Mayer, Davis och Schoorman (1995) definierar förtroende som villighet att vara beroende av en annan individ, och då också göra sig sårbar, i tron att individen kommer göra något som anses som viktigt för den egna personen. Khanfar, Zapantis, Alkhateeb, Clauson och Beckey (2013) fann att apotekarens klädsel påverkade förtroendet de fick. Syftet med studien var att undersöka om utomstående persons kläder påverkar förtroende vid grupparbete. Frågeställningarna var Påverkar klädseln på en person utanför gruppen förtroendet för den egna gruppen vid en mattematisk gruppuppgift och Påverkar klädseln på en person utanför gruppen förtroendet för personen utanför gruppen vid en mattematisk gruppuppgift. Ett experiment genomfördes där 20 deltagare slumpades i två olika betingelser där person utanför gruppen hade träningskläder eller kavaj på sig. Ett instrument skapades för att mäta förtroende till gruppen och förtroende till person utanför gruppen. Resultatet visade ingen signifikant skillnad för förtroende till person utanför gruppen men en signifikant minskning av förtroendet till gruppen.

No description available.

<p>På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. </p><p>Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer. </p><p>Efter genomförandet av vår uppsats konstaterade vi att för att skapa en god revision krävs det både en oberoende revisor samt en bra relation mellan revisorn och den granskade. För lite respektive för mycket av varje komponent ger inget optimalt resultat utan det är viktigt att man finner en balans mellan de båda.</p>

<p>Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politisk</p><p>journalistik.</p><p>Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda oss</p><p>metoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde.</p><p>Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckte</p><p>exempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ”politiska skandaler”.</p>

Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politisk journalistik. Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda oss metoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde. Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckte exempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ”politiska skandaler”.

I Sverige är det Finansinspektionen (FI) som för tillsyn över finansiella företag. För det första fungerar FI som ett vägledande organ genom att utfärda policies och riktlinjer samt upprätthåller regelefterlevnad hos företag. FI arbetar för att värdepappersmarknaden ska fungera effektivt och samtidigt vara stabil samt att allmänhetens förtroende för marknaden upprätthålls. När finansiella företag åsidosätter sina skyldigheter i enlighet med 25:e kapitlet 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden riskerar detta att påverka värdepappersmarknadens stabilitet och effektivitet och då också allmänhetens förtroende negativt. FI ingriper då genom att utfärda olika sanktioner beroende på hur allvarlig överträdelsen är. Det ger FI både en vägledande och en dömande roll. Risken är att FI:s uppdrag uppfattas tudelad, i sitt tillsynsarbete arbetar FI för att upprätthålla allmänhetens förtroende men när FI samtidigt utfärdar sanktioner kan detta påverka förtroendet negativt. FI utfärdar anmärkningar, förelägganden, straffavgifter, varningar och återkallar tillstånd. Genom att jämföra sanktionernas teoretiska funktion med hur sanktionerna har fungerat i praktiken går det att konstatera att sanktionerna, anmärkning, varning och straffavgift inte påverkar allmänhetens förtroende på ett negativt sätt. Däremot så medför sanktionen återkallande av tillstånd en negativ påverkan på förtroendet. De negativa konsekvenserna skulle kunna bli lindrigare om det fanns tydligare riktlinjer för när olika sanktion ska användas och vilka överträdelser som anses vara allvarliga och vilka som inte anses vara allvarliga. Dessutom bör sanktionen föreläggande även kunna utdelas till företag som har begått allvarliga överträdelser då detta skulle förhindra den negativa påverkan på allmänhetens förtroende som återkallandet av ett tillstånd medför.

Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen. Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler påverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet. Vidare studeras de element som revisorer, banker och kunder anser är väsentliga för att skapa och bevara förtroendet för revisionsbranschen. Metod: Studiens har genomförts med hjälp av kvalitativ datainsamling och semistrukturerade intervjuer med syfte att få djupare förståelse av det studerade ämnet. All empirisk data har samlats via intervjuer med fyra revisorer, två banker samt tre företag. Resultat och slutsatser: Studien påvisar att majoriteten av revisorerna anser att skandalerna har haft en negativ inverkan på förtroendet för revisionsbranschen. De tillfrågade bankernas förtroende för branschen har inte rubbats. De intervjuade företagen har skilda åsikter, varav två har liknande ställningstagande som bankerna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras om att revisorerna tror sig att förtroendet har påverkats mer än vad det egentligen har. Trots att skandalerna har skett vid upprepande tillfällen ser intressenterna dessa som enskilda händelser. Ett av företagen är ett undantag, då de har förlorat pengar i en av skandalerna. Viktiga element för att skapa och bevara förtroendet för revisionsbranschen är starkt sammankopplat med revisorns personlighet samt dennes arbetssätt.

No description available.

De senaste tio åren har undersökningar genomförts av bland annat Mäklarsamfundet (Wörmann, 2006) och Fastighetsbyrån (Fastighetsbyrån, 2010) där svenska folkets förtroende för mäklare granskats. I Fastighetsbyråns undersökning från december 2010 framkommer det att endast fem procent av svenskarna har högt förtroende för mäklare i allmänhet. Samtidigt presenterar flera stora kedjor att de har mer än 70 procent nöjda kunder, vilket kan verka något motsägelsefullt. Detta arbete syftar till att undersöka vad skillnaderna i dessa siffror beror på och vad som påverkar kundnöjdheten hos mäklares kunder. Detta görs genom intervjuer med personer som har olika förhållanden till mäklare för att se om åsikterna hos grupperna skiljer sig åt. Fem mäklarfirmor har dessutom ombetts delta för att ge en klarare bild av hur de mäter sin kundnöjdhet. De personer som deltagit i studien har angett att de inte baserar sina åsikter och synpunkter angående mäklare på en stereotyp, utan på egna erfarenheter. Ingen av de tillfrågade uppger att media har spelat in och påverkat deras bild av fastighetsmäklare. Istället är det enskilda mäklare som presterat eller underpresterat i förhållande till köpare och säljares förväntningar som bidragit till den bild de har av fastighetsmäklare. Information, öppenhet och ärlighet är de gemensamma nämnare som både köpare och säljare efterlyser hos en bra mäklare. Det är inga stora förändringar som behövs för att skapa ett bättre rykte och öka förtroendet för mäklarkåren.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet är en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock på en komplexitet utifrån parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förståelse genom kommunikation och hur deras relation är. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer från olika organisationer. En tematisk analys genomfördes och som teman framkom bland annat förtroende och engagemang, oro och osäkerhet och negativ återkoppling. Deltagarna såg stor nytta i att få avsatt tid och återkoppling från sin chef. Chefens engagemang och förtroendet för chefen ansågs ha inverkan på deras relation, kommunikation och huruvida de såg medarbetarsamtalet som meningsfullt.