BAKGRUND:Problemlösningen ska ha en central roll i skolan enligt våra styrdokument. Trots detta har viupplevt att det sällan är så då läroboken oftast styr matematikundervisningen. Barn lär sigtidigt i livet att lösa problem och deras diskussioner kring problemet är oerhört fascinerandeatt få lyssna till. Vi blev nyfikna på vad vi som pedagoger kunde få ut kunskap om våra elevergenom att sitta med under en problemlösningsprocess och observera dem.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera problemlösningsprocessen i situationer där elever igrupper om två ställs inför ett matematiskt problem. Vi vill utifrån dennaproblemlösningssituation diskutera om den enskilde elevens kunskap synliggörs förpedagogen.METOD:Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observeratelever i par då de arbetat med två matematiska problemlösningsuppgifter. Studien har totaltomfattats av åtta par elever i årskurs fyra på två olika skolor. Vi har analyserat detranskriberade intervjuerna och observationsanteckningarna utifrån Polyas steg iproblemlösningsprocessen.RESULTAT:Utifrån resultatet anser vi att problemlösning i grupp ger möjlighet för pedagogen att upptäckaden enskilde individens kunskaper. Vi har dock kommit fram till att det krävs vissaförutsättningar. Av betydelse är gruppsammansättningen, valet av problemlösningsuppgiftsamt att pedagogen är närvarande och ställer frågor. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Matematik är ett viktigt ämne och har en central roll i vår vardag. Barn möter tidigt räknesättet division i problemlösningssituationer och intressant är att se hur de resonerar när de ställs inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna på om det går att urskilja variation mellan barns sätt att lösa problem genom att tilldela dem några divisionsproblem och i grupp låta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation.SYFTE: Syftet med studien är att urskilja variation i barnens olika sätt att lösa några matematiska problem. Frågeställningarna är: Vilka olika lösningssätt beskriver barnen? Går det att urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt går det att urskilja ett ökat lärande när barn diskuterar sina olika lösningar?METOD: I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har observerat och intervjuat barn både enskilt och i grupper om tre, när de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehållande räknesättet division. Det totala antalet barn som medverkat i studien är sex barn från två olika förskoleklasser. Vi har utifrån variationsteorin utformat beskrivningskategorier under vilka vi valt att presentera likhet och skillnad mellan barnens munliga uttryck samt deras teckningar.RESULTAT: Resultatet redovisas i olika beskrivningskategorier utifrån barnens bilder och samtal. I beskrivningskategorierna skiljer det sig mellan barnens sätt att lösa divisionsproblem. Resultatet visar att barnen har använt sig av olika räkneprinciper såsom ett till ett - principen samt använt sig av olika räknesätt såsom addition, subtraktion, multiplikation och division. Barnen använder sig även av olika sätt att illustrera sin teckning. En del barn avbildar föremålet medan andra använder sig av symboler, såsom streck eller siffror i sin avbildning. Resultatet visar även att samtal kan användas som ett medel för att påvisa lärande.

<p>Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:</p><p>Vad är mänskliga rättigheter?</p><p>- ur det filosofiska perspektivet,</p><p>- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och</p><p>- ur det levda livets?</p><p>Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme. Jag kom fram till att Okins perspektiv överensstämmer med Nussbaum angående huruvida individens rättigheter skall ges företräde framför gruppens preferenser, vilket de bör enligt min analys, medan Taylor står längre ifrån och i vissa avseenden går helt emot Nussbaums teori.</p>

<p><p>Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer. Det som lyfts mest i resultatet är turtagande, att dela gruppen i mindre grupper, olika uttryckssätt, rättvisa samlärande, uppmärksamhet, fånga tillfället samt att utgå från barnens olika intressen, behov och förutsättningar. Dessa delas in i: att skapa en relation mellan individ och grupp, att skapa balans samt att skapa trygghet. Det gemensamma för alla dessa områden är att de alla inverkar på hur individen bygger upp sin identitet.</p><p> </p></p>

<p>Syftet med arbetet var att undersöka klassrumsklimatet i en klass där det uttalat arbetades för att stärka kamratandan med bland annat social och emotionell träning (SET) och andra gruppstärkande övningar. Undersökningen har gjorts genom en enkät till klassen, en intervju med läraren och en observation av klassen under en skoldag. Resultatet visade att gruppen påverkades av många olika faktorer som gruppstorlek, känslan av trygghet och också rollerna hade betydelse för klassrumsklimatet. Demokratin i klassrummet bidrog till att eleverna vågade och lärde sig ta ansvar. Den fysiska klassrumsmiljön hade också inverkan på klimatet och förutom SET arbetade läraren även med olika former av samtal och en del massage.</p>

<p>The main purpose of this essay is to look closer at how and when the Swedish women’s organization Grupp 8 changed their initial socialistic ideological approach and turned it into a feministic one during 1971 to 1979. By 1979 the group was referring to them self as a feministic movement. This is done by analyzing the way Grupp 8: s discussion in the areas of women in relation to work, family and society changes. The primary information is represented by the groups own magazine Kvinnobulletinen. The essay shows that they underwent a change in their ideology which occurred already in 1976 when they moved closer to not only a more feministic terminology, but also gave problems that where in many ways only related to women more room than problems referring to class. They still showed resistance against the capitalistic society but now they added a new dimension for what they believed stood as the reasons for the oppression of women, the patriarchate. In 1976 they had made a hesitated move towards a new ideological alignment. By 1979 it is clear that there has been a change when by far most of the reasoning around class oppression has been exchange with oppression on women and the emancipation of women.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning. Uppsatsen slutsats är att förståelsen för intersektionalitet bland berörda aktörer är väldigt låg och att en sammanslagning av ombudsmännen i dagsläget därmed inte skulle uppfylla det intersektionella syftet flera aktörer verkar förespråka.</p>

<p>In my study I enter deeply in pedagogical drama. My aim is to investigate how pedagogical drama can facilitate group dynamics on a preschool level. I also aim to receive a deeper understanding about how pedagogical drama affects the individual within the group. To obtain answers to my questions I look at my aims and specified my question at issue.</p><p>I have used quality interview technique as a method of approach in my investigation, which is appropriate when I need to understand the individual reactions and reasoning. I have chosen to interview three pedagogues that all have a connection to drama and who works on a preschool level.</p><p>I came to the conclusion that pedagogical drama can indeed facilitate group dynamics within, due to the fact that many factors work together. The group obtains a high level of solidarity by doing different things together, for instance different kinds of problem solving in a pleasurable way. Pedagogical drama evolves the whole individual in teamwork with others. True pedagogical drama the individual gets a greater confidence better self-esteem and the possibility to explore different parts and roles. Pedagogical drama can contribute to seeing all the individuals within a group.</p><p>Keywords: Pedagogical drama, group solidarity, individual, group</p> / <p>I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet.</p><p>Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans. Gruppen får sammanhållning genom att göra saker tillsammans som t.ex. problemlösningar eller något annat som är lustfyllt. Pedagogiskt drama utvecklar hela individen i samspel med andra. Individen får genom pedagogiskt drama ett stärkt självförtroende, självkänsla, medvetenhet och möjligheten att till utforska olika roller. Pedagogiskt drama kan bidra till att man kan se alla individer.</p>

<p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur går de tillväga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen också skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag också knyta ihop teorin från min utbildning med verksamheten på fältet.</p><p>I läroplanen står att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har ställt mig följande frågor.  Vad har pedagoger för strategier för att bemöta varje enskilt barn, på dess individuella nivå? Hur anpassar pedagoger gruppverksamhet, exempelvis samlingar eller annan planerad verksamhet till alla barns individuella behov?</p><p>Jag har som metod använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag har varit på två olika förskolor där jag intervjuat tre pedagoger på respektive förskola.</p><p>Resultatet av min undersökning pekar på att bemötandet är av stor betydelse för barns utveckling och lärande. Det är pedagogens barnsyn som är avgörande för hur de förhåller sig i mötet med barn och till barns lärande. Det är nödvändigt att pedagoger är medvetna om sin egen barnsyn (för bemötandet hänger ihop med förmågan till samspel). Har pedagoger förmågan att bemöta och samspela med barnen, så kan de även anpassa och organisera den pedagogiska verksamheten efter barnens behov och intressen. Bland det viktigaste är, att pedagoger är medvetna om att i lärandet finns det två personer. Pedagogen och barnet, och pedagogen är lika viktig som den som ska lära.</p>

Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är: Vad är mänskliga rättigheter? - ur det filosofiska perspektivet, - ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och - ur det levda livets? Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme. Jag kom fram till att Okins perspektiv överensstämmer med Nussbaum angående huruvida individens rättigheter skall ges företräde framför gruppens preferenser, vilket de bör enligt min analys, medan Taylor står längre ifrån och i vissa avseenden går helt emot Nussbaums teori.