• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 244
  • 8
  • 2
  • Tagged with
  • 254
  • 177
  • 152
  • 117
  • 114
  • 114
  • 108
  • 107
  • 102
  • 52
  • 48
  • 46
  • 45
  • 41
  • 27
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Revidering av Svensk Kod för bolagsstyrning : Ett mästerverk i administration för de mindre bolagen?

Keijser, Maria, Wickman, Emma January 2008 (has links)
<p>Kollegiet för svensk bolagsstyrning, ett samarbete mellan det privata näringslivet och den statliga Förtroendekommissionen, har arbetat fram en kod vars syfte är att ge en samlad bild av god svensk praxis på området och bidra till en förbättrad styrning av svenska bolag. Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning, där intervjuer har gjorts med fyra mindre företag och två sakkunniga inom ämnet bolagsstyrning. Uppsatsen ämnar undersöka hur revideringen av Svensk Kod för bolagsstyrning påverkar våra intervjuföretag, Oasmia Pharmaceutical AB, Tretti.se AB, Avalon Enterprise AB och Firefly AB. Analysen utvärderar skillnaderna mellan Kollegiets syfte med Koden och företagens inställning till den. Ett flertal observationer kunde göras, genom vilka författarna har dragit slutsatsen att företagen i dagsläget inte är fullt insatta i Kodens syfte och att de har en varierande inställning till revideringen av Koden. För att kunna implementera Koden på bästa sätt måste företagen utnyttja möjligheten till självreglering, dels för att hålla kostnaderna nere och dels för att kunna anpassa den till sin verksamhet.</p>
2

Bolagsstyrning : En kartläggning av styrelsers arbete med strategifrågori svenska börsnoterade bolag

Ekoutsidis, Harris, Butti, Ernst January 2009 (has links)
<p>Corporate governance intensified due to the corporate scandals in the USA which led to a new law the so called Sarbanes-Oxley Act (SOX).</p><p>In 2005 the "Svensk kod för bolagsstyrning" (The Code) was introduced. The main purpose of The Code is to strengthen the confidence in Swedish companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. The Code focuses on the working process of boards. The rules set by The Code places higher demands on the board. <em> </em>Among many other duties the board has to establish long term operational goals and strategy. The introduction of The Code has increased the board's administrative workload and the natural question is if The Code has limited the board's ability to work with strategic issues.</p><p>The purpose of this study is to find out if the introduction of  The Code has had some limiting impact on boards ability to work with strategic issues. The study shall account for eventual divergences between different board members responses depending on the role they have on the board. </p><p>The study focuses on the 26 corporations registered in Sweden and listed on the OMXS30<sup>TM</sup>-index. A survey has been sent to the 270 board members of these companies. The response rate was 31 percent. The highest response rate was in the group Chairmen of The Board which was as high as 70 percent. The study is based on general theories of corporate governance and the role of boards in regards to working with corporate strategy.</p><p>Strategic issues are generally handled both as an integral part of each board meeting and also dealt with at annual strategy board meeting. Most boards hold six board meetings per year and five of them include strategic issues. Board members prefer to maintain the way they handle strategic issues. Representatives of the employees and directors operatively employed in the company prefer yearly strategy meetings.</p><p>The study does not confirm that the administrative workload is an obstacle for the board to work with strategic issues.</p><p>The board members believe they have access to the information needed and believe they have competent board members. Two chairmen do not agree to have access to the information needed to enable them to work with strategic issues.</p><p>The majority of chairmen of the board of directors and of director employed operatively in the company agree that there needs to be more emphasis on specific industry and business competence when recruiting new board members. Representatives of the employees are more divided in respect to this issue.</p><p>To implement a strategy committee similar to remuneration or audit committees in order to improve the board's strategic work is not a solution the board members find suitable.</p><p>The claim that the introduction of the code with its many rules should have had a negative impact on the board's possibilities to focus on strategic issues cannot be confirmed by the survey.</p> / <p>Diskussionerna om bolagsstyrning intensifierades som en reaktion till de olika företagsskandalerna i USA och resulterade i en ny lagstiftning, det så kallade Sarbanes-Oxley Act (SOX).</p><p>I Sverige infördes år 2005 "Svensk kod för bolagsstyrning" som efterliknar SOX. Det främsta syftet med koden är att stärka förtroendet för de svenska börsbolagen.</p><p>Kodens fokus ligger på styrelsearbetet. Bolagsstyrningens regelverk ställer större krav på styrelser. I styrelsens uppgifter ingår enligt koden bland annat att fastställa verksamhetsmål och strategi. Införandet av bolagskoden har ökat styrelsernas administrativa börda, frågan är då om koden har minskat utrymmet för styrelsen att arbeta med strategiska frågeställningar.</p><p>Syftet med undersökningen är att kartlägga om införandet av "Svensk kod för bolagsstyrning"  har påverkat styrelsers strategiska arbete och om uppfattningen bland olika styrelseledamöter varierar beroende på den position de innehar i styrelsen.</p><p>Undersökningen riktar sig enbart till styrelseledamöter i de tjugosex börsnoterade bolag som är registrerade i Sverige och som ingår i OMXS30<sup>TM</sup>-index. En postenkät har skickats till 270 styrelseledamöterna i dessa bolag. Svarsfrekvensen blev 31 procent. Den högsta svarsfrekvensen finns inom gruppen styrelseordföranden som uppgår till hela 70 procent.</p><p>Undersökningen bygger på teorier om bolagsstyrning generellt och styrelsens roll i strategiarbetet.</p><p>Styrelserna behandlar strategifrågor generellt både kontinuerligt vid varje styrelsemöte som vid särskilda årliga strategimöten. I snitt Majoriteten av styrelserna håller sex styrelsemöten per år och fem av dessa behandlar strategiska frågor.</p><p>Styrelseledamöterna vill bibehålla sättet att arbeta med strategiska frågor. Arbetstagarrepresentanter och styrelseledamöter som ingår i företagsledningen föredrar ett årligt strategimöte.</p><p>Det finns ingen indikation att den administrativa bördan är ett hinder för styrelsernas strategiska arbete.</p><p>Informationen som ligger till grund för strategiska beslut finns tillgänglig och styrelser är bemannade med kompetenta styrelseledamöter.</p><p>Majoriteten av styrelsens ordförande och styrelseledamöter som ingår i företagsledningen instämmer att de borde läggas mer vikt på strategisk kompetens vid rekrytering av nya styrelseledamöter. Arbetstagarrepresentanter är däremot mer splittrade i frågan.</p><p>Att förbättra det strategiska arbetet genom att införa s.k. strategikommittéer visar sig inte vara en lösning som styrelseledamöterna sympatiserar med.</p><p>Att den svenska kodens regelverk skulle ha belastat styrelserna med betungande administrativt arbete och därmed minskat utrymmet för strategiska frågor finner inget stöd i undersökningen.</p><p> </p>
3

Svensk Kod för Bolagsstyrning : En förtroendeskapande åtgärd?

Bylund, Jessica, Haggren, Charlotte January 2006 (has links)
<p>After a series of corporate scandals around the world the trust in the business world was damaged, probably most in the United States but also in Sweden. Voices were raised for an increase in the openness and insight into the affairs of the company whereupon different corporate governance codes were developed in a majority of countries. A Swedish corporate governance code was issued in December 2004 with the purpose to re-establish the damaged trust for the companies and the business world. The Swedish code was accepted by the Stockholm Stock Exchange as an exchange rule for A-listed and larger O-listed companies as of July 2005. The purpose of this essay is to study how the Swedish corporate governance code in fact leads to an increase in trust in the stock market and to study the companies’ attitudes towards this code.</p><p>To fulfil the purpose of this essay, the authors have carried out a survey among the concerned companies where the companies’ attitudes towards the Swedish code were collected. To get a clearer view of the background and a deeper insight in the subject a number of interviews with key figures in this field were also carried out. By studying theories of the separation of ownership and control and the agency relationship a deeper understanding of the subject corporate governance was gained. Furthermore, theories of trust have been discussed since it is of importance to understand the concept of trust and what factors that affect its presents. This is due to trust being the focal point of this essay.</p><p>With starting point in the empirical and theoretical work that has been gathered the authors can draw some conclusions. The concerned companies are relatively positive towards the Swedish code and their attitudes are not affecting the trust the stock market holds for the companies. Trust is created both in the international and Swedish stock market, however, probably to a greater extent in the international stock market. Important to recognize is that new scandals will occur again and then it does not matter whether Sweden has a corporate governance code or not. Other measures will then be necessary to regain the trust.</p> / <p>Efter en rad företagsskandaler runt om i världen skadades förtroendet för näringslivet, kanske främst i USA men även i Sverige. Röster höjdes för en ökad öppenhet och insyn i bolagen varpå olika bolagsstyrningskoder utvecklades i flertalet länder. I Sverige tillkom en svensk kod för bolagsstyrning i december 2004 med syfte att återupprätta det skadade förtroendet för bolagen och näringslivet. Den svenska Koden antogs av Stockholmsbörsen som ett noteringskrav för bolagen på A-listan och de större på O-listan från och med juli 2005. Denna uppsats syftar till att studera huruvida den svenska bolagsstyrningskoden de facto leder till ett ökat förtroende på aktiemarknaden samt att studera bolagens inställningar gentemot denna kod.</p><p>För att uppnå uppsatsens syfte har författarna först genomfört en enkätundersökning bland de berörda bolagen. Från den erhölls bolagens attityder och inställningar gentemot den svenska Koden. För att få en tydligare bakgrundsbild samt djupare insikt i ämnet genomfördes även ett antal intervjuer med nyckelpersoner inom detta område. Genom att studera teorier om separation mellan ägande och kontroll samt agent-principalförhållandet erhålls en djupare förståelse inom ämnet bolagsstyrning. Därtill har teorier kring förtroende behandlats eftersom det är av vikt att förstå själva begreppet samt vilka faktorer som påverkar dess existens då uppsatsens tyngdpunkt ligger i förtroendeproblematiken.</p><p>Med utgångspunkt i den empiri och teori som inhämtats kan författarna dra vissa slutsatser. De berörda bolagen är förhållandevis positiva till den svenska Koden och deras inställning påverkar i dagsläget inte aktiemarknadens förtroende för bolagen. Ett förtroende kommer att skapas både på den internationella och svenska aktiemarknaden, dock troligtvis mer på den internationella. Viktigt att poängtera är att oavsett om Sverige har en kod för bolagsstyrning som ökar förtroendet så kommer det att inträffa nya skandaler som skadar förtroendet och då kommer det att krävas andra åtgärder för att återupprätta det igen.</p>
4

Revidering av Svensk Kod för bolagsstyrning : Ett mästerverk i administration för de mindre bolagen?

Keijser, Maria, Wickman, Emma January 2008 (has links)
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, ett samarbete mellan det privata näringslivet och den statliga Förtroendekommissionen, har arbetat fram en kod vars syfte är att ge en samlad bild av god svensk praxis på området och bidra till en förbättrad styrning av svenska bolag. Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning, där intervjuer har gjorts med fyra mindre företag och två sakkunniga inom ämnet bolagsstyrning. Uppsatsen ämnar undersöka hur revideringen av Svensk Kod för bolagsstyrning påverkar våra intervjuföretag, Oasmia Pharmaceutical AB, Tretti.se AB, Avalon Enterprise AB och Firefly AB. Analysen utvärderar skillnaderna mellan Kollegiets syfte med Koden och företagens inställning till den. Ett flertal observationer kunde göras, genom vilka författarna har dragit slutsatsen att företagen i dagsläget inte är fullt insatta i Kodens syfte och att de har en varierande inställning till revideringen av Koden. För att kunna implementera Koden på bästa sätt måste företagen utnyttja möjligheten till självreglering, dels för att hålla kostnaderna nere och dels för att kunna anpassa den till sin verksamhet.
5

Svensk Kod för Bolagsstyrning : En förtroendeskapande åtgärd?

Bylund, Jessica, Haggren, Charlotte January 2006 (has links)
After a series of corporate scandals around the world the trust in the business world was damaged, probably most in the United States but also in Sweden. Voices were raised for an increase in the openness and insight into the affairs of the company whereupon different corporate governance codes were developed in a majority of countries. A Swedish corporate governance code was issued in December 2004 with the purpose to re-establish the damaged trust for the companies and the business world. The Swedish code was accepted by the Stockholm Stock Exchange as an exchange rule for A-listed and larger O-listed companies as of July 2005. The purpose of this essay is to study how the Swedish corporate governance code in fact leads to an increase in trust in the stock market and to study the companies’ attitudes towards this code. To fulfil the purpose of this essay, the authors have carried out a survey among the concerned companies where the companies’ attitudes towards the Swedish code were collected. To get a clearer view of the background and a deeper insight in the subject a number of interviews with key figures in this field were also carried out. By studying theories of the separation of ownership and control and the agency relationship a deeper understanding of the subject corporate governance was gained. Furthermore, theories of trust have been discussed since it is of importance to understand the concept of trust and what factors that affect its presents. This is due to trust being the focal point of this essay. With starting point in the empirical and theoretical work that has been gathered the authors can draw some conclusions. The concerned companies are relatively positive towards the Swedish code and their attitudes are not affecting the trust the stock market holds for the companies. Trust is created both in the international and Swedish stock market, however, probably to a greater extent in the international stock market. Important to recognize is that new scandals will occur again and then it does not matter whether Sweden has a corporate governance code or not. Other measures will then be necessary to regain the trust. / Efter en rad företagsskandaler runt om i världen skadades förtroendet för näringslivet, kanske främst i USA men även i Sverige. Röster höjdes för en ökad öppenhet och insyn i bolagen varpå olika bolagsstyrningskoder utvecklades i flertalet länder. I Sverige tillkom en svensk kod för bolagsstyrning i december 2004 med syfte att återupprätta det skadade förtroendet för bolagen och näringslivet. Den svenska Koden antogs av Stockholmsbörsen som ett noteringskrav för bolagen på A-listan och de större på O-listan från och med juli 2005. Denna uppsats syftar till att studera huruvida den svenska bolagsstyrningskoden de facto leder till ett ökat förtroende på aktiemarknaden samt att studera bolagens inställningar gentemot denna kod. För att uppnå uppsatsens syfte har författarna först genomfört en enkätundersökning bland de berörda bolagen. Från den erhölls bolagens attityder och inställningar gentemot den svenska Koden. För att få en tydligare bakgrundsbild samt djupare insikt i ämnet genomfördes även ett antal intervjuer med nyckelpersoner inom detta område. Genom att studera teorier om separation mellan ägande och kontroll samt agent-principalförhållandet erhålls en djupare förståelse inom ämnet bolagsstyrning. Därtill har teorier kring förtroende behandlats eftersom det är av vikt att förstå själva begreppet samt vilka faktorer som påverkar dess existens då uppsatsens tyngdpunkt ligger i förtroendeproblematiken. Med utgångspunkt i den empiri och teori som inhämtats kan författarna dra vissa slutsatser. De berörda bolagen är förhållandevis positiva till den svenska Koden och deras inställning påverkar i dagsläget inte aktiemarknadens förtroende för bolagen. Ett förtroende kommer att skapas både på den internationella och svenska aktiemarknaden, dock troligtvis mer på den internationella. Viktigt att poängtera är att oavsett om Sverige har en kod för bolagsstyrning som ökar förtroendet så kommer det att inträffa nya skandaler som skadar förtroendet och då kommer det att krävas andra åtgärder för att återupprätta det igen.
6

Massmedias makt i bolagsstyrningen : Om och hur massmedial publicitet påverkar bolagsstyrningen / The power of media in Corporate Governance

Petersson, Lisa, Andersson, Anna January 2015 (has links)
Background and problem: Corporate Governance is a well-known phenomenon which has been the focus of plenty of research where the board of directors and the CEO have been regarded as important actors. What's affecting decisions regarding these actors has been debated whereas media has been pointed out of having an impact. To decide whether or not media can affect Corporate Governance have shown to be problematic whereas it exists divergent views regarding this. At the same time this relationship is more explored in other contexts than the swedish one, although this one is considered suitable for this. Consequently there is a motive for examining medias impact on Corporate Governance in Sweden.   Purpose: The purpose of the thesis is to explain if media has an impact on Corporate Governance at an overall level. This by developing a research method that is able to capture and measure positive and negative publicity and thereby present if media can affect Corporate Governance, as well as if some kind of publicity has a greater impact above other.   Method: A deductive approach has been used whereas agency theory has been pointed out as legitimate from an institutional logic. Also has theory about media been used and applied to the Corporate Governance field. A substantial part of the thesis has consisted of developing a method for capturing and measuring publicity in media. At the same time a great deal of the data collection occurred from annual reports regarding 55 companies listed on Nasdaq OMX Large Cap-list.   Conclusions: It has been established that the independence function of the board of directors, the compensation level and employment of the CEO is affected by media. It has also been noted that it is primarily positive publicity that affects Corporate Governance whereas it is publicity regarding the CEO that has a greater impact. Furthermore it is the CEO that is affected most by publicity in media. It can also be said that the agency logic which have been assumed to be legitimate for good corporate governance only can be considered to be so regarding some decisions. / Problembakgrund: Bolagsstyrning är ett vedertaget fenomen som varit fokus för mycket forskning där styrelsen och verkställande direktör lyfts fram som betydande aktörer. Vad som påverkar beslut omfattande dessa aktörer har varit omdiskuterat där massmedia utpekats kunna ha en påverkan. Att avgöra om massmedia kan påverka bolagsstyrningen har dock visat sig vara problematiskt då det existerar motstridiga ståndpunkter om detta förhållande. Samtidigt är förhållandet mer utforskat i andra bolagsstyrningskontexter än den svenska, trots att denna anses vara lämplig för detta. Följaktligen ges motiv att undersöka massmedias påverkan på bolagsstyrningen i just Sverige. Syfte: Studiens syfte är att förklara om massmedia har en påverkan på bolagsstyrningen på en generell nivå. Detta genom att utveckla en undersökningsmetod vilken kan fånga samt mäta positiv respektive negativ publicitet och därigenom påvisa om massmedial publicitet kan påverka bolagsstyrningen. Samt identifiera om viss typ av publicitet har en större påverkan framför annan. Metod: En deduktiv ansats har legat till grund för studien där agentteori lyfts fram som legitim utifrån en institutionell logik samtidigt som teori om massmedia använts och applicerats på bolagsstyrningsområdet. En väsentlig del av studien har utgjorts av att utveckla en metod för att fånga samt mäta massmedial publicitet samtidigt som en stor del av datainsamlingen skett från årsredovisningar avseende 55 bolag noterade på Nasdaq OMX Large Cap-lista. Resultat: Av resultaten har det kunnat påvisas att styrelsens oberoendefunktion, verkställande direktörs ersättningsnivå samt dess anställning påverkas av massmedia. Det har även konstaterats att det främst är positiv publicitet som påverkar bolagsstyrningen samtidigt som det är publicitet avseende verkställande direktör som har störst påverkan. Dessutom är verkställande direktör själv den bolagsstyrningsaktör som blir mest påverkad av massmedial publicitet. Likaså har slutsatsen kunnat dras att agentlogiken som antagits legitim för god bolagsstyrning endast kan anses vara detta avseende vissa beslut.
7

Corporate governance i finanskrisens spår

Holmström, Gustav January 2015 (has links)
Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                           I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen. Principalen har ett intresse av att övervaka agenten för att tillförsäkra sig att agenten utför uppdraget i enlighet med principalens intressen. Agenten har däremot intressen som skiljer sig från principalens intressen. I den aktiemarknadsrättsliga kontexten betraktas aktieägarna som principaler i förhållande till styrelsen respektive verkställande direktören. Dessutom betraktas styrelsen som en principal i förhållande till verkställande direktören. Nära relaterad till agentteorin är teorin om separation av ägande och kontroll. Den teorin förklarar agentproblematiken i de moderna aktiebolagen där ägandet och kontrollen av bolaget har separerats. Teorin utvecklades i USA genom att studera följden av spritt aktieägande. I Sverige finns det kontrollägare som engagerar sig i bolagets styrelse, vilket är ovanligt i USA där den verkställande ledningens makt är stor. Separation av ägande och kontroll kräver särskilda kontrollprocesser för att förhindra att beslutsmakarna i bolaget beslutar på ett sådant sätt som strider mot aktieägarnas intressen. Transaktionskostnadsekonomi är en teori som erbjuder en förklaring till varför bolag existerar. I princip bedrivs verksamhet i form av bolag pga. transaktionskostnaderna blir mindre än om verksamheten bedrivs via externa kontrakt. Stakeholder-teori innebär att aktieägare inte betraktas som den enda intressen i förhållande till bolaget. Istället anses ett bolag ha många intressenter vars intressen bör beaktas av ledningen.                                                                                                                                                            Det svenska bolagsstyrningssystemet innehåller både allmänna regler för aktiebolag och särskilda regler för banker. Utöver detta finns det även särskilda regelverk för börsnoterade bolag. ABL innehåller de grundläggande reglerna för aktiebolag och ur ett bolagsstyrningsperspektiv finns det viktigaste reglerna för bolagsorganen i ABL. LBF är en särskild lag riktad mot banker i Sverige. LBF innehåller många olika bolagsstyrningsregler för banker. Syftet med LBF:s bolagsstyrningsregler är att skapa väl fungerande banker och framför allt att soliditeten hos dessa banker är tillräcklig. En annan del av det svenska bolagsstyrningssystemet utgörs av vad som kallas för den svenska modellen för bolagsstyrning. I och med att de börsnoterade bolagen under en lång tid oftast haft en kontrollägare, betraktas detta som normaltillståndet. Reglerna i ABL syftar till att främja aktiva ägare som tar ansvar för bolaget genom att engagera sig i bolagets styrelse. Beträffande självreglering finns de viktigaste reglerna i koden och regelverk för emittenter. Av dessa två är koden den viktigaste eftersom koden har haft ett stort inflytande om vad som utgör god bolagsstyrning i börsnoterade bolag. Koden bygger på ”följ eller förklara”-modellen, vilket innebär att börsnoterade bolag kan göra avsteg från reglerna om de motiverar varför de har valt att göra det.                                                                                             Analysen av det svenska bolagsstyrningssystemet har visat att den är uppbyggd av olika teorier. Särskilt agentteorin kommer till uttryck i de grundläggande reglerna som finns i ABL. Stakeholder-teorin kommer däremot till uttryck främst i de regler som särskilt riktar sig till banker.                                                                                                               De nya reformerna från EU syftar till att återskapa både förtroendet till den inre marknaden och stabiliteten i det finansiella systemet. Reformerna har dock kritiserats av både näringslivet och akademin för att vara alltför långtgående. Kritiken noterades redan innan införandet av reformerna. T.ex. kritiserades förslagen om styrelsen sammansättning som presenterades i grönböckerna av EU-kommissionen. Många av förslagen från grönböckerna återfinns emellertid i CRD IV och CRR. De nya reglerna måste betraktas som stränga mot styrelsen i börsnoterade banker eftersom det ställs höga krav och samtidigt kan styrelseledamöterna och bankerna bli föremål för administrativa sanktioner och administrativa åtgärder om de inte följer de nya reglerna.                      Uppbyggnaden av de nya reglerna utmärks av stakeholder-teorins närvaro. Detta är överensstämmande med tidigare bankregler i Sverige som också var uttryck för stakeholder-teorin. Detta ligger väl i linje med bankverksamhetens särskilda natur enär samhället har ett befogat intresse av att ställa krav på bankerna. Dock har de nya reglerna förskjutit aktieägarna som den viktigaste intressenten medan samhällets intressen har fått alltför stort utrymme enligt mig.                                                                                                                         Trenden inom bolagsstyrningsområdet kan sägas bestå av flera aspekter. En aspekt är att bolagsstyrningen blir alltmer reglerad i form av detaljregleringar. En annan aspekt är att bolagsstyrningen har blivit allt viktigare och detta märks genom att det har införts många nya regler för bolagsstyrning i banker. En tredje aspekt är att reglerna skapas på EU-nivå istället för nationell nivå, vilket kan medföra svårigheter då bolagsstyrningen är väldigt olika inom EU.                                                                                                                                              Följderna av de nya reglerna kan bli digra. Med detta avses främst samhällsekonomiska aspekter som konkurrenskraft och bankers möjlighet att locka till sig kompetenta styrelseledamöter.  Vad som kommer att hända är inte skrivet i sten, men det finns anledning till att vara orolig för risken att EU:s konkurrenskraft tappar mot de nya expansiva ekonomiernas som t.ex. Kina. Vidare kan det ifrågasättas om de nya reglerna verkligen kommer att förebygga nya finanskriser inom EU. Avslutningsvis är min bedömning att de nya reglerna inte kommer att förbättra bolagsstyrningen inom EU utan istället leda till en försämrad bolagsstyrning pga. alltför detaljerade regler och dessutom alldeles för stränga mot bankerna.
8

Bolagsstyrning : En kartläggning av styrelsers arbete med strategifrågor i svenska börsnoterade bolag

Ekoutsidis, Harris, Butti, Ernst January 2009 (has links)
Corporate governance intensified due to the corporate scandals in the USA which led to a new law the so called Sarbanes-Oxley Act (SOX). In 2005 the "Svensk kod för bolagsstyrning" (The Code) was introduced. The main purpose of The Code is to strengthen the confidence in Swedish companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. The Code focuses on the working process of boards. The rules set by The Code places higher demands on the board.  Among many other duties the board has to establish long term operational goals and strategy. The introduction of The Code has increased the board's administrative workload and the natural question is if The Code has limited the board's ability to work with strategic issues. The purpose of this study is to find out if the introduction of  The Code has had some limiting impact on boards ability to work with strategic issues. The study shall account for eventual divergences between different board members responses depending on the role they have on the board.  The study focuses on the 26 corporations registered in Sweden and listed on the OMXS30TM-index. A survey has been sent to the 270 board members of these companies. The response rate was 31 percent. The highest response rate was in the group Chairmen of The Board which was as high as 70 percent. The study is based on general theories of corporate governance and the role of boards in regards to working with corporate strategy. Strategic issues are generally handled both as an integral part of each board meeting and also dealt with at annual strategy board meeting. Most boards hold six board meetings per year and five of them include strategic issues. Board members prefer to maintain the way they handle strategic issues. Representatives of the employees and directors operatively employed in the company prefer yearly strategy meetings. The study does not confirm that the administrative workload is an obstacle for the board to work with strategic issues. The board members believe they have access to the information needed and believe they have competent board members. Two chairmen do not agree to have access to the information needed to enable them to work with strategic issues. The majority of chairmen of the board of directors and of director employed operatively in the company agree that there needs to be more emphasis on specific industry and business competence when recruiting new board members. Representatives of the employees are more divided in respect to this issue. To implement a strategy committee similar to remuneration or audit committees in order to improve the board's strategic work is not a solution the board members find suitable. The claim that the introduction of the code with its many rules should have had a negative impact on the board's possibilities to focus on strategic issues cannot be confirmed by the survey. / Diskussionerna om bolagsstyrning intensifierades som en reaktion till de olika företagsskandalerna i USA och resulterade i en ny lagstiftning, det så kallade Sarbanes-Oxley Act (SOX). I Sverige infördes år 2005 "Svensk kod för bolagsstyrning" som efterliknar SOX. Det främsta syftet med koden är att stärka förtroendet för de svenska börsbolagen. Kodens fokus ligger på styrelsearbetet. Bolagsstyrningens regelverk ställer större krav på styrelser. I styrelsens uppgifter ingår enligt koden bland annat att fastställa verksamhetsmål och strategi. Införandet av bolagskoden har ökat styrelsernas administrativa börda, frågan är då om koden har minskat utrymmet för styrelsen att arbeta med strategiska frågeställningar. Syftet med undersökningen är att kartlägga om införandet av "Svensk kod för bolagsstyrning"  har påverkat styrelsers strategiska arbete och om uppfattningen bland olika styrelseledamöter varierar beroende på den position de innehar i styrelsen. Undersökningen riktar sig enbart till styrelseledamöter i de tjugosex börsnoterade bolag som är registrerade i Sverige och som ingår i OMXS30TM-index. En postenkät har skickats till 270 styrelseledamöterna i dessa bolag. Svarsfrekvensen blev 31 procent. Den högsta svarsfrekvensen finns inom gruppen styrelseordföranden som uppgår till hela 70 procent. Undersökningen bygger på teorier om bolagsstyrning generellt och styrelsens roll i strategiarbetet. Styrelserna behandlar strategifrågor generellt både kontinuerligt vid varje styrelsemöte som vid särskilda årliga strategimöten. I snitt Majoriteten av styrelserna håller sex styrelsemöten per år och fem av dessa behandlar strategiska frågor. Styrelseledamöterna vill bibehålla sättet att arbeta med strategiska frågor. Arbetstagarrepresentanter och styrelseledamöter som ingår i företagsledningen föredrar ett årligt strategimöte. Det finns ingen indikation att den administrativa bördan är ett hinder för styrelsernas strategiska arbete. Informationen som ligger till grund för strategiska beslut finns tillgänglig och styrelser är bemannade med kompetenta styrelseledamöter. Majoriteten av styrelsens ordförande och styrelseledamöter som ingår i företagsledningen instämmer att de borde läggas mer vikt på strategisk kompetens vid rekrytering av nya styrelseledamöter. Arbetstagarrepresentanter är däremot mer splittrade i frågan. Att förbättra det strategiska arbetet genom att införa s.k. strategikommittéer visar sig inte vara en lösning som styrelseledamöterna sympatiserar med. Att den svenska kodens regelverk skulle ha belastat styrelserna med betungande administrativt arbete och därmed minskat utrymmet för strategiska frågor finner inget stöd i undersökningen.
9

Implementering av Svensk kod för bolagsstyrning / Implementation of The Swedish Code for Corporate Governance

Johansson, Jessica, Olsson, Veronica January 2007 (has links)
Bolagsstyrningsfrågor har på senare år uppmärksammats både i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av åtgärder som skulle säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad utan marknaden får själv råda över bestämmelserna. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. Genom följ eller förklara läggs ambitionsnivån högre än den hade gjorts om reglerna varit tvingande. Principen skapar en flexibilitet som tar hänsyn till att bolag är olika och då förväntas leda till god bolagsstyrning.Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökning där syftet är att beskriva hur implementeringsarbetet har gått till hos företag som följer Koden och vad det kan ha inneburit för förändringar avseende bolagsstyrning i företag. I vår undersökning har vi även sökt svar på vad företag anser om Koden och hur de har valt att använda sig av principen följ eller förklara. Vi har avgränsat oss till att endast se på hur Koden har påverkat bolagsstyrning i Sverige. Vi har genomfört fem besöksintervjuer hos företag där respondenterna har varit involverade i implementeringen av Koden.Implementeringsarbetet hos bolag har skett på ett smidigt sätt och företagen var insatta i bolagsstyrningsfrågor redan innan Kodens tillkomst. Vi anser att bolag inte har några problem att följa Koden samt att den inte har inneburit några större förändringar förutom bolagsstyrningsrapporten samt informationen på hemsidan. Vi uppfattar att Koden i sig inte har lett till bättre bolagsstyrning eftersom noterade bolag redan har höga krav på sig.Majoriteten av bolagen anser att Kodens detaljeringsgrad är för hög men uppfattar ändå att bolag tycker det är bra med ett regelverk att förhålla sig till. De flesta bolag tycker även det är bra att Koden är självreglerande och har inga problem med att använda principen följ eller förklara. Vi har sett att bolag följer det mesta i Koden och endast avviker från få punkter. Vi anser inte att bolag har problem med att motivera avvikelser och uppfattar det som naturligt för dem när Kodens regler inte har passat. / Uppsatsnivå: D
10

Svensk kod för bolagsstyrning: Kvalité eller inte? : En granskning av kvalitetsbedömningen för svenska bolagsstyrningsrapporter

Fallemark, Johanna, Öström, Sara January 2009 (has links)
<p>I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv.</p><p>En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ”följa eller förklara” vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den. Med anledning av detta begrepp kan det skilja sig mycket mellan hur de enskilda företagen väljer att utforma sin rapport och vi var därför intresserade av att kartlägga vilken kvalité bolagsstyrningsrapporterna håller men vi ville också konstruera ett mätinstrument som eftersträvar objektiv granskning av nämnda kvalité.</p><p>För att besvara vår problemformulering började vi med att utforma en granskningsmall för att mäta kvalitén på 30 systematiskt utvalda företags bolagsstyrningsrapporter. Denna mall kallas i uppsatsen Ursprunglig granskningsmall, där vi har utgått från fyra kvalitetskriterier som används av Öhrlings PricewaterhouseCoopers jury som varje år utser Årets bästa bolagsstyrningsrapport. Dessa kvalitetskriterier har vi sedan delat upp i olika parametrar som är tänkta att mäta kvalitén på bolagsstyrningsrapporterna. Här ifrån gick vi vidare genom att analysera vårt resultat och de använda måtten och vi fann bland annat att kvalitén i genomsnitt var god då ett stort antal företagsrapporter översteg vår utsatta godkändgräns. Vi kunde också se att de företag som fått låga totalpoäng hade genomgående varit svag inom alla kvalitetskriterier och motsvarande trend fanns hos de rapporter som fått höga poäng.</p><p>Vi fortsatte sedan att kritiskt analysera de använda parametrarna i den ursprungliga mallen för att slutligen presentera en omarbetad granskningsmall som grundar sig på våra slutsatser av studien. Denna omarbetade granskningsmall är, vad vi enligt vår studie, har kommit fram till är det bästa sättet att mäta bolagsstyrningsrapporters kvalité.</p>

Page generated in 0.0636 seconds