BAKGRUND:Problemlösningen ska ha en central roll i skolan enligt våra styrdokument. Trots detta har viupplevt att det sällan är så då läroboken oftast styr matematikundervisningen. Barn lär sigtidigt i livet att lösa problem och deras diskussioner kring problemet är oerhört fascinerandeatt få lyssna till. Vi blev nyfikna på vad vi som pedagoger kunde få ut kunskap om våra elevergenom att sitta med under en problemlösningsprocess och observera dem.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera problemlösningsprocessen i situationer där elever igrupper om två ställs inför ett matematiskt problem. Vi vill utifrån dennaproblemlösningssituation diskutera om den enskilde elevens kunskap synliggörs förpedagogen.METOD:Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observeratelever i par då de arbetat med två matematiska problemlösningsuppgifter. Studien har totaltomfattats av åtta par elever i årskurs fyra på två olika skolor. Vi har analyserat detranskriberade intervjuerna och observationsanteckningarna utifrån Polyas steg iproblemlösningsprocessen.RESULTAT:Utifrån resultatet anser vi att problemlösning i grupp ger möjlighet för pedagogen att upptäckaden enskilde individens kunskaper. Vi har dock kommit fram till att det krävs vissaförutsättningar. Av betydelse är gruppsammansättningen, valet av problemlösningsuppgiftsamt att pedagogen är närvarande och ställer frågor. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Matematik är ett viktigt ämne och har en central roll i vår vardag. Barn möter tidigt räknesättet division i problemlösningssituationer och intressant är att se hur de resonerar när de ställs inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna på om det går att urskilja variation mellan barns sätt att lösa problem genom att tilldela dem några divisionsproblem och i grupp låta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation.SYFTE: Syftet med studien är att urskilja variation i barnens olika sätt att lösa några matematiska problem. Frågeställningarna är: Vilka olika lösningssätt beskriver barnen? Går det att urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt går det att urskilja ett ökat lärande när barn diskuterar sina olika lösningar?METOD: I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har observerat och intervjuat barn både enskilt och i grupper om tre, när de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehållande räknesättet division. Det totala antalet barn som medverkat i studien är sex barn från två olika förskoleklasser. Vi har utifrån variationsteorin utformat beskrivningskategorier under vilka vi valt att presentera likhet och skillnad mellan barnens munliga uttryck samt deras teckningar.RESULTAT: Resultatet redovisas i olika beskrivningskategorier utifrån barnens bilder och samtal. I beskrivningskategorierna skiljer det sig mellan barnens sätt att lösa divisionsproblem. Resultatet visar att barnen har använt sig av olika räkneprinciper såsom ett till ett - principen samt använt sig av olika räknesätt såsom addition, subtraktion, multiplikation och division. Barnen använder sig även av olika sätt att illustrera sin teckning. En del barn avbildar föremålet medan andra använder sig av symboler, såsom streck eller siffror i sin avbildning. Resultatet visar även att samtal kan användas som ett medel för att påvisa lärande.

This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher’s and student’s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product. These headings follow as a main theme throughout the whole work. The result shows the importance of a good group structure concerning mathematical problem solving. It appears that it takes a lot of awareness from the students to be able to work with mathematical problem solving in groups and that the students must get the knowledge about what it means to work along this method. Earlier, we have seen that the intellectual differences among the students as important, but after this study we can see that the social differences are just as important. / Den här studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken är matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lärares och elevers uppfattningar om vilka förutsättningar som krävs för att lärande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansättningen när det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrån ett processinriktat och/eller produktinriktat lärande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklärarna har materialet sammanställts och analyserats under tre olika teman: förutsättningar för lärandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansättningens betydelse för lärandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd tråd genom hela arbetet. Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansättning gällande problemlösning i matematik. Det framgår att det krävs medvetenhet hos eleverna för att kunna arbeta med matematisk problemlösning i grupp och att eleverna måste få kunskap om vad det innebär att arbeta utefter denna metod. Tidigare har vi sett den kunskapsmässiga nivåindelningen bland elever som viktig, men efter denna studie ser vi att den sociala nivåindelningen är minst lika betydelsefull.

<p>This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher’s and student’s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product. These headings follow as a main theme throughout the whole work.</p><p>The result shows the importance of a good group structure concerning mathematical problem solving. It appears that it takes a lot of awareness from the students to be able to work with mathematical problem solving in groups and that the students must get the knowledge about what it means to work along this method. Earlier, we have seen that the intellectual differences among the students as important, but after this study we can see that the social differences are just as important.</p> / <p>Den här studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken är matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lärares och elevers uppfattningar om vilka förutsättningar som krävs för att lärande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansättningen när det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrån ett processinriktat och/eller produktinriktat lärande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklärarna har materialet sammanställts och analyserats under tre olika teman: förutsättningar för lärandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansättningens betydelse för lärandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd tråd genom hela arbetet.</p><p>Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansättning gällande problemlösning i matematik. Det framgår att det krävs medvetenhet hos eleverna för att kunna arbeta med matematisk problemlösning i grupp och att eleverna måste få kunskap om vad det innebär att arbeta utefter denna metod. Tidigare har vi sett den kunskapsmässiga nivåindelningen bland elever som viktig, men efter denna studie ser vi att den sociala nivåindelningen är minst lika betydelsefull.</p>

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.