Den svenska bostadsrättsmodellen har på senare år genomgått omfattande utveckling, inte minst genom avregleringar vilka har resulterat i ett system som i allt högre grad påminner om internationellt förekommande boendeformer med stark ägande- och förfoganderätt. Idag är bostadsrättsformen en central del av Sveriges aktiva bostadsmarknader, som bland annat associeras med hög transaktionsaktivitet och prismässiga toppnivåer framför allt i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Förvärv av en bostadsrätt kan numera innebära tung privatekonomisk exponering mot en enskild bostadsrättsförening på individnivå. Ur historisk hänsyn framstår vikten av effektiv styrning och förvaltning av bostadsrättsföreningar därför som ett ämne av hög aktualitet för att skydda och främja den enskilde medlemmens betydande ekonomiska intressen i berörd förening. Styrelsearbete inom bostadsrättsföreningar ska i någon mening verka värdeskapande för föreningens medlemmar, vilket är en aspekt av relativt hög komplexitet som ofta involverar riskavvägningar av finansiell karaktär, exempelvis vid beslut om upplåning, refinansiering, likviditetshantering, med mera. Inom teoretiska områden med avseende på styrningsfrågor och riskhantering, och normativa källor för svensk föreningsverksamhet, behandlas en rad metoder och verktyg som kan stödja styrelser i arbetet med att bereda dess uppdragsgivare ekonomiska fördelar. Ett förekommande exempel på vägledande verktyg i bolagsstyrningskontext är olika typer av finansiell policy som fastställs på styrelsenivå. I den aktuella studien hanteras föreningsstyrning som ett icke-etablerat begrepp utifrån parallellisering mot bland annat bolagsstyrning som enligt Turnbull (1997, s. 181) kan inkludera ett brett spektrum av företag oavsett om de är juridiskt bolagiserade eller ej. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av finansiell policy som antagits på styrelsenivå i bostadsrättsföreningar inom vårt urval. Vi avsåg vidare att ta reda på de tillfrågades attityder till sådana finansieringsrelaterade riktlinjer för att ställa empiri mot teoretiska resonemang inom styrningsområdet, riskhantering och informationsgivning. Data samlades in med utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi via ett webbaserat enkätformulär som skickades till föreningar inom fem län med utmärkande hög köp- och säljaktivitet samt priser på bostadsrätter: Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Uppsala län och Östergötlands län. Studien utgår från ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats där teori och normkällor legat som grund för enkätkonstruktionen. Data analyserades genom korstabulering och statistiska chi-två-test för att urskilja indikationer på samband. Av undersökningens 324 respondenter uppgav i genomsnitt 31 % (justerat) att någon typ av policy antagits i vägledande syfte för finansiellt relaterade styrelsebeslut. Den aktuella studiens empiri redovisar även att en majoritet av samtliga respondenter, oavsett om de riktlinjer som avses hade fastställts eller ej, överlag var positivt inställda till olika teoretiska aspekter som kan följa av en sådan tillämpning.

Bakgrund och problem: Utifrån tidigare forskning har det framgått att styrelsen har en betydande roll för företagets inställning gentemot CSR och CSR-disclosure samt att media har makt att påverka företag i deras agerande. Forskning har dock varit bristande kring vilken påverkan styrelsens samlade karaktärsdrag har på företags CSR-disclosure samt hur media modererar dessa samband, vilket motiverar en undersökning kring vilka karaktärsdrag hos styrelsen som påverkar företagens mängd av CSR-disclosure samt vilken roll mediebevakningen spelar för detta samband. Syfte: Syftet med denna studie är att förstå huruvida styrelsens kapital och egenskaper påverkar hur mycket CSR-disclosure och vilken typ av CSR-disclosure som företagen har. Utöver detta är syftet att undersöka om företagets synlighet i media har en effekt på det här sambandet. Metod: Studien och hypoteser utgår ifrån vedertagna teorier och har utifrån en kvantitativ longitudinell design samlat in och testat data. Studiens urval utgörs av 73 företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap-lista. Slutsatser: Resultaten fastslår att styrelsens kapital och egenskaper har en påverkan på företags omfattning av CSR-disclosure, och även typen som de upprättar. Därutöver kan det konstateras att media besitter en modererande roll på dessa samband genom mängden exponering av företagen. Studien har visat genom flera teorier att rykte och legitimitet är starkt drivande faktorer till varför styrelsen påverkar mängden CSR-disclosure företagen ger ut. / Background and problem: Based on previous research it has been found that the board plays a significant role in the company’s attitude toward CSR and CSR-disclosure and that the media have the opportunity to influence companies in their actions. Research has, however, been inadequate about the impact of the board’s overall characteristics on corporate CSR-disclosure, as well as how the media moderate these relationships. This justifies an investigation of the characteristics of the board that affect the company’s amount of CSR-disclosure and the role of media coverage for this relationship.  Purpose: The purpose of this paper is to understand whether the board’s capital and characteristics affect how much CSR-disclosure and what kind of CSR-disclosure companies have. In addition to this, the purpose is to investigate whether the company’s visibility in the media has an impact on this relationship. Method: The study and hypothesis are based on established theories, and have applied a quantitative longitudinal design collected and tested data. The study’s selection consists of 73 companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm Large Cap-list.    Conclusions: The results state that the board’s capital and characteristics have an impact on the scope of CSR-disclosure by the companies, and also the type the they establish. In addition, it can be stated that the media has a moderating role in these relationships through the amount of exposure of companies. The study has shown through several theories that reputation and legitimacy are strong driving factors to why the board affects the amount of CSR-disclosure companies issue.

<p>På senare tid har en debatt i samhället flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. Där skandalerna i näringslivet skylls på handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vägledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsättning för studien är att ledningens uppdrag är förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har ägarna rätt att väcka skadeståndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhällets krav på moral, etik och pragmatik. I ABL återfinns sedan normer som är grundade på samhällets gemensamma uppfattning av dessa begrepp. Genom att stödja sig på ABL föreslås en möjlighet för bolagsledningen att få vägledning för vad som är moraliskt och etiskt riktigt i samband med uppdraget i aktiebolaget.</p><p>Studien beskriver även vad ett aktiebolag är. Kännetecknande för aktiebolaget är att samverkan har knutits till ett bundet förmögenhetstillskott och inte till ägarna personligen. Det finns i huvudsak två typer av aktiebolag, publika och privata. I studien studeras de publika bolagen, då det i regel är denna typ av bolag som har flera ägare. Aktiebolaget består i sin tur av i huvudsak fyra bolagsorgan; bolagsstämman, revisorerna, styrelsen och VD. Styrelsens uppgift beträffande förvaltningen av bolaget är enligt ABL av mera övergripande karaktär och VD:s uppgift är mera kortsiktig och verksamhetsnära. Studien undersöker, genom intervjuer aktiva VD:ar och deras uppdrag i svenska publika aktiebolag från tre olika branscher, produktions-, försäljnings- och tjänstebranschen. Respondenterna beskriver uppdraget som att det innebär att ha en övergripande kontroll och insikt i den löpande verksamheten, samt att förvalta bolaget i enlighet med ägarnas intressen och enligt styrelsens riktlinjer. VD skall även ha ett fast grepp om den löpande verksamheten, ligga ett steg före och vara beredd på det oförutsedda med en bibehållen kontroll över bolaget. En beskrivning som i stora drag stämmer med ABL:s bild av förvaltningen. En eventuell motstridighet påträffats i undersökningen, det är den långsiktiga delen av uppdraget, där ABL beskriver VD-uppdraget som mera kortsiktigt än styrelseuppdraget. I studien påträffas inga hinder för att stödja sig på ABL i samband med VD-uppdraget men avsikten med studien är inte att dra generella slutsatser. Tanken bakom studien är istället att uppmärksamma, och avsikten med denna studie är att visa på en möjlighet, att lagen kan vara ett sätt att bringa klarhet i etikpratet. Frågan är om ABL inte kan vara ett hjälpmedel för att förtydliga etikpratet och påvisa en form av vägledning för bolagsledningen och framtida ledare som skall sätta normer i organisationen och med hjälp av dessa normer styra bolaget rätt?</p>

På senare tid har en debatt i samhället flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. Där skandalerna i näringslivet skylls på handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vägledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsättning för studien är att ledningens uppdrag är förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har ägarna rätt att väcka skadeståndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhällets krav på moral, etik och pragmatik. I ABL återfinns sedan normer som är grundade på samhällets gemensamma uppfattning av dessa begrepp. Genom att stödja sig på ABL föreslås en möjlighet för bolagsledningen att få vägledning för vad som är moraliskt och etiskt riktigt i samband med uppdraget i aktiebolaget. Studien beskriver även vad ett aktiebolag är. Kännetecknande för aktiebolaget är att samverkan har knutits till ett bundet förmögenhetstillskott och inte till ägarna personligen. Det finns i huvudsak två typer av aktiebolag, publika och privata. I studien studeras de publika bolagen, då det i regel är denna typ av bolag som har flera ägare. Aktiebolaget består i sin tur av i huvudsak fyra bolagsorgan; bolagsstämman, revisorerna, styrelsen och VD. Styrelsens uppgift beträffande förvaltningen av bolaget är enligt ABL av mera övergripande karaktär och VD:s uppgift är mera kortsiktig och verksamhetsnära. Studien undersöker, genom intervjuer aktiva VD:ar och deras uppdrag i svenska publika aktiebolag från tre olika branscher, produktions-, försäljnings- och tjänstebranschen. Respondenterna beskriver uppdraget som att det innebär att ha en övergripande kontroll och insikt i den löpande verksamheten, samt att förvalta bolaget i enlighet med ägarnas intressen och enligt styrelsens riktlinjer. VD skall även ha ett fast grepp om den löpande verksamheten, ligga ett steg före och vara beredd på det oförutsedda med en bibehållen kontroll över bolaget. En beskrivning som i stora drag stämmer med ABL:s bild av förvaltningen. En eventuell motstridighet påträffats i undersökningen, det är den långsiktiga delen av uppdraget, där ABL beskriver VD-uppdraget som mera kortsiktigt än styrelseuppdraget. I studien påträffas inga hinder för att stödja sig på ABL i samband med VD-uppdraget men avsikten med studien är inte att dra generella slutsatser. Tanken bakom studien är istället att uppmärksamma, och avsikten med denna studie är att visa på en möjlighet, att lagen kan vara ett sätt att bringa klarhet i etikpratet. Frågan är om ABL inte kan vara ett hjälpmedel för att förtydliga etikpratet och påvisa en form av vägledning för bolagsledningen och framtida ledare som skall sätta normer i organisationen och med hjälp av dessa normer styra bolaget rätt?

Thèse Linköping : Univ., 2001. / Résumé en anglaiso: Reluctant agencies. Sectorial agencies and Swedish research policy in the 1980s.

<p> </p><p><strong>Problem:</strong> Vilken funktion har styrelsen i ägarledda småföretag? Skiljer sig styrelsen åt i olika företagstyper? De företag som gått in i ett tillväxtsstadium borde ha ett större behov av de tjänster en styrelse kan tillföra.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att redogöra för vilken funktion styrelsen har i ägarledda småföretag. Detta ska utvecklas med att jämföra gasellföretags och mössföretags styrelser för att studera om gasellföretag tycks göra något <em>mer</em> utöver den styrelsefunktion som de enligt lag är skyldiga att ha. Studien ska visa om gasellföretagens styrelse stämmer överens med styrelseteoriernas rekommendationer.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Vi har använt oss av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Resultaten bygger på en enkätundersökning som har skickats ut via e-post till ett urval ägarledda småföretag i regionen Småland och öarna.</p><p> </p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vi har kommit fram till att styrelsen i ägarledda småföretag fyller en viss funktion. Enkätundersökningen visar att styrelsen har en ekonomisk kontrollfunktion i form av en uppföljningsfunktion, samtidigt som företagarna anser att styrelsen tillför ekonomisk kompetens. Vårt resultat talar både för och emot tidigare forskning. Vad gäller vår undertes har vi kommit fram till att det inte finns några signifikanta skillnader mellan gasell- och mössföretag.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Bakgrund: För att styrelser ska kunna utföra sina uppgifter är det viktigt att de erhåller relevant, korrekt och aktuell information. Traditionellt sett har den information styrelser erhåller främst bestått av redovisningsbaserad finansiell information. Denna typ av information har dock kritiserats då den är otillräcklig för långsiktigt strategiarbete. Detta eftersom den inte beaktar omvärld och framtid. Denna kritik har på verksamhetsnivå besvarats genom anpassad information. Detta höjer frågan om informationen även på styrelsenivå anpassats, särskilt med tanke på styrelsens mer aktiva strategiska roll. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilken typ av information som styrelser i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag erhåller. Detta för att undersöka om och hur den förändrade synen på information för strategisk styrning på verksamhetsnivå avspeglats i den typ av information som styrelser i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag erhåller. Vidare ämnar studien undersöka om styrelser i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag erhåller den information de behöver för att inneha en mer aktiv strategisk roll. Metod: Denna studie har utgått från en deduktiv ansats där teori om bolagsstyrning, ekonomistyrning och information lyfts fram och utgjort en grund för studiens hypoteser. Studiens empiriska data baseras på en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning som skickades ut till 1000 styrelseledamöter i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag. Resultat: Resultatet av denna studie påvisade att styrelser främst erhåller information om strategiska planer men även till stor del traditionell prestationsrelaterad information. Studiens resultat har även påvisat förändringar i den information styrelser erhåller. Denna förändring tar form av en ökad mängd information som beaktar omvärld och framtid. Detta i enlighet med den förändring av information som skett på verksamhetsnivå. Utav detta dras slutsatsen att styrelser erhåller den information de behöver för att inneha en mer aktiv strategisk roll. / Background: In order for the Board of Directors to perform their functions it is essential that they receive relevant, accurate and timely information. From a traditional point of view it has been stated that boards mainly receive accounting based financial information. However, this type of information has been criticized because it is inadequate for long-term strategy. It is because it does not take an external and future-oriented perspective in consideration. The criticism has at operational level been answered by adjusted information. This raises the question if information at board level also has been adjusted, particularly in view of the Board of Directors more active strategic role. Purpose: The purpose of this study is to describe which type of information Board of Directors in Swedish medium-sized not-listed companies receives. This in order to examine if and how the change in management accounting have affected the information Board of directors in Swedish medium-sized not-listed companies receive. Furthermore the study intends to examine if Board of Directors receives the information they need in order to fulfill a more strategic role. Method: This study was based on a deductive approach where theory about Corporate Governance, Management Accounting and information has been emphasized and formed the basis for the study’s hypotheses. The empirical data was based on a quantitative survey that was sent out to 1000 board members in Swedish medium-sized not-listed companies. Conclusions: The result of this study demonstrated that Boards mainly receive information about strategic plans but also a large amount of traditional performance-related information. The study results also demonstrated changes in the information Boards receive. This change takes the form of an increased amount of information that considers an external and future-oriented perspective. This is in accordance with the change of information that occurred at operational level. Out of this, it is concluded that the boards receive the information they need to hold a more active strategic role.

Problem: Vilken funktion har styrelsen i ägarledda småföretag? Skiljer sig styrelsen åt i olika företagstyper? De företag som gått in i ett tillväxtsstadium borde ha ett större behov av de tjänster en styrelse kan tillföra.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för vilken funktion styrelsen har i ägarledda småföretag. Detta ska utvecklas med att jämföra gasellföretags och mössföretags styrelser för att studera om gasellföretag tycks göra något mer utöver den styrelsefunktion som de enligt lag är skyldiga att ha. Studien ska visa om gasellföretagens styrelse stämmer överens med styrelseteoriernas rekommendationer.   Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Resultaten bygger på en enkätundersökning som har skickats ut via e-post till ett urval ägarledda småföretag i regionen Småland och öarna.   Slutsatser: Vi har kommit fram till att styrelsen i ägarledda småföretag fyller en viss funktion. Enkätundersökningen visar att styrelsen har en ekonomisk kontrollfunktion i form av en uppföljningsfunktion, samtidigt som företagarna anser att styrelsen tillför ekonomisk kompetens. Vårt resultat talar både för och emot tidigare forskning. Vad gäller vår undertes har vi kommit fram till att det inte finns några signifikanta skillnader mellan gasell- och mössföretag.

Sammanfattning Syfte - Studien syftar till att undersöka sambandet mellan Corporate Governance, CG, och Corporate Social Responsibility, CSR, i svenska företag. Metod - Urvalet består av de 99 svenska large cap-företag som finns listade på Nasdaq Nordic. De CG-variabler som undersöks är styrelsestorlek, antal kvinnor i styrelsen och CSR-kommitté. CSR är den beroende variabeln och mäts genom antal sidor i respektive företags hållbarhetsrapport. För att analysera datan och testa sambandet mellan CG och CSR används statistisk hypotesprövning samt korrelations- och regressionsanalys. Resultat och analys - Samtliga analyser med CSR-kommitté resulterade i ett signifikant samband med CSR. Däremot indikerade resultaten på att CSR inte har någon samvariation med varken styrelsestorlek eller antal kvinnor i styrelsen, något som motsäger majoriteten av tidigare forskning. Diskussion - En orsak till att studien inte fann någon samvariation mellan styrelsestorlek och CSR kan vara att det är antalet oberoende ledamöter som samvarierar med CSR, snarare än styrelsens storlek. En oberoende styrelse kan antas vara mer hängiven företagets intressenter, däribland företagets hållbarhetsarbete. Anledningen till att studien inte fann något positivt samband mellan antal kvinnor i styrelsen och CSR kan bero på att alla, oavsett kön, redan arbetar hårt för en hållbar utveckling. CSR-kommitté visade sig samvariera med CSR i samtliga analyser. Detta resultat kan motivera företag att implementera en sådan kommitté. Framtida forskning kan fokusera på att undersöka andra CG-variabler, däribland styrelsens oberoende.

Hållbarhet är ett allt mer förekommande fenomen som inte bara påverkar externaliteter utan det finns även en monetär vinning inom området. Tidigare studier visar på att kvinnor främjar hållbarhetsarbete mer i relation till män. Genom en kvantitativ analys i form av en multipel regressionsanalys studeras sambandet mellan kvinnor i styrelsen och ESG-betyg, samt om sambandet stärks då de kvinnliga styrelseledamöterna besitter mer makt, mätt som genomsnittligt antal externa styrelseuppdrag. Urvalet består av 210 företagsårsobervationer för bolag noterade på Nasdaq Stockholm under åren 2018 och 2019. Resultaten visar inte på något signifikant samband mellan kvinnor i styrelsen och ESG-betyg, eller på att makt har en interaktionseffekt på detta samband. I ett anpassat test visades en positivt signifikant relation mellan fyra eller fler kvinnor i styrelsen och företagens ESG-betyg. Sambandet pekar på att critical mass i Sverige är fyra, vilket framtida forskning möjligtvis kan bekräfta.