörer fyllde i en fullständig enkät. Resultat Kapitlet sammanställer resultatet från studien. Resultatet visar att det existerar ett förväntningsgap hos uppsatsens respondenter och deras respektive revisorer. Studien visade inte någon signifikant skillnad på förväntningsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Studien visar att verkställande direktörerna och ekonomiansvariga som deltog i studien har otillräckliga kunskaper om revisorns arbetsuppgifter och att utbildning kan reducera förväntningsgapet. Analys Alla delar i förväntningsgapet som presenteras i teorikapitlet existerar bland respondenterna och deras revisorer. Storleken på revisionsbyrån påverkar inte om det uppstår ett förväntningsgap eller storleken på förväntningsgapet. Studien visar att respondenterna har bristande kunskaper i revisorns arbete. Ett sätt att minska förväntningsgapet är utbildning vilket både forskare och studien bekräftar. Slutsats Den slutsats som kan dras är att det existerar ett förväntningsgap bland uppsatsens respondenter och deras revisorer. Studien bekräftar också att det inte finns något samband mellan förväntningsgapet och storleken på revisionsbyrån. Förväntningsgapet uppstår när företagen inte har tillräckliga kunskaper om revisorns arbete och när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Förväntningsgapet kan åtgärdas genom mer utbildning, bättre presterande revisorer och genom utveckling av revisionsstandarderna.

<p>This essay examines the expected impact of the statury audit exemption in Sweden from an</p><p>auditor perspective and any conscious changes made on the accounting firms to meet the abolition.</p><p>The theoretical framework is divided into three parts where the first deals with the concept of audit, who the stakeholders are to revised information, the auditor's function from an agent and positive accountingtheoretical perspective and the expectation gap of what an auditor can</p><p>do and what the client expect audit to be. The second part deals with the audit exemptions and effects in Denmark and England. The last section addresses the current debate, studies and statements by FAR SRS, small businesses, banks and the tax authority.</p><p>The essay is essentially inductive with a phenomenological operator perspective. The thesis has a qualitative approach with four respondents who are authorized or approved as an auditor with extensive experience, active on four different accounting firms. The questionnaire is divided into two parts where the first part consists of a number of very open questions and the other part of more structured questions in order to obtain comprehensive answers.</p><p>The survey shows that a number of new services, certifications and authentication degrees are to be expected in Sweden aswell. The interviews also revealed that the auditors will work more with consultation and the number of qualified auditors will decrease while the authorized accounting consultant may have a greater role after the abolition. The survey also shows that the auditors expect that half of the prospective companies will choose to be audited to the same extent as at present, then on a voluntary basis, but the accounting firms will not lose many customers. The study also points out that the possibility for new auditors to get a qualified practical training will diminish and that clear expectations from the customers will generate a smaller expectation gap when the customer orders audit on specific parts for example inventories, accounts receivable etc.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Revisorns oberoende har blivit ett intressant ämne på grund av ett flertal redovisningsskandaler där revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmärksammad. Det upptäcktes felaktiga balansräkningar och oetiska affärer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjälp av falsk bokföring förbättra sitt resultat väsentligt. På grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fått en central roll. Analysmodellen är ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende. Analysmodellen presenterar olika hot som revisorn ställs inför och vi grundar vår studie på denna modell. Tidigare studier har visat vilka faktorer som påverkar revisorns identifiering av hot. Studierna har visat att yrkeserfarenhet påverkar revisorn problemidentifieringsförmåga. Vi frågar oss således om yrkeserfarenhet påverkar revisorns uppfattning om oberoendet?</p><p>Syfte </p><p>Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur revisorns yrkeserfarenhet påverkar uppfattningen om oberoendet samt tillämpningen av analysmodellen. </p><p>Metod</p><p>För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vårt empiriska material har inhämtats genom sex intervjuer med revisorer. Vi baserar vårt urval på de respondenter som går under vår definition på en erfaren och en mindre erfaren revisor. Företagen som revisorerna reviderar är små till medelstora företag. </p><p>Resultat</p><p>Resultaten av våra intervjuer analyserades med hjälp av vår teoretiska referensram vilket bidrog till våra slutsatser. Vi kan konstatera att det finns skillnader i uppfattningen om revisorns oberoende. De erfarna revisorerna väljer att definiera en oberoende revisor baserat på erfarenhet av tidigare situationer. Uppfattningen om oberoendet och analysmodellen väljer de nyblivna revisorernas att basera på lagar och regleringar. Vår slutsats är att erfarenhet är en betydande faktor för revisorernas uppfattning om oberoendet</p>

No description available.

This essay examines the expected impact of the statury audit exemption in Sweden from an auditor perspective and any conscious changes made on the accounting firms to meet the abolition. The theoretical framework is divided into three parts where the first deals with the concept of audit, who the stakeholders are to revised information, the auditor's function from an agent and positive accountingtheoretical perspective and the expectation gap of what an auditor can do and what the client expect audit to be. The second part deals with the audit exemptions and effects in Denmark and England. The last section addresses the current debate, studies and statements by FAR SRS, small businesses, banks and the tax authority. The essay is essentially inductive with a phenomenological operator perspective. The thesis has a qualitative approach with four respondents who are authorized or approved as an auditor with extensive experience, active on four different accounting firms. The questionnaire is divided into two parts where the first part consists of a number of very open questions and the other part of more structured questions in order to obtain comprehensive answers. The survey shows that a number of new services, certifications and authentication degrees are to be expected in Sweden aswell. The interviews also revealed that the auditors will work more with consultation and the number of qualified auditors will decrease while the authorized accounting consultant may have a greater role after the abolition. The survey also shows that the auditors expect that half of the prospective companies will choose to be audited to the same extent as at present, then on a voluntary basis, but the accounting firms will not lose many customers. The study also points out that the possibility for new auditors to get a qualified practical training will diminish and that clear expectations from the customers will generate a smaller expectation gap when the customer orders audit on specific parts for example inventories, accounts receivable etc.

Bakgrund Revisorns oberoende har blivit ett intressant ämne på grund av ett flertal redovisningsskandaler där revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmärksammad. Det upptäcktes felaktiga balansräkningar och oetiska affärer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjälp av falsk bokföring förbättra sitt resultat väsentligt. På grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fått en central roll. Analysmodellen är ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende. Analysmodellen presenterar olika hot som revisorn ställs inför och vi grundar vår studie på denna modell. Tidigare studier har visat vilka faktorer som påverkar revisorns identifiering av hot. Studierna har visat att yrkeserfarenhet påverkar revisorn problemidentifieringsförmåga. Vi frågar oss således om yrkeserfarenhet påverkar revisorns uppfattning om oberoendet? Syfte Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur revisorns yrkeserfarenhet påverkar uppfattningen om oberoendet samt tillämpningen av analysmodellen. Metod För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vårt empiriska material har inhämtats genom sex intervjuer med revisorer. Vi baserar vårt urval på de respondenter som går under vår definition på en erfaren och en mindre erfaren revisor. Företagen som revisorerna reviderar är små till medelstora företag. Resultat Resultaten av våra intervjuer analyserades med hjälp av vår teoretiska referensram vilket bidrog till våra slutsatser. Vi kan konstatera att det finns skillnader i uppfattningen om revisorns oberoende. De erfarna revisorerna väljer att definiera en oberoende revisor baserat på erfarenhet av tidigare situationer. Uppfattningen om oberoendet och analysmodellen väljer de nyblivna revisorernas att basera på lagar och regleringar. Vår slutsats är att erfarenhet är en betydande faktor för revisorernas uppfattning om oberoendet

No description available.