Extern redovisningsinformation är reglerad i lag i de flesta länder och skall vara tillförlitlig och verifierbar. Ett av syftena med redovisning är att minska informationsasymmetrin som kan finnas mellan företaget och dess intressenter. 2008 lades delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) fram. Utredningen föreslog att revisionsplikten för alla aktiebolag skulle slopas bl.a. som en anpassning till gällande EU-lagstiftning. Delbetänkandet lades ut på remiss och genererade 18 remissvar. Dessa gav uttryck för olika inställningar till lagförslaget. Ett flertal var positiva men andra mer tveksamma. Syftet med uppsatsen är att redogöra för, och analysera fyra intressenters syn på eventuell risk för ökad informationsasymmetri som en konsekvens av revisionspliktens avskaffande för små privata aktiebolag i Sverige. Studien ämnar redogöra för vilka kompensatoriska åtgärder dessa intressenter anser bör vidtagas för att minska denna eventuella risk. De fyra intressenterna är Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen. Studieobjektet är de fyra intressenternas remissvar ang. revisionspliktens avskaffande. Remissvaren analyserar och tolkas utifrån intressentmodellen, agentteorin, stewardship-teorin samt legitimitetsteorin. Studien är således en kvalitativ textanalys med deduktiv ansats. Intressentmodellen är ett teoretiskt ramverk och belyser det faktum att företag har interaktion med fler aktörer än ägarna. Agentteorin redogör för hur olika parter agerar för att säkerställa redovisningsinformationens överensstämmelse med verkligheten. Teorin utgår från att det finns en informationsasymmetri mellan företagets ägare, principal, och dess ledning, agent. Människan ses som nyttomaximerande och rationell. Stewardship-teorin öppnar upp för att agentens och principalens agerande inte helt och fullt behöver bottna i rent egoistiska motiv. Enligt teorin arbetar den enskilda individen rationellt men organisationens nytta skattas högre än egennyttan Agenten benämns inom stewardship-teorin för steward. Enligt legitimitetsteorin anstränger sig företagen för att försäkra sig om att dess handlande håller sig inom de ramar som samhället har ställt upp. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket avstyrker bägge lagförändringen. Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen däremot är båda positiva till lagförslaget. Förklaringen till de olika ståndpunkterna är att de har olika intressen i de företag som berörs Skatteverket och Ekobrottsmyndighetens remissvar visar att de är oroliga för att informationsasymmetrin mellan dem som principal och företagen/agenten kommer att öka. I Konkurrensverkets remissvar återfinns ingen diskussion som går att tolka som en oro för ökad informationsasymmetri. Svenska Bankföreningen uppvisar inte någon större farhåga för en ökad informationsasymmetri eftersom de via avtalslösningar kan lösa sådana problem. Svenska Bankföreningen är den enda av de fyra remissinstanserna som har något resonemang som påminner om Stewardship-teorins tankestruktur, då de via t.ex. borgensåtaganden får företagaren/stewardens intresse att sammanfalla med bankens/principalens intresse. / This paper describes and analyzes the four stakeholders' views on the possible risk of increased information asymmetry as a consequence of the abolition of the audit duty for small private limited companies in Sweden. The four stakeholders are the Economic Crimes Bureau, the Tax Agency, the Swedish Competition Authority and the Swedish Bankers' Association. The object of study in this paper is the four stakeholder consultation response of the audit duty abolition. Their replies are analyzed and interpreted using the stakeholder model, the agent theory, the stewardship theory and the legitimacy theory. The Swedish Economic Crime Authority and the Swedish Tax Agency, both rejects the legislative amendment. Competition Authority and the Swedish Bankers' Association, however, are both positive to the bill. The explanation for their different positions is that they have different interests in the companies affected. The consultation of the Swedish Tax Agency and the Swedish Economic Crimes Bureau show that they are concerned that the information asymmetry between them as principal and the companies / agent will increase. The Swedish Competition Authority's consultation response contains no discussion that can be interpreted as a concern for greater information asymmetry. The Swedish Bankers' Association shows no concern for increased information asymmetry since they solve such problems through contractual agreements. The Swedish Bankers' Association is the only one of the four consultative stakeholders that has any discussion reminiscent of the Stewardship theory thought structure, since they by guarantee commitments make the interest of the bank/principal and the steward conflate.

<p>This essay examines the expected impact of the statury audit exemption in Sweden from an</p><p>auditor perspective and any conscious changes made on the accounting firms to meet the abolition.</p><p>The theoretical framework is divided into three parts where the first deals with the concept of audit, who the stakeholders are to revised information, the auditor's function from an agent and positive accountingtheoretical perspective and the expectation gap of what an auditor can</p><p>do and what the client expect audit to be. The second part deals with the audit exemptions and effects in Denmark and England. The last section addresses the current debate, studies and statements by FAR SRS, small businesses, banks and the tax authority.</p><p>The essay is essentially inductive with a phenomenological operator perspective. The thesis has a qualitative approach with four respondents who are authorized or approved as an auditor with extensive experience, active on four different accounting firms. The questionnaire is divided into two parts where the first part consists of a number of very open questions and the other part of more structured questions in order to obtain comprehensive answers.</p><p>The survey shows that a number of new services, certifications and authentication degrees are to be expected in Sweden aswell. The interviews also revealed that the auditors will work more with consultation and the number of qualified auditors will decrease while the authorized accounting consultant may have a greater role after the abolition. The survey also shows that the auditors expect that half of the prospective companies will choose to be audited to the same extent as at present, then on a voluntary basis, but the accounting firms will not lose many customers. The study also points out that the possibility for new auditors to get a qualified practical training will diminish and that clear expectations from the customers will generate a smaller expectation gap when the customer orders audit on specific parts for example inventories, accounts receivable etc.</p>

This essay examines the expected impact of the statury audit exemption in Sweden from an auditor perspective and any conscious changes made on the accounting firms to meet the abolition. The theoretical framework is divided into three parts where the first deals with the concept of audit, who the stakeholders are to revised information, the auditor's function from an agent and positive accountingtheoretical perspective and the expectation gap of what an auditor can do and what the client expect audit to be. The second part deals with the audit exemptions and effects in Denmark and England. The last section addresses the current debate, studies and statements by FAR SRS, small businesses, banks and the tax authority. The essay is essentially inductive with a phenomenological operator perspective. The thesis has a qualitative approach with four respondents who are authorized or approved as an auditor with extensive experience, active on four different accounting firms. The questionnaire is divided into two parts where the first part consists of a number of very open questions and the other part of more structured questions in order to obtain comprehensive answers. The survey shows that a number of new services, certifications and authentication degrees are to be expected in Sweden aswell. The interviews also revealed that the auditors will work more with consultation and the number of qualified auditors will decrease while the authorized accounting consultant may have a greater role after the abolition. The survey also shows that the auditors expect that half of the prospective companies will choose to be audited to the same extent as at present, then on a voluntary basis, but the accounting firms will not lose many customers. The study also points out that the possibility for new auditors to get a qualified practical training will diminish and that clear expectations from the customers will generate a smaller expectation gap when the customer orders audit on specific parts for example inventories, accounts receivable etc.

<p>It is mandatory for the countries in the European Union with company audit, still the countries can separately choose to exclude smaller companies from this rule. Most companies in the EU use this exception, Sweden is one of the few countries that does not. The Swedish government has recently announced that an inquiry will be made to examine the effect of an abolishment of the statutory audit for smaller companies.</p><p>This study examines in what extent car selling companies use revised material when they give costumers credit and the consequences of an abolishment of the statutory audit for these companies. The conclusion of the study is that car selling companies feel secure knowing that their costumers have been audited. Most companies interviewed, buy credit information from external sources.</p><p>The persons interviewed have a hard time knowing the outcome of the abolishment of the statutory auditing. They do not know how the new law will affect them because they don´t reveiw the revised material themselves. The belief of a more time consuming and expensive process of granting credit and an increase in economic crimes are other effects that could be caused by an abolishment.</p>

It is mandatory for the countries in the European Union with company audit, still the countries can separately choose to exclude smaller companies from this rule. Most companies in the EU use this exception, Sweden is one of the few countries that does not. The Swedish government has recently announced that an inquiry will be made to examine the effect of an abolishment of the statutory audit for smaller companies. This study examines in what extent car selling companies use revised material when they give costumers credit and the consequences of an abolishment of the statutory audit for these companies. The conclusion of the study is that car selling companies feel secure knowing that their costumers have been audited. Most companies interviewed, buy credit information from external sources. The persons interviewed have a hard time knowing the outcome of the abolishment of the statutory auditing. They do not know how the new law will affect them because they don´t reveiw the revised material themselves. The belief of a more time consuming and expensive process of granting credit and an increase in economic crimes are other effects that could be caused by an abolishment.

Observationer från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen är svårreviderad. För att kontrollera svårigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av år 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att träda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltså en motsägelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. Vårt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet påverkas.  Studien avgränsas till att vi endast behandlar de områden som har med kontantbranschen att göra. Vi har valt att inrikta studien på revisorernas och Skatteverkets åsikter och inte de reviderade bolagens uppfattningar.  Vi ser det som att syftet med stiftandet av lagen om kassaregister inte kommer att uppfyllas men att förtroendet för skattesystemet kan vara fortsatt högt om nya tjänster utvecklas av revisionsbyråerna. Vi ser även att om standarden inte är tillräckligt hög kommer Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens farhågor om ökade skattefel och ekonomisk brottslighet minska förtroendet för skattesystemet.

Bakgrund och problem: Alla små aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebär en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sänker denna transaktionskostnad genom att minska osäkerheten. När revisorn plockas bort från utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förändras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten. Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fått på kostnaderna för utbyten mellan små aktiebolag och deras intressenter. Metod: I studien tillämpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer från var och en av intressentgrupperna: ägare, långivare, leverantörer och kunder. En intervju genomfördes med en person på Skatteverket. Sedan skickades enkäter ut till olika intressentgrupper. Slutsatser: Vår studie antyder att revisorn spelar en viss roll för långivarna och Skatteverket, men revisorn verkar inte ha så stor betydelse för kunder och leverantörer. I utbytena med de små aktiebolagen utan revisor finns det andra faktorer som väger tyngre för leverantörer och kunder. Transaktionskostnaderna är därmed oförändrade i de små aktiebolagens utbyte med leverantörer och kunder. Däremot indikerar studien att transaktionskostnaden har ökat i utbytet mellan de små aktiebolagen och deras långivare. För små aktiebolag utan revisor verkar kostnaden för revision i stort sett försvunnit helt. Vår studie antyder att en del av revisorns funktioner har förstatligats. Revisorns funktion externaliserades från de små aktiebolagen men internaliserades av Skatteverket, som bland annat fått ökade befogenheter sedan revisionsplikten avskaffades.

Examensarbete, Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, kurskod 2FE90E/2FE92E, VT 14 Författare: Patrik Bojent, Maria Åhlander Handledare: Pia Nylinder Titel: Revisionspliktens avskaffande. En studie om revisionsbyråernas strategi och implementeringsarbete för att anpassa sig till omvärldsförändringen. Bakgrund: 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag. Hur revisionsbyråerna har arbetat med sina strategier för att klara den förändringsprocess som revisionspliktens avskaffande inneburit, ligger till grund för detta arbete. Syfte: Syftet med detta arbete är att analysera vilka strategier revisionsbyråerna har använt sig av för att anpassa sig till den omvärldsförändring som revisionspliktens avskaffande inneburit och hur de har lyckats implementera dessa i organisationen. Metod: Studien består av kvalitativa intervjuer på fem revisionsbyråer av olika storlek i Växjö. Personerna som har intervjuats var i ledande position på revisionsbyråerna. Resultat, slutsatser: Revisionsbyråerna som har studerats har hanterat omvärldsförändringen på lite olika sätt, men alla upplevde att förändringen blev mindre omfattande än förväntat. De har därför inte gjort några stora strategiska förändringar. Alla har valt att fokusera mest på sina kunder och att bibehålla en så hög kvalité och en så bra relation med sina kunder som möjligt. Revisionspliktens avskaffande har gjort att andelen revision för de flesta har minskat, men den minskade revisionstiden har ersatts med andra tjänster, främst rådgivning och redovisning. Totalt sett upplever revisionsbyråerna därför inte att de har tappat intäkter, utan att det är relativt oförändrat.

Under 1990-talet pågick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige är ett av få länder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det är inte längre en frågaom det kommer ske en lagändring även i Sverige utan snarare en fråga omnär och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten är att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att påverka revisionsbyråerna samt ta reda på om det kommer attske några former av förändringar inom revisionsbranschen, och i så fall –vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktär eftersom syftet är attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagändring som ännu integenomförts. Genom att använda oss av kvalitativ metod har vi fått en djupareförståelse för ämnet, snarare än en bred och översiktlig. Det empiriskamaterialet från intervjuer med nio stycken revisorer från både mindre ochmedelstora revisionsbyråer har analyserats i ljuset av uppsatsens teoretiskareferensram, syfte och problemformulering.De slutsatser vi kan dra från vår undersökning är att efterfrågan pårevisorernas rådgivning kommer att öka kraftigt samtidigt som efterfrågan pårevisionen minskar något som en följd av lagändringen. Revisorns rollkommer att förändras på så sätt att han kommer att behöva bli mer säljandeoch marknadsföra revisionens fördelar till klienterna. Det kommer även attske en strukturförändring inom revisionsbranschen i form av att byråerna blirtvungna att inrikta sig antingen på revision eller på rådgivning.Enmansbyråerna som endast arbetar med revision och jobbar motredovisningsbyråer kommer att få svårt att klara sig efter lagändringen. / Uppsatsnivå: D

I april år 2008 presenterades delbetänkandet ”Avskaffande av revisionsplikten för småföretag”. I detta delbetänkande föreslås att revisionsplikten slopas för 96 procent av allaaktiebolag i Sverige. Detta förslag föreslås börja gälla från och med den första juli år2010. Bakgrunden till delbetänkandet är EU:s ambition att lätta på de administrativabördorna för företagen inom unionen, i mån om att de skall bli mer konkurrenskraftiga.Många är entusiastiska över förslaget men förslaget är dock inte uppskattat av alla utandet finns de som är kritiska till det såsom Skatteverket.Vårt syfte är att undersöka vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten får på demindre revisionsbyråerna samt kartlägga hur väl de förbereder sig inför ett eventuelltavskaffande. För att få svar på våra frågor har vi gjort en kvalitativ undersökning där viintervjuat tre revisorer från tre mindre revisionsbyråer. Intervjuerna har ökat vårförståelse för hur små revisionsbyråer tänker, planerar och agerar inför ett avskaffande avrevisionsplikten.Vår slutsats är att de mindre revisionsbyråerna inte tror att de kommer att påverkas inågon större omfattning. De är medvetna om att de kommer att förlora en delrevisionsuppdrag. Men eftersom majoriteten av kunderna som anlitar revisionsbyråernaför revision även köper andra tjänster kommer de inte drabbas speciellt hårt. Eftersom demindre revisionsbyråerna befinner sig i denna situation är de inte heller direkt tvingadetill att genomföra åtskilliga förändringar. Vi har kommit fram till att de mindrerevisionsbyråerna inte kommer att förbereda sig i någon högre grad. Revisorerna som viintervjuat är i övrigt kritiska till hur delbetänkandet föreslår att ett avskaffande ska gå till.De är inte direkt negativa men kritiska och egna alternativa förslag råder det gott om.