Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor.   Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga.   Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull. Pedagogers förhållningssätt och val av metod och material spelar stor roll för barns lärande kring grundläggande taluppfattning. Genom att pedagoger anpassar och varierar nivån på matematiska utmaningar stärks barns självkänsla och lärandet stimuleras.

Students with learning difficulties in the area of mathematics often show a weak fundamental number sense, which can impact their abilities to reach their learning objectives in mathematics, if they are not given the appropriate support to develop to their full potential with consideration taken to their special needs. The focus of this study was to highlight how support teachers and specialists map these students fundamental number sense, as well as show how the additional support teaching is made out and individually developed. The research has been qualitative using semistructured interviews. The interviews were done in depth with five practicing specialist teachers, who all had different educational backgrounds and experience, but who were all specialists in teaching children with difficulties in the area of mathematics. The conclusions of the study shows that the persons interviewed was only able to some extent define some parts of the concept of number sense, but felt that it had a great significance for the students future learning process. In addition, the research also shows that the special teacher’s approach is largely depending on their own knowledge and competence, which can be seen as problematic since they may, as shown, not be able to define the relevant areas in number sense. In which way the interviewed persons work with these students is different in many ways and the importance of coordination and collaboration amongst the specialist teachers is of great importance in many aspects.

Svenska elever får i stor utsträckning ta del av en matematikundervisning grundad utifrån läromedel, dessa utgör verktyg för lärare i lektionsplanering och förmedling av läroplanens mål och syfte. Internationella rapporter, såsom PISA och TIMSS, visar på svenska elevers resultat i jämförelse med andra länders elevresultat. Därav riktas bland annat blickarna mot finska läromedel, som tas in i svensk matematikundervisning i avseende för att stärka svenska elevers kunskaper inom ämnet. Mot bakgrund av detta valde vi att undersöka ett svensk- och ett finskförfattat läromedel, via två frågeställningar. Syftet vara att undersöka hur grundläggande taluppfattning presenteras för elever första året i formell undervisning. I vilken utsträckning lyfts grundläggande taluppfattning i två vanligt förekommande läromedel och kan det skönjas en skillnad i prioritering mellan läromedlen? Vilka delar av grundläggande taluppfattning visas av analysen och behöver läromedlen kompletteras? Därav användes ett forskningsbaserat ramverk, framtaget för att synliggöra hur grundläggande taluppfattning introduceras och förmedlas via undervisning i årskurs 1. Ramverket innefattar åtta skilda kategorier som samverkar och behövs för att utveckla grundläggande taluppfattning. Det stärktes upp med ytterligare litteratur för att underlätta analysen, samt skapa större förståelse för kategoriernas innebörd och utveckling. Analysen visade hur de skilda aspekterna för grundläggande taluppfattning prioriterats i läromedlen. Det framgick att oavsett om läromedlet är skapat i Sverige eller Finland läggs tonvikten vid samma kategorier, men även att två av kategorierna representerades i mindre utsträckning. Det gör att vissa väsentliga aspektersom behövs för att utveckla en grundläggande taluppfattning och aritmetisk förståelse uteblir. Det innebär att verksamma lärare behöver ha en medvetenhet om att läromedlens brister och att de behöver kompletteras.

Taluppfattning krävs för att utveckla fortsatta kunskaper inom matematik. Lärare har i sitt uppdrag att bedöma elevers kunskaper för att anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov och att skapa kunskapsutveckling. Det nationella bedömningsstödet i taluppfattning ska stödja lärare i bedömningen av elevers kunskaper i taluppfattning. Syftet med uppsatsen är att synliggöra lärares syn på grundläggande taluppfattning och hur lärare formativt använder Bedömningsstödet för att utveckla elevers taluppfattning. Därigenom bidrar studien med insikter i hur Bedömningsstödet kan användas för planering och utformning av taluppfattningsundervisning inom årskurserna 1–3. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer av lärare som arbetar inom årskurserna 1–3. Kvalitativa intervjuer används för att nå lärarnas uppfattningar och tolkningar av det nationella bedömningsstödet i taluppfattning och taluppfattning som begrepp. Resultatet visar att lärarna fokuserar på arbetssättet när de undervisar om taluppfattning och det är ett laborativt arbetssätt med konkret material som främst beskrivs. Resultatet visar även att lärarna anser att det nationella bedömningsstödet i taluppfattning bidrar med förståelse för vad eleverna behöver undervisas om inom taluppfattning och att de därigenom kan göra väsentliga anpassningar av undervisningen för att alla elever ska främjas av undervisningens innehåll. En slutsats av studien är att det nationella bedömningsstödet i taluppfattning bidrar med dess syfte, att stödja lärare i sin bedömning av elevers kunskaper inom taluppfattning.

Kan intensivträning med digitala verktyg påverka elevers taluppfattning och motivation? - En interventionsstudie på högstadiet. Can intensive practice with digital tools affect students number sense and motivation? – An intervention study in Secondary School.   Utgångspunkten för denna studie är de negativa konsekvenser matematiksvårigheter kan få för den enskilda eleven, som lämnar grundskolan utan godkänt betyg i matematik. Viktiga faktorer för att lyckas är god taluppfattning och motivation för att jobba med matematik.   Syftet med studien är att undersöka intensivträningens effekter på taluppfattning och motivation för att arbeta med matematik, genom att använda det webbaserade träningsprogrammet Mattelek Flex. Studien är gjord som fallstudie, där intervention, intervjuer och observationer ingått. Fem SUM-elever, som vid studiens början gick i åk 8, deltog. För att undersöka interventionens effekter på taluppfattningen gjordes en diagnos före, direkt efter samt efter sommarlovet. Diagnosen som användes var test 6 i Förstå och använda tal (McIntosh, 2008). Interventionens effekter på motivationen synliggjordes genom intervjuer och observationer, som analyserats utifrån några påverkansfaktorer som Jenner(2004) lyfter fram.   Resultatet visar att arbetet med Mattelek Flex stärker elevernas taluppfattning samtidigt som datorns effekter gör att motivationen ökar. / Can intensive practice with digital tools affect students number sense and motivation?  – an intervention study in Secondary School.   The starting point in this study is the negative consequences difficulties in mathematics may have on the individual student, who leaves primary school without passing there math grades. Important factors to succeed are good number sense and motivation to work with mathematics.   The purpose of this examine is to notice what effect intensive training has on number sense and the motivation to work with mathematics, by using the web based training program Mattelek Flex. The study was made as a case study, concluded interventions, interviews and observations. Five SEM-students, as in the beginning of the study were in the eighth grade, participated. To examine the interventions effects on the number sense, a test was made before, directly after and after a summer breake. The used test was test 6 in “Förstå och använda tal (McIntosh, 2008). The interventions effects on the motivation were made visible through interviews and observations. They were analysed based on some influencing factors by Jenner(2004).   The result shows that, working with Mattelek Flex strengthens the students number sense and the effects of the computer increases the motivation.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka tidiga insatser som finns att tillgå för de elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Vidare har det även varit av intresse att studera vilka diskurser som framträder när lärare talar om tidiga insatser och hur dessa fungerar. Följande forskningsfrågor har legat som grund för studien: Ur ett lärarperspektiv, får elever i åk F-3 de insatser de är i behov av och hur ser dessa tidiga insatser ut för elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter? samt Vilka diskurser framträder i lärares tal om tidiga insatser och hur fungerar insatserna för elever i åk F-3 som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter? För att undersöka ovanstående har utgångspunkt tagits i det sociokulturella perspektivet på lärandet där scaffolding legat som grund samt det poststrukturalistiska perspektivet med fokus på diskurser. Genom att använda en kvalitativ enkät med merparten öppna frågor har studiens forskningsfrågor kunnat besvaras. Resultatet bygger på 95 informanter vilket ger studien hög generaliserbarhet samt validitet. Enkäten har delats via det sociala forumet Facebook för att möjliggöra en stor spridning på informanterna.  Resultatet belyser att trots användandet av det obligatoriska bedömningsstödet som delvis används för att identifiera vilka elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter, är det ändå cirka 11% av skolorna som inte tillsätter tidiga insatser trots att behovet finns. Merparten av informanterna talar om att de tidiga insatserna inte är fullt fungerande. Informanternas språkbruk om specialläraren och specialpedagogen visar att dennes insatser är av stor vikt för att möjliggöra och tillgodose elevernas behov av tidiga insatser. Trots detta talar en del informanter om att det inte finns någon speciallärare eller specialpedagog på skolan.  En slutsats som framkommit av den insamlade datan är att de flesta skolorna använder tidiga insatser för att stötta eleverna i deras matematiska lärande, vilket går i linje med forskning som belyser tidiga insatser som en viktig del för att stötta elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter (Gersten m.fl., 2005). Några av de insatser som benämns flertalet gånger är undervisning med speciallärare och specialpedagog, intensivträning samt arbete med konkret material. Nyckelord: diskurs, grundläggande taluppfattning, grundskolans tidiga år, lärarperspektiv, matematiksvårigheter, scaffolding samt tidiga insatser.