Mayer, Davis och Schoorman (1995) definierar förtroende som villighet att vara beroende av en annan individ, och då också göra sig sårbar, i tron att individen kommer göra något som anses som viktigt för den egna personen. Khanfar, Zapantis, Alkhateeb, Clauson och Beckey (2013) fann att apotekarens klädsel påverkade förtroendet de fick. Syftet med studien var att undersöka om utomstående persons kläder påverkar förtroende vid grupparbete. Frågeställningarna var Påverkar klädseln på en person utanför gruppen förtroendet för den egna gruppen vid en mattematisk gruppuppgift och Påverkar klädseln på en person utanför gruppen förtroendet för personen utanför gruppen vid en mattematisk gruppuppgift. Ett experiment genomfördes där 20 deltagare slumpades i två olika betingelser där person utanför gruppen hade träningskläder eller kavaj på sig. Ett instrument skapades för att mäta förtroende till gruppen och förtroende till person utanför gruppen. Resultatet visade ingen signifikant skillnad för förtroende till person utanför gruppen men en signifikant minskning av förtroendet till gruppen.

Genom historien har myndigheter och samhället haft intresse av att människor lever ett hälsosamt liv. Hälsoprojekt har kommit att få en allt större betydelse i samhället och målet är ofta att öka deltagarnas medvetenhet så att de har möjlighet att leva ett mer hälsosamt liv och minska risken för sjukdom. Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagarnas uppfattningar om vad gruppen haft för betydelse för deras motivation till träning. Vi är även intresserade av att studera deltagarnas uppfattning kring vad gruppen haft för betydelse för deras lärande om träning i hälsoprojektet. De teoretiska utgångspunkterna är motivation och lärande. Uppsatsen är baserad på en kvantitativ metod i form av enkäter. Resultaten visade att gruppens betydelse inte var så stor för deltagarnas motivation till att träna. Hälsoprojektet ökade till viss del den inre motivationen till träning och den yttre motivationen skedde i form av peppande från lagmedlemmar. Vidare kan vi utifrån våra enkätsvar dra slutsatsen att det inte har skett ett kollektivt lärande och hur stor betydelse gruppen haft på deltagarnas lärande är diffus på grund av de motsägelsefulla svaren samt låg svarsfrekvens på enkäterna.

Bakground: Puerperal fever caused by group A Streptococcus is in a global context seen as a common cause of death in childbirth. Aim: To examine the consequences of group A streptococcus infections in women postpartum and to see what a nurse can do to stop the infection with adequate nursing interventions. Method: This is a review built on 15 articles. These articles were read in full and audited with a suitable template. Result: Women postpartum has 20 times higher risk to get group A stretococcus infection as compared to non pregnant. The consequences of Group A Streptococcus infection can lead to high fever, abscesses around the uterus, sepsis, acute respiratory distress syndrome (ARDS), hysterectomy and death. Patients who share room with infected patients carries an increased risk to be infected. Curtains between patient beds can be colonized by Group A Streptococcus. Nursing interventions such as good hand hygiene and sanitized equipment in the patient room are important since Group A Streptococcus can survive for a long time on different surfaces. A woman who recently gave birth should have her body temperature monitored. In an outbreak of Group A Streptococcus, healthcare workers can be carriers. It is therefore important for a nurse to educate other healthcare workers about the importance of good hand hygiene. Conclusion: A woman infected by Group A Streptococcus can in several cases suffer serious consequences. In the worst case, death can occur as a cause of non adequate treatment. A nurse should work preventively to limit spreading of the infection. Nurses need knowledge in this area to prevent propagation of the infection and to reduce suffering. A nurse is responsible for establishing a work environment where patient safety comes first. / Bakgrund:  Barnsängsfeber, som orsakas av grupp A streptokocker, är globalt sett en vanlig dödsorsak i samband med förlossningar. Syfte: Att undersöka vad grupp A streptokocker har för konsekvenser för nyförlöst kvinna postpartum, samt att se vad sjuksköterskan kan göra för att sätta in rätt omvårdnadsåtgärder och undvika eventuell smittspridningen mellan patienter. Metod: Detta är en litteraturstudie som innefattar 15 artiklar. Dessa lästes i sin helhet och granskades enligt strukturerad mall. Resultat: Kvinnor postpartum löper 20 gånger ökad risk att smittas av grupp A streptokocker än ickegravida. Konsekvenserna för nyförlöst kvinna som drabbas av Grupp A streptokockinfektion kan leda till hög feber, abscesser kring uterus, sepsis, acute respiratory distress syndrom (ARDS), hysterektomi och dödsfall.  Patienter som delar rum med smittade patienter löper ökad risk att drabbas av en infektion. Gardiner mellan patienternas sängar kan vara koloniserade av grupp A streptokocker. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är god handhygien och desinficering och rengöring av inredningen på patientrummet, eftersom grupp A streptokocker kan leva länge på olika ytor. Den nyförlösta kvinnans temperatur ska mätas. Vid ett utbrott av bakterien kan vårdpersonal vara bärare och det är viktigt att sjuksköterskan informerar personal om vikten av god hygien. Slutsats: En kvinna som drabbas av grupp A streptokocker postpartum får i flera fall allvarliga konsekvenser av detta. Om inte adekvat behandling sätts in kan hon i värsta fall avlida.  En sjuksköterska ska arbeta preventivt för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskor behöver kunskap inom ämnet för att förhindra smittspridning och minska lidandet. Sjuksköterskan är ansvarig för att organisera arbetet på avdelningen och ska undervisa personalen så att de arbetar på ett patientsäkert sätt

<p>Forskning kring minimala grupper, det vill säga grupper för vilka grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra gruppen. Detta tycks även gälla då undersökningsdeltagarna har kännedom om att enkäterna är olika. Att förstå dessa tendenser kan kanske vara ett verktyg för att kunna komma till roten med diskriminering, rasism och konflikter mellan samhällets olika grupper.</p>

Forskning kring minimala grupper, det vill säga grupper för vilka grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra gruppen. Detta tycks även gälla då undersökningsdeltagarna har kännedom om att enkäterna är olika. Att förstå dessa tendenser kan kanske vara ett verktyg för att kunna komma till roten med diskriminering, rasism och konflikter mellan samhällets olika grupper.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med åtta lärare på olika skolor. Resultaten visade att alla lärarna ställde sig positiva till arbetsformen, men de var också snabba med att poängtera att det är en krävande arbetsform som förutsätter mycket arbete. Många av lärarna såg bland annat gruppindelningen som krävande där de visade sig använda olika metoder för att sätta samman väl fungerande grupper. Det rådde även delade meningar om i vilket ämne lärarna främst föredrog att använda sig av grupparbete. Några av lärarna förespråkade det i SO och NO medan ett par av dem tyckte att det var givande i ett teoretiskt ämne som matematik. Vid intervjuerna framgick det också att lärarna främst fokuserade på och framhävde de sociala förmågor som kan tränas vid grupparbete, och att de i mindre grad betonade de ämneskunskaper som eleverna kan tillägna sig i grupp. Samtliga lärare poängterade de sociala vinsterna eleverna får vid ett grupparbete och menade framförallt att grupparbete främjar elevernas samarbetsförmåga. Trots lärarnas positiva syn på arbetsformen tog alla upp nackdelar och svårigheter med metoden. Efter att ha forskat i ämnet tror vi att lärare generellt behöver tillägna sig mer kunskaper om hur arbetsformen kan användas. Detta för att få erfara fler fungerande grupparbeten och därmed vilja använda sig mer av grupparbete i sin undervisning. Vi menar dock att det inte bara hänger på läraren, utan även eleverna behöver få mer träning i hur man arbetar och samarbetar kollektivt. / 2010ht4716

No description available.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om drama kan användas som verktyg i skolan för att stärka grupp och individ. Vi har tagit hjälp av en årskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar på eleverna som individer, på stora och små grupper, samt på trygghet. Vi har utgått från några påståenden som eleverna svarat på för att se vad de själva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmåga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stå i centrum även om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans.

Bakgrund Prevalensen av demenssjukdomar förväntas öka globalt. Det finns många former av demenssjukdomar men gemensamma drag är att hjärnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning än normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar många av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmågor. Läkemedel är av begränsad nytta och därför är olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vården av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi är en sådan metod som med hjälp av så kallade minnesväckare framkallar tidiga minnen. Dessa minnen är ofta välbevarade långt in i sjukdomsförloppet och att samtala kring sådana minnen kan därför kännas tryggt för personer med demenssjukdom. Detta antas få olika positiva effekter Syfte Syftet med denna studie var att belysa effekterna av reminiscensterapi i grupp för personer med demenssjukdom. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats gjordes. Den inkluderar 14 artiklar som utvärderade effekter av reminiscensterapi i grupp. Hälften av de inkluderade artiklarna är randomiserade kontrollerade studier. Resultat Det framkom att reminiscensterapi i grupp har tydlig effekt på kommunikation och socialt engagemang. Viss effekt sågs på livskvalitet, sinnesstämning och kognition. Marginell eller ingen effekt kunde avläsas på fysisk funktion och aktivitet i dagligt liv, beteende, gruppidentifikation samt arbetsbörda och stress hos vårdgivare Slutsats Reminiscensterapi i grupp för personer med demenssjukdom är en populär social intervention med flera positiva effekter. Dock inte entydigt forskningsläge. Fler studier av både kvantitativ och kvalitativ sort behövs för att kartlägga området.

I skolvärlden råder det delade meningar kring huruvida grupparbeten är fördelaktigt eller inte för elevers utveckling och lärande inom ämnet matematik. Dessutom finns det heller inga tydliga ramar för hur grupper bör konstrueras eller sättas samman. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera för- och nackdelar med grupparbeten i matematik samt att undersöka hur olika gruppsammansättningar påverkar elever i matematikundervisningen. De frågeställningar som besvaras är vilka för- och nackdelar det finns med grupparbeten inom matematik i förskoleklass upp till årskurs 3 samt hur grupper bör konstrueras för att gynna elevernas utveckling och lärande. Genom en systematisk litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Utifrån dessa artiklar går det att finna en genomgående konsensus rörande ämnet och det går således att dra slutsatser eftersom liknande resultat har framkommit ur olika sammanhang och vid olika tidsperioder. En slutsats som denna studie har kommit fram till är att det finns en underliggande positiv inställning till grupparbete i de studerade artiklarna. Sammanställningen av artiklarna visar däremot att det är komplext att finna konstruktioner som gynnar alla elever vid alla tillfällen och att det som är till fördel för en elev kan vara till nackdel för en annan.