I aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehåller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden särskilda firmatecknarens behörighets- respektive befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive befogenhet kan leda till bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det står dock inte klart när ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen använda fiktiva typfall påvisas, att det krävs struktur vid utredning av närett överskridande har skett, samt när det leder till bundenhet. Behörighet är vad enbolagsföreträdare kan göra, befogenhet är vad denne får göra. Resultatet av utredningenpåvisar att ett behörighetsöverskridande sker när bolagsledningen handlar utanför de i lagenangivna uppgifterna. När bolagsledningen handlar utanför de uppgiftsföreskrifter angivna avbolagstämman, anses detta vara befogenhetsöverskridande. Den särskilda firmatecknarenöverskrider sin behörighet när denne handlar utanför den firmateckningsrätt som han/honblivit tilldelad av överordnat bolagsorgan. När denne handlar utanför föreskrifter om uppgiftsom överordnat bolagsorgan har tilldelat, anses detta vara överskridande av befogenhet. Omstyrelsen eller den särskilda formatecknarens överskrider sin legala behörighet uppstår aldrigbundenhet. Överskrides däremot den legala behörigheten av den verkställande direktören,beror bolagets bundenhet på tredje mans goda tro. Om bolagsledningen eller den särskildafirmatecknaren överskrider sin befogenhet beror bolagets bundenhet på tredje mans goda tro.Överträdes däremot bolagets verksamhetsföremål eller andra föreskrifter som har meddelats ibolagsordningen av bolagsledningen, uppstår bundenhet hos bolaget.

I 25 kap. 13-20a §§ Aktiebolagslagen (2005:551) finns bestämmelser om tvångslikvidation vid kritisk kapitalbrist. Kritisk kapitalbrist innebär att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Bestämmelserna innebär att styrelseledamöterna har en bestämd handlingsplikt som de måste följa. Om styrelseledamöterna underlåter att agera i enlighet med bestämmelserna kan de bli solidariskt betalningsansvariga med bolaget för förpliktelserna som uppkommer under den tid som underlåtenheten består, perioden kallas ansvarsperioden. Uppkomsten av en ansvarsperiod bedöms genom att ett antal rekvisit måste vara uppfyllda. För att styrelseledamöterna skall undgå fortsatt medansvar måste ansvarsperioden komma till ett slut. Det föreligger en viss oklarhet vad gäller rättsläget och om vilka situationer som innebär ett slut på ansvarsperioden. Om medansvar anses föreligga, har den enskilda styrelseledamoten möjligheten att visa att han eller hon inte varit försumlig, och därigenom undgå ansvar. För att en styrelseledamot inte skall ses som försumlig måste en ansvarsfrihetsgrund föreligga. Lyckas ledamoten visa att försumlighet inte förelegat undgår han eller hon ansvar för de uppkomna förpliktelserna. Det finns ett stort antal rättsfall som behandlar frågan om personligt betalningsansvar. Eftersom det på senare år har kommit flera intressanta rättsfall som ger nya synvinklar inom området, har vi med hjälp av ett urval av dessa försökt tydliggöra rättsläget. Lagtextens lydelse är dock inte utan tolkningssvårigheter, vilket gör att praxis i vissa fall blir svårtolkad och det medför även en osäkerhet inom rättsområdet.

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse för vad målvaktsförbudet innebär och i vilka situationer godtagbara skäl kan anses föreligga i enlighet med 8 kap. 12 § ABL samt vad som kan utgöra sådana skäl. Vidare ämnas att undersöka lagregelns verkliga funktion genom att granska och analysera hur målvaktsförbudet tar sig uttryck i svensk domstol. Detta för att bidra till ökad förståelse för utseendet och användandet av målvakter i praktiken samt vilken eller vilka påföljder som kan tillkomma den som utser alternativt agerar målvakt, i enlighet med sanktionerna som beskrivs i 30 kap. 1 § 3 st. ABL. För att uppfylla syftet utreds, de lege lata, den gällande rätten med avseende på innebörden av målvaktsförbudet som föreskrivs i aktiebolagslagen (2005:551) samt vad undantagsrekvisitet om godtagbara skäl innefattar. Detta kompletteras med en rättsfallsstudie som omfattar alla hovrättsdomar mellan år 2013 och 2020, vilken kartlägger hur målvaktsförfarandet uttrycks i praktiken. Resultatet av studien visar att målvaktsförbudet innebär att en fysisk person inte får tillsättas vid en bolagsledande roll om denne inte har för avsikt att ta del av aktiebolagets verksamhet, förutsatt att godtagbara skäl inte föreligger. Vidare framkommer att den som agerar målvakt kan utses av annan eller utse sig själv. För att ett straff skall kunna utdömas krävs dock att målvakten avser dölja bolagets faktiska företrädare, vilken besitter den reella makten. Undantagsrekvisitet om godtagbara skäl beskrivs föreligga när bolagsledande roll tilldelas person i fåmansbolag i syfte att uppfylla aktiebolagets formella krav, dock skall förfarandet inte vara ämnat att dölja personen som utgör aktiebolagets verkliga huvudman. Rättsfallsstudien uppvisar att det i praktiken förekommer olika relationer mellan målvakten och den som utser målvakten. Vanligast förekommande är att vänner och bekanta agerar målvakt. Därutöver framkom att andra sanktioner än de som föreskrivs i 30 kap. 1 § ABL aktualiserades, vanligast förekommande var fängelse och villkorlig dom förenat med dagsböter vilket även kombinerades med näringsförbud i flera av fallen. Avslutningsvis uppvisas att målvaktsförfarandet i större utsträckning förekom i verksamheter relaterade till byggbranschen.

<p>Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehåller nya regler angående bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i årsredovisningen, istället har bolagen fått mer frihet att bestämma och motivera sin utdelning själva. Med hjälp av årsredovisningar undersöks om lagändringen har haft någon effekt på bolagens utdelningsnivå. Urvalet av bolag hämtas från konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler från deras årsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förändring av utdelningsnivåerna och hänföra denna till lagändringen. En mindre ökning av utdelningskvoten hittades, men den går inte att påvisa att den har något med lagändringen att göra. Utdelningsnivåerna varierar kraftigt mellan bolagen och det bidrar till att det inte går att säga något om samband mellan testade variabler och lagändringen. Inget samband mellan de testade variablerna och utdelningsnivåerna har hittats.</p>

Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehåller nya regler angående bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i årsredovisningen, istället har bolagen fått mer frihet att bestämma och motivera sin utdelning själva. Med hjälp av årsredovisningar undersöks om lagändringen har haft någon effekt på bolagens utdelningsnivå. Urvalet av bolag hämtas från konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler från deras årsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förändring av utdelningsnivåerna och hänföra denna till lagändringen. En mindre ökning av utdelningskvoten hittades, men den går inte att påvisa att den har något med lagändringen att göra. Utdelningsnivåerna varierar kraftigt mellan bolagen och det bidrar till att det inte går att säga något om samband mellan testade variabler och lagändringen. Inget samband mellan de testade variablerna och utdelningsnivåerna har hittats.

No description available.

<p>I och med införandet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), för att främja för en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa börjat närma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och jämförande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats ändra på kulturellt trygga och betingade ramverk. I det förändringsarbete som sker har det blivit nödvändigt med lagändringar för att se till att en snabb samt regelrätt redovisning sker. En av lagändringarna finns i den nya aktiebolagslagen och avser den slopade koncernspärren som innefattar regler för vinstutdelning.</p><p>Vi ämnade i uppsatsen undersöka vilka konsekvenser den slopade koncernspärren kan leda till för svenska aktiebolag. Syftet var således att åskådliggöra näringslivets förväntningar på lagändringens för- och nackdelar jämfört med innan.</p><p>För att besvara syftet genomfördes intervjuer med representanter från svenskt näringsliv -två revisorer, företrädare för fyra stora börsnoterade aktiebolag samt en bank. Valet av respondenter medförde att vi fick olika synvinklar på vad den slopade koncernspärren kan komma att innebära för svenskt näringsliv i framtiden.</p><p>I arbetet har vi använt oss utav institutionell teori, intressentteorin, information om harmoniseringsarbetet samt förarbeten till aktiebolagslagen som kopplats till empirin. Resultatet visade sig vara delvis oroväckande. Harmoniseringsarbetet togs emot med öppna armar, men leder dock inte alltid till det bästa resultatet. Koncernspärrens borttagande kan i större utsträckning leda till subjektiva bedömningar, med risk för alltför ”kreativ redovisning” och i värsta fall illegitim redovisning. Framöver tror representanter från näringslivet att vi kommer att få se en allt större skillnad mellan de svenska aktiebolagens redogörelser av vinstutdelningen, vilket således skulle innebära den raka motsatsen till harmoniseringsarbetets syfte.</p>

<p>På senare tid har en debatt i samhället flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. Där skandalerna i näringslivet skylls på handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vägledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsättning för studien är att ledningens uppdrag är förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har ägarna rätt att väcka skadeståndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhällets krav på moral, etik och pragmatik. I ABL återfinns sedan normer som är grundade på samhällets gemensamma uppfattning av dessa begrepp. Genom att stödja sig på ABL föreslås en möjlighet för bolagsledningen att få vägledning för vad som är moraliskt och etiskt riktigt i samband med uppdraget i aktiebolaget.</p><p>Studien beskriver även vad ett aktiebolag är. Kännetecknande för aktiebolaget är att samverkan har knutits till ett bundet förmögenhetstillskott och inte till ägarna personligen. Det finns i huvudsak två typer av aktiebolag, publika och privata. I studien studeras de publika bolagen, då det i regel är denna typ av bolag som har flera ägare. Aktiebolaget består i sin tur av i huvudsak fyra bolagsorgan; bolagsstämman, revisorerna, styrelsen och VD. Styrelsens uppgift beträffande förvaltningen av bolaget är enligt ABL av mera övergripande karaktär och VD:s uppgift är mera kortsiktig och verksamhetsnära. Studien undersöker, genom intervjuer aktiva VD:ar och deras uppdrag i svenska publika aktiebolag från tre olika branscher, produktions-, försäljnings- och tjänstebranschen. Respondenterna beskriver uppdraget som att det innebär att ha en övergripande kontroll och insikt i den löpande verksamheten, samt att förvalta bolaget i enlighet med ägarnas intressen och enligt styrelsens riktlinjer. VD skall även ha ett fast grepp om den löpande verksamheten, ligga ett steg före och vara beredd på det oförutsedda med en bibehållen kontroll över bolaget. En beskrivning som i stora drag stämmer med ABL:s bild av förvaltningen. En eventuell motstridighet påträffats i undersökningen, det är den långsiktiga delen av uppdraget, där ABL beskriver VD-uppdraget som mera kortsiktigt än styrelseuppdraget. I studien påträffas inga hinder för att stödja sig på ABL i samband med VD-uppdraget men avsikten med studien är inte att dra generella slutsatser. Tanken bakom studien är istället att uppmärksamma, och avsikten med denna studie är att visa på en möjlighet, att lagen kan vara ett sätt att bringa klarhet i etikpratet. Frågan är om ABL inte kan vara ett hjälpmedel för att förtydliga etikpratet och påvisa en form av vägledning för bolagsledningen och framtida ledare som skall sätta normer i organisationen och med hjälp av dessa normer styra bolaget rätt?</p>

I och med införandet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), för att främja för en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa börjat närma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och jämförande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats ändra på kulturellt trygga och betingade ramverk. I det förändringsarbete som sker har det blivit nödvändigt med lagändringar för att se till att en snabb samt regelrätt redovisning sker. En av lagändringarna finns i den nya aktiebolagslagen och avser den slopade koncernspärren som innefattar regler för vinstutdelning. Vi ämnade i uppsatsen undersöka vilka konsekvenser den slopade koncernspärren kan leda till för svenska aktiebolag. Syftet var således att åskådliggöra näringslivets förväntningar på lagändringens för- och nackdelar jämfört med innan. För att besvara syftet genomfördes intervjuer med representanter från svenskt näringsliv -två revisorer, företrädare för fyra stora börsnoterade aktiebolag samt en bank. Valet av respondenter medförde att vi fick olika synvinklar på vad den slopade koncernspärren kan komma att innebära för svenskt näringsliv i framtiden. I arbetet har vi använt oss utav institutionell teori, intressentteorin, information om harmoniseringsarbetet samt förarbeten till aktiebolagslagen som kopplats till empirin. Resultatet visade sig vara delvis oroväckande. Harmoniseringsarbetet togs emot med öppna armar, men leder dock inte alltid till det bästa resultatet. Koncernspärrens borttagande kan i större utsträckning leda till subjektiva bedömningar, med risk för alltför ”kreativ redovisning” och i värsta fall illegitim redovisning. Framöver tror representanter från näringslivet att vi kommer att få se en allt större skillnad mellan de svenska aktiebolagens redogörelser av vinstutdelningen, vilket således skulle innebära den raka motsatsen till harmoniseringsarbetets syfte.

No description available.