<p><strong>Inledning: </strong>Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan länge varit ett känt problem för skatteverket vilket också leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med få undantag så som torghandel. Borde även torghandeln omfattas av lagen? Borde klädbranschen kanske undantagas från lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stävja skattefusk?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt även lagens nödvändighet i klädbranschen och torghandeln.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen där empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial. Sex företag har intervjuats angående deras syn på kassaregisterlagen och torghandeln har granskats.</p><p><strong>Resultat: </strong>Torghandel bör definitivt omfattas av lagen då det inte finns något hinder till detta och skattefusk är förekommande. Det är rätt att klädbranschen också omfattas av lagen då fusk av olika slag förekommer även där. Fuskandet kommer att fortsätta och lagens slagkraft kommer inte att vara nämnvärd.</p> / <p><strong>Introduction: </strong>The avoidance of paying taxes has since a long time been a well known factor for Skatteverket which has also led to twisted market competitiveness. A new law, the cash registry law, will act to prevent tax fraud and illegal competitiveness.  Most parties in the cash businesses will be included by the law, with some exceptions such as the market place (market square trading). Should the market place be included in this law as well? Should the clothing business be deducted from the law? Will the law be powerful in terms of fighting tax fraud?</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this study is to examine and analyze the power and usefulness of the law, concentrated on the clothing industry and market place. <strong>                   </strong></p><p><strong>Method: </strong>A qualitative research method is the foundation of this study, whereas empirical material (collected information and interview material) is examined. Six companies have been interviewed regarding their view on the cash registry law and the market place has been investigated.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The market place should definitely be included by the law, the reason being that there are no obstacles for this to happen and tax fraud is evident.  It is correct that the clothing industry should be affected by the law as various types of fraud is evident here as well.  This type of fraud will continue and the power of the implementation of the law will be of no significant factor.</p>

Inledning: Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan länge varit ett känt problem för skatteverket vilket också leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med få undantag så som torghandel. Borde även torghandeln omfattas av lagen? Borde klädbranschen kanske undantagas från lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stävja skattefusk? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt även lagens nödvändighet i klädbranschen och torghandeln. Metod: En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen där empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial. Sex företag har intervjuats angående deras syn på kassaregisterlagen och torghandeln har granskats. Resultat: Torghandel bör definitivt omfattas av lagen då det inte finns något hinder till detta och skattefusk är förekommande. Det är rätt att klädbranschen också omfattas av lagen då fusk av olika slag förekommer även där. Fuskandet kommer att fortsätta och lagens slagkraft kommer inte att vara nämnvärd. / Introduction: The avoidance of paying taxes has since a long time been a well known factor for Skatteverket which has also led to twisted market competitiveness. A new law, the cash registry law, will act to prevent tax fraud and illegal competitiveness.  Most parties in the cash businesses will be included by the law, with some exceptions such as the market place (market square trading). Should the market place be included in this law as well? Should the clothing business be deducted from the law? Will the law be powerful in terms of fighting tax fraud? Purpose: The purpose of this study is to examine and analyze the power and usefulness of the law, concentrated on the clothing industry and market place.                    Method: A qualitative research method is the foundation of this study, whereas empirical material (collected information and interview material) is examined. Six companies have been interviewed regarding their view on the cash registry law and the market place has been investigated. Conclusion: The market place should definitely be included by the law, the reason being that there are no obstacles for this to happen and tax fraud is evident.  It is correct that the clothing industry should be affected by the law as various types of fraud is evident here as well.  This type of fraud will continue and the power of the implementation of the law will be of no significant factor.

Observationer från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen är svårreviderad. För att kontrollera svårigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av år 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att träda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltså en motsägelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. Vårt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet påverkas.  Studien avgränsas till att vi endast behandlar de områden som har med kontantbranschen att göra. Vi har valt att inrikta studien på revisorernas och Skatteverkets åsikter och inte de reviderade bolagens uppfattningar.  Vi ser det som att syftet med stiftandet av lagen om kassaregister inte kommer att uppfyllas men att förtroendet för skattesystemet kan vara fortsatt högt om nya tjänster utvecklas av revisionsbyråerna. Vi ser även att om standarden inte är tillräckligt hög kommer Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens farhågor om ökade skattefel och ekonomisk brottslighet minska förtroendet för skattesystemet.

Den internationella brottsligheten är idag världsomfattande. Den svarta sektorn har länge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa näringsidkare riskerar att konkurreras ut från kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försämrar konkurrensen i samhället. För varje år mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter varav en stor del är direkt hänförlig till avsiktligt skattefusk. Detta är ett stort problem som påverkar Sveriges välfärd. Skatteverket har kommit fram till att det förekommer manipulation av kassaregister i kontantbranscherna. Genom att manipulera med kassaregister kan oseriösa näringsidkare undanhålla intäkter från staten och därmed slippa beskattning.Riksdagen har beslutat att införa lagen om kassaregister i svensk lagstiftning. Från och med den 1 januari 2010 ska flertalet av de verksamheter som hanterar kontant- eller kortbetalning och säljer varor eller tjänster använda ett certifierat kassaregister med tillhörande kontrollenhet. Syftet är att försvåra för oseriösa näringsidkare att undanhålla intäkter samt att förbättra Skatteverkets kontrollmöjligheter.Syftet med vår uppsats är att analysera förmodade effekter av kassaregisterlagen. Vi har i vår uppsats använt en kvalitativ metod där vi vill analysera hur kassaregistret påverkar de aktuella näringsidkarna. Vi har använt ett abduktivt angreppsätt där vi utgår från befintliga teorier om ekonomisk brottslighet och redovisningsplikt där målet är att komma fram till en slutsats. Empirin består av intervjuer med näringsidkare från frisörbranschen och restaurangbranschen samt med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och revisorer.Vår slutsats i uppsatsen är att alla som är verksamma inom tillsynsmyndigheterna anser att det är ett stort problem med svart handel i kontantbranschen. För att uppnå en framgångsrik brottsbekämpning krävs det att revisorer har en god kunskap om de nya kassaregistren för att kunna förebygga ekonomisk brottslighet. Revisorer har därför en viktig roll i det här. Kassaregistret kan leda till att fler näringsidkare uppmärksammar de ekonomiska brotten och att seriösa företag kan konkurrera på lika villkor. För att kassaregistret ska få de brottsförebyggande effekter som är syftet med lagen krävs att Skatteverket får tillräckliga resurser för att utföra de nödvändiga skattekontrollerna på näringsidkare. En möjlig nackdel med den nya kassaregisterlagen är att det är en stor investering för små näringsidkare. Många av våra respondenter upplevde att staten borde ha väntat ett tag på att implementera lagen eftersom det var delar i lagen som upplevdes som oklara med införskaffandet av kassaregistret. Det var även en oklarhet kring vilka kassaregister som var godkända av Skatteverket.

Kontantbranschen utgörs av näringsidkare som genom kontant betalning ellerkortbetalning säljer varor och tjänster, till exempel matvarubutiker, restauranger,kaféer, bilmekaniker, frisörer, torg- och marknadshandel. Kontantbranschen ärdrabbad av en mängd allvarliga problem såsom bokföringsbrott och skattefusk. Denekonomiska brottsligheten i kontantbranschen påverkar samhället negativt på flerasätt, till exempel i form av minskade skatteintäkter men också genom en illojalkonkurrens. Skattebortfallet kan beräknas till omkring 93 miljarder kronor år 2011.Kassaregisterlagen infördes 1 januari 2010 (återfinns i Skatteförfarandelagen). Lageninnebär att företagare som säljer varor och/eller tjänster mot kontant betalning ellerkortbetalning är tvungna att ha certifierade kassaregister med tillhörandekontrollenhet. De måste dessutom ge kunden kvitto vid varje försäljningstillfälle.Skatteverket är kontrollorgan och utför kontroller för att säkerställa att lagen följs.Om skatteverket finner brister kan näringsidkaren bli skyldig att betala enkontrollavgift på 10 000 kronor.Vår frågeställning är, Vilka effekter har Kassaregisterlagen medfört?Syftet var att identifiera och analysera de effekter som lagen medfört påkontantbranschen. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört intervjuer medrepresentanter från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, näringslivsorganisationer,revisionsbyråer samt kassaregistersäljare. Dessa har på olika sätt en relation till lagenoch kontantbranschen och på det sättet ger det oss en samlad bild.Skatteverket har genom lagen fått ökade kontrollmöjligheter. Vår empiri pekar tydligtpå att restaurangbranschen är den mest drabbade och att den ekonomiskabrottsligheten i kontantbranschen har minskat sedan lagen infördes. Gamlakassaregister har i stor utsträckning sanerats och ersatts av nya, vilket medfört en ökadförsäljning av kassaregister. Detta har bidragit till en ökad kostnad för de flestaföretagen. Fler konsumenter erbjuds kvitto efter lagens införande. / Program: Civilekonomprogrammet