Skattetillägg tas enligt 49 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, ut bland annat i de fall en skattskyldig har lämnat oriktig uppgift. Bedömningen om huruvida sådan oriktig uppgift föreligger görs objektivt där det varken krävs uppsåt eller oaktsamhet från den skattskyldige. Den skattskyldiges subjektiva situation är istället tänkt att tas i beaktande genom befrielsegrunder.  Befrielse kan bland annat enligt 51 kap. 1 § andra stycket 1b SFL medges på grund av att den skattskyldige missbedömt en regel eller betydelsen av de faktiska förhållandena. För att befrielse på grund av sådana omständigheter ska låta sig göras krävs det enligt förarbetena att den skattskyldige har haft att ta ställning till en svår skatterättslig fråga. Vad en sådan svår skatterättslig fråga är definieras inte något vidare varken i lagtext, förarbete eller praxis.  Uppsatsens syfte är att utreda gällande rätt i bedömningen av när det anses oskäligt att ta ut skattetillägg på grund av att det gjorts en felbedömning av en regel eller betydelse av de faktiska förhållandena enligt 51 kap. 1 § andra stycket 1b SFL. Avsikten har varit att försöka besvara syftet genom att försöka ta reda på vad en sådan svår skatterättslig fråga som nämns i förarbetet är.  För att besvara uppsatsens syfte har en rättsdogmatisk metod använts. Då det inte tydligt framgår i vare sig lagtext eller förarbeten vad en svår skatterättslig fråga är har mycket av informationsinsamlingen skett genom att samla in rättsfall. Den praxis som finns att tillgå från HFD är näst intill uteslutande baserad på tidigare lagtext och dess prejudikatvärde är därmed inte helt klart. Därmed har en redogörelse för insamlat av material i form avgöranden från de fyra kammarrätterna tagit en stor plats i uppsatsen.  Utifrån HFD:s praxis kan det bland annat konstateras att om befrielse från skattetillägg ska kunna medges krävs det att det föreligger någon form av oklarhet. Är frågan inte på något sätt att se som oklar, föreligger det inte heller någon svår skatterättslig fråga. Befrielse från skattetillägg har medgivits om frågan ansetts vara objektivt svår, det vill säga om frågan kan anses vara svår i allmänhet. Detta är fallet om svaret inte framgår i lagstiftning eller i praxis. Befrielse har också medgivits i fall där frågan varit subjektivt svår och den skattskyldige inte bort insett detta och därmed lämnat upplysning härom. I dessa fall har oriktig uppgift i form av underlåtenhet att meddela en bedömningssvårighet av en fråga till Skatteverket ansetts vara ursäktlig.  Kammarrätten medgav ingen befrielse i någon av de undersökta domarna. Det som föreföll mest intressant var det faktum att även om domstolen ansåg att frågan var svår, medgavs ingen befrielse då det ansågs att den skattskyldige borde ha varit medveten om svårigheten och därmed upplyst Skatteverket. Utifrån detta kan man se en tendens till att kammarrättens hållning i frågan är att reglerna ska tillämpas ganska restriktivt.  Sammanfattningsvis konstateras det att det inte finns något tydligt svar på vad en svår skatterättslig fråga är eller när en skattskyldig kan anses ha felbedömt en skatteregel samt att det vore önskvärt att låta HFD pröva den nyare lagstiftningen för att bringa klarhet.

Kontantbranschen utgörs av näringsidkare som genom kontant betalning ellerkortbetalning säljer varor och tjänster, till exempel matvarubutiker, restauranger,kaféer, bilmekaniker, frisörer, torg- och marknadshandel. Kontantbranschen ärdrabbad av en mängd allvarliga problem såsom bokföringsbrott och skattefusk. Denekonomiska brottsligheten i kontantbranschen påverkar samhället negativt på flerasätt, till exempel i form av minskade skatteintäkter men också genom en illojalkonkurrens. Skattebortfallet kan beräknas till omkring 93 miljarder kronor år 2011.Kassaregisterlagen infördes 1 januari 2010 (återfinns i Skatteförfarandelagen). Lageninnebär att företagare som säljer varor och/eller tjänster mot kontant betalning ellerkortbetalning är tvungna att ha certifierade kassaregister med tillhörandekontrollenhet. De måste dessutom ge kunden kvitto vid varje försäljningstillfälle.Skatteverket är kontrollorgan och utför kontroller för att säkerställa att lagen följs.Om skatteverket finner brister kan näringsidkaren bli skyldig att betala enkontrollavgift på 10 000 kronor.Vår frågeställning är, Vilka effekter har Kassaregisterlagen medfört?Syftet var att identifiera och analysera de effekter som lagen medfört påkontantbranschen. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört intervjuer medrepresentanter från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, näringslivsorganisationer,revisionsbyråer samt kassaregistersäljare. Dessa har på olika sätt en relation till lagenoch kontantbranschen och på det sättet ger det oss en samlad bild.Skatteverket har genom lagen fått ökade kontrollmöjligheter. Vår empiri pekar tydligtpå att restaurangbranschen är den mest drabbade och att den ekonomiskabrottsligheten i kontantbranschen har minskat sedan lagen infördes. Gamlakassaregister har i stor utsträckning sanerats och ersatts av nya, vilket medfört en ökadförsäljning av kassaregister. Detta har bidragit till en ökad kostnad för de flestaföretagen. Fler konsumenter erbjuds kvitto efter lagens införande. / Program: Civilekonomprogrammet

Ett företag med ekonomiska problem kan, enligt lagen om företagsrekonstruktion (LFR), ges möjlighet att rekonstruera verksamheten genom ett särskilt förfarande, en företagsrekonstruktion. Syftet med institutet är att livskraftiga bolag som har tillfälliga ekonomiska problem ska kunna komma på fötter igen och därmed undvika att bolaget försätts i konkurs med den värdeförstöring det typiskt sett innebär, både företags- och samhällsekonomiskt. En lyckad företagsrekonstruktion är ofta till fördel för flera olika intressenter: bolaget som sådant, de anställda, borgenärerna och samhället i stort. Det finns därför ett uttryckligt mål om att företag ska rekonstrueras om förutsättningar för en lyckad företagsrekonstruktion finns. Inom ramen för det bolags- och skatterättsliga regelverken finns vissa handlingsdirigerande ansvarsregler för bolagets företrädare, som en motvikt till den aktiebolagsrättsliga principen om frihet från personligt ansvar. I 25 kap. aktiebolagslagen (ABL) finns de s.k. kapitalbristreglerna som föreskriver att styrelsen, för att undvika personligt ansvar för bolagets förpliktelser, måste handla på ett visst sätt när bolagets aktiekapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Tillika finns det s.k. företrädaransvaret i 59 kap. skatteförfarandelagen (SFL) som innebär att en företrädare för ett bolag kan bli solidariskt ansvarig för bolagets skatteskulder som inte betalats på förfallodagen, om inte företrädaren vidtagit verksamma åtgärder för avveckling av bolaget. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera ansvarsreglerna i förhållande till målet med att rekonstruera livskraftiga verksamheter enligt lagen om företagsrekonstruktion. Detta görs bl.a. genom att anlägga ett gäldenärs- och ett borgenärsperspektiv på respektive regelverk för att utreda hur väl olika intressen tillgodoses. I uppsatsen används rättsdogmatisk metod. Slutsatsen är att en företrädare måste ta hänsyn till samtliga regelverk samt att ansvarsregleringen påverkar möjligheterna till en lyckad företagsrekonstruktion på ett negativt sätt. Vidare konstateras med grund i analysen att det torde vara möjligt att i dagsläget inom ramen för domstolarnas verksamhet undanta kapitalbristreglerna i 25 kap. ABL och företrädaransvaret i 59 kap. SFL under en pågående företagsrekonstruktion eftersom LFR tillgodoser gäldenärsoch borgenärsintresset på ett likvärdigt eller bättre sätt. Det föreslås även att samtliga regelverk borde ses över inom ramen för en gemensam utredning. / A company with financial problems, according to the Swedish Company Reorganisation Act, is to be given the opportunity to reconstruct the business through a particular procedure, a company reconstruction. The purpose of the institute is to ensure that viable companies with temporary financial problems get back on their feet and thereby avoid bankruptcy and value-destruction. A successful company reconstruction is often beneficial to several stakeholders: the company as such, employees, creditors and society at large. There is, therefore, an explicit goal that companies should be reconstructed if the prerequisites for a successful company reconstruction exist. Under the corporate and tax laws, there are certain action-based liability rules for the company's representatives, as a counterweight to the corporate law principle of freedom from personal liability. Chapter 25 of the Swedish Companies Act contains the so-called Capital Shortage Rules which stipulate that, in order to avoid personal liability for the company's obligations, the Board must act in a certain way when the company's equity capital is less than half of the registered share capital. There is also the so-called Tax Liability of Representatives in Chapter 59 of the Swedish Tax Procedures Act, which means that a representative of a company may become jointly and severally liable for the company's tax liabilities not paid on the due date unless the representative has taken effective measures to wind up the business. The purpose of this thesis is to investigate and analyse the liability rules in relation to the ability to reconstruct viable activities under the Company Reorganisation Act. This is done by establishing a debtor perspective and a creditor perspective on each regulatory framework to investigate how well different interests are met. In the thesis, a legal dogmatic method is used. The conclusion is that a representative must take into account all the regulations and that the liability regulation negatively affects the prospects for successful company restructuring. Furthermore, it is stated in the analysis that it would be possible to exclude, in the context of the courts, the capital shortage rules in Chapter 25 of the Companies Act and representative responsibility in Chapter 59 of the Tax Procedures Act during an ongoing company restructuring as the Company Reorganisation Act meets both the debtors interest and creditors interest in an equivalent or better way. It is also proposed that all regulations should be reviewed within the framework of a joint Swedish Government Official Report.