Att få en examen från gymnasieskolan är viktigt för både samhälle och individ. Utan fullständig examen riskerar unga att hamna i arbetslöshet och utanförskap. Mot bakgrund av detta är det oroande att ungefär 15 000 gymnasieelever i Sverige varje år avslutar sina gymnasiestudier utan att erhålla full examen. För elever på yrkesprogram visar nationell kartläggning att det största hindret för att nå en fullständig yrkesexamen är matematikkursen (Ma1a), som är den obligatoriska matematikkurs yrkeselever läser under sitt första gymnasieår. Denna licentiatavhandling fokuserar på yrkeselever och deras måluppfyllelse i matematik. Syftet är att bidra med kunskap om vad som enligt skolpersonal påverkar yrkeselevers måluppfyllelse i Ma1a. Syftet med studien är också att bidra med en övergripande bild av flera olika skolaktörers uppfattning om fenomenet. Studien är inspirerad av ett socialkonstruktivistiskt synsätt och baseras på semistrukturerade intervjuer med trettio skolaktörer som i sitt yrke kommer i kontakt med yrkeselever i risk att inte nå målen i Ma1a: pedagoger, skolsköterskor, skolkuratorer, studie- och yrkesvägledare samt rektorer. Studien analyserar skolpersonalens beskrivningar utifrån ett induktivt synsätt för att identifiera aspekter som påverkar yrkeselevernas måluppfyllelse. Resultatet visar att aspekter med påverkan på måluppfyllelsen i Ma1a inte bara har att göra med matematikundervisningen i klassrummet utan även andra delar av elevernas inlärningsmiljö spelar en betydande roll. Studien indikerar att relationsaspekter, emotionella aspekter såväl som aspekter med koppling till yrkeselevernas identifiering med det framtida yrket, spelar en central roll förmåluppfyllelsen. Flera av informanterna uppfattar yrkeselever som mer praktiskt lagda, något som beskrivs som en bakomliggande orsak till flera av aspekternamed negativ påverkan på måluppfyllelsen. Elevers upplevelser från tidigare skolgång uttrycks också som en bakomliggande orsak till flera av de aspekter som under gymnasietiden påverkar yrkeselevernas måluppfyllelse i Ma1a. De viktigaste slutsatserna som kan dras av studien är att andra aspekter än bara ämnesdidaktiska faktorer förefaller spela en viktig roll för yrkeseleversmåluppfyllelse i matematik. Resultatet indikerar hur både sociala och emotionella processer tillsammans med yrkeselevers identitetsskapande är aspekter som inte får glömmas bort i diskussionen om hur yrkeseleversmåluppfyllelse i matematik kan förbättras. / Obtaining a final degree from upper secondary school is important, for both society and individuals. Without a final degree, young people risk unemployment and exclusion. In view of this fact, it is concerning that in Sweden each year approximately 15,000 students fail to obtain a final degree from upper secondary school. For students at vocational education, national surveys show that the major obstacle of getting the final degree is the mathematic course (Ma1a), which is a compulsory course during their first year of upper secondary school. This licentiate thesis focuses on vocational students and their goal achievement in mathematics. The overall purpose is to contribute to the knowledge about what affects vocational students' goal achievement in Ma1a. The purpose of the study is also to contribute with an overall picture of several different school practitioners' view on the phenomenon. The study, inspired by a social constructive approach, is based on semi-structured interviews with thirty school actors: teachers, school nurses, school curators, study and career counselors and principals. These informants come in their profession in contact with vocational students in risk of not achieving the goals in Ma1a. The study analyzes the school staff's descriptions based on an inductive approach to identify aspects affecting vocational students' goal achievement. The result shows that aspects affecting goal achievement in Ma1a concern many parts of the students' learning environment, not only the mathematics teaching in the classroom, but also other parts of the students' learning environment play a major role. Aspects connected to mathematics teaching as well as the content of Ma1a are certainly described by the school staff, but other aspects also appear in the descriptions. The study indicates that relational aspects, affective aspects, as well as aspects related to the vocational students' identification with the future profession, play a central role in the goal achievement. Vocational students are perceived as more practical, a fact described as an underlying reason for several of the aspects with a negative impact on the goal achievement. Students' experiences from previous schooling are also expressed as an underlying cause of aspects affecting the vocational students' goal achievement, during their time at upper secondary school. The most important conclusions that can be drawn from the study are that aspects other than those related to subject didactics, seem to play a major role in vocational students' goal achievement in mathematics. The result indicates that both social and emotional processes together with vocational students' identity process are aspects that must not be forgotten in the discussion about how vocational students' goal achievement in mathematics can be improved. / <p>ISBN för den digitala versionen saknas i fulltext: 978-91-7855-431-7</p>

Kan intensivträning med digitala verktyg påverka elevers taluppfattning och motivation? - En interventionsstudie på högstadiet. Can intensive practice with digital tools affect students number sense and motivation? – An intervention study in Secondary School.   Utgångspunkten för denna studie är de negativa konsekvenser matematiksvårigheter kan få för den enskilda eleven, som lämnar grundskolan utan godkänt betyg i matematik. Viktiga faktorer för att lyckas är god taluppfattning och motivation för att jobba med matematik.   Syftet med studien är att undersöka intensivträningens effekter på taluppfattning och motivation för att arbeta med matematik, genom att använda det webbaserade träningsprogrammet Mattelek Flex. Studien är gjord som fallstudie, där intervention, intervjuer och observationer ingått. Fem SUM-elever, som vid studiens början gick i åk 8, deltog. För att undersöka interventionens effekter på taluppfattningen gjordes en diagnos före, direkt efter samt efter sommarlovet. Diagnosen som användes var test 6 i Förstå och använda tal (McIntosh, 2008). Interventionens effekter på motivationen synliggjordes genom intervjuer och observationer, som analyserats utifrån några påverkansfaktorer som Jenner(2004) lyfter fram.   Resultatet visar att arbetet med Mattelek Flex stärker elevernas taluppfattning samtidigt som datorns effekter gör att motivationen ökar. / Can intensive practice with digital tools affect students number sense and motivation?  – an intervention study in Secondary School.   The starting point in this study is the negative consequences difficulties in mathematics may have on the individual student, who leaves primary school without passing there math grades. Important factors to succeed are good number sense and motivation to work with mathematics.   The purpose of this examine is to notice what effect intensive training has on number sense and the motivation to work with mathematics, by using the web based training program Mattelek Flex. The study was made as a case study, concluded interventions, interviews and observations. Five SEM-students, as in the beginning of the study were in the eighth grade, participated. To examine the interventions effects on the number sense, a test was made before, directly after and after a summer breake. The used test was test 6 in “Förstå och använda tal (McIntosh, 2008). The interventions effects on the motivation were made visible through interviews and observations. They were analysed based on some influencing factors by Jenner(2004).   The result shows that, working with Mattelek Flex strengthens the students number sense and the effects of the computer increases the motivation.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.