Det är viktigt att som lärare reflektera över de böcker eleverna läser i skolan. Syftet i föreliggande studie är därför att undersöka hur flickor och pojkar gestaltas i barnböcker för skolåldrarna 6–9 med temat fotboll. Undersökning och analys görs utifrån tio kapitelböcker med fotboll som motiv. Böckerna analyseras ur ett genusperspektiv och kopplas därefter till didaktiken. Under analysen visade det sig att de utvalda böckerna hade både manliga och kvinnliga huvudpersoner. Böckerna försöker till en viss del motverka stereotypa könsroller men traditionella könsmönster och egenskaper förkommer ändå. Avslutningsvis diskuteras vikten av lärarens arbetssätt och syn i arbetet med genus där jämställdhet och likabehandling är två viktiga begrepp. Dessutom bör genusfrågor uppmärksammas i klassrummet och öppna upp för diskussioner. Slutsatserna som dras av studien är att undersökningsböckerna kan användas i klassrummet om läraren är medveten om att frågor om genus kan uppstå vid läsningen. De frågor som uppstår kan vara ett viktigt underlag för diskussioner och reflektioner.

Undersökningens syfte är att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning påverkar elevers lösningsförmåga. I vår studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, där vi tittade på meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkätform bestående av tio textuppgifter, som eleverna löste. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de två elevgrupperna angående kontextens betydelse. För elever med svenska som andraspråk är stöd i kontexten en text som är inbäddad i kontext, med icke elevnära ord, samma relationsord och med proportionella bilder. För elever med läs- och skrivsvårigheter är stöd i kontexten, en uppgift som är uppbyggd med de matematiska symbolerna som består av siffror, samma relationsord och elevnära ord. Slutsatsen är att matematiska textuppgifter inte går att formuleras på samma sätt till elever med språkliga svårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur lärare i grundskolans tidiga år och förskollärare i förskoleklass ser på begreppen lek och lärande samt i vad mån lärarna ser ett samband mellan lek och lärande.   Undersökningen är en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn på lek och lärande samt hur lärarna använder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollärare samt tre grundskollärare i årskurs 1-3 intervjuats.   Resultatet visar att lärare i grundskolan vill använda sig av leken i större utsträckning än vad de gör idag. De använder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lärandet lustfyllt. Förskollärarna använder sig i större utsträckning av lek i undervisningen för att främja lärandet, deras lek är spontan och den används i olika syften. Lärarna i studien påtalade att de är för styrda, däremot känner förskollärarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning. Resultatet visar att leken används olika mycket och på olika sätt i klasserna av lärarna. En del lärare använder den mer och andra mindre.

Syftet med denna studie är att analysera, beskriva och diskutera hur lärare i årskurs F-3 beskriver sitt arbete med andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Genom åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare sammanställdes ett material som studerades genom en tematisk analys. Där framkom sex gemensamma aspekter som var utmärkande för ordförrådsundervisningen för andraspråkselever. Studien fann att lärare; lär ut ordförståelse/användning medvetet, skapar en motiverande lärmiljö, använder modersmålet som en läranderesurs, undervisar i ordinlärningsstrategier, hjälper eleverna att bygga semantiska nätverk samt ökar möjligheterna för diskussion och skrivande. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen är att alla lärare i studien stöttar andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Lärarna i studien har ett större fokus på att utveckla det receptiva ordförrådet än det produktiva ordförrådet. De flesta av lärarna visar ett begynnande additivt synsätt på tvåspråkig undervisning. Slutligen beskriver några lärare att de förenklar innehållet medan andra beskriver att de har höga förväntningar på andraspråkseleverna för att stötta deras ordförrådsutveckling.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmål än svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. Frågor vi använt oss av i studien är hur barn och elever med annat modersmål än svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollärares och lärares pedagogiska arbete med språkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi går mot ett mer mångkulturellt samhälle tycker vi detta är ett högst relevant ämne att undersöka inför våra kommande yrkesliv där vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med studien är att få en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmål än svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi få mer kunskap om hur vi som verksamma lärare och förskollärare ska arbeta med dessa barn på bästa sätt för att stödja deras språkutveckling, på våra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gällande barn med annat modersmål än svenskas, ser ut både i förskolan och grundskolan är att få en insikt i varandras arbete. Hur arbetas det med språket i förskolan och vad förväntas barnen kunna när de börjar grundskolan? Genom att se närmare på detta vill vi se en helhet på hur förskolan och grundskolan arbetar med främst språket för barn med annat modersmål än svenska. I studien har vi intervjuar åtta pedagoger, verksamma inom både förskola och skola, för att få en översiktlig bild av hur det pedagogiska arbetet ser ut för barn med annat modersmål än svenska i både förskolan och grundskolan. Vår studie visar inga stora skillnader mellan förskollärares och grundskollärares syn och arbetssätt gällande barn med annat modersmål än svenska. Förskolan och skolan skulle dock kunnat lära mer av varandra för att tillgodose språkutvecklingen hos barn med annat modersmål. Grundskolan tvingas arbeta mer resultatinriktat för att uppnå kursplanens mål och förskolan strävar mer efter samtal och trygghet som grund för språkutveckling för barn med annat modersmål än svenska. / This thesis aims to find out how the educational work with children with a mother tongue other than Swedish, looks in the Swedish preschool and school. Questions we have used in this study is how children and students with mother tongue other than Swedish are introduced in preschool and school and how preschool teachers and teachers work with language development for this category of children. As we move towards a more multicultural society, we think this is a highly relevant topic to consider for our future careers where we are very likely to meet children and pupils with a mother tongue other than Swedish. The idea of this study is to gain an insight into how work with children with a mother tongue other than Swedish is conducted. By this investigation, we want to learn more about how we, as practising teachers and preschool teachers, should work with these children in the best way to support their language development, in our future work. The idea of examining how the educational work for children with a mother tongue other than Swedish looks, both in preschool and primary school, is to get an insight into each other's work. How do you work with the language in preschool, and what are the children expected to know when they start school? We want to see the overview of this. In this study we interviewed eight teachers, active in both preschool and school. The purpose was to get an overall picture of what the educational work is like for children with a mother tongue other than Swedish, both in preschool and elementary school.Our study shows no significant differences between preschool teachers’ and primary school teachers' points of view and work for children with a mother tongue, other than Swedish. Preschool and school should possibly be able to learn more from each other to see the benefit of children with another mother tongues language. Elementary schools are forced to work more result-oriented in order to achieve the requirements of these students. Preschool strives more for the children to feel secure, and focuses on conversation as the basis for language development for children with a mother tongue other than Swedish.

Syftet med observationsstudien är att belysa hur den skriftspråkliga miljön i klassrummet kan te sig för elever i grundskolans tidiga år. Skriftspråklig miljö avser den miljö som kan påverka och främja elevers utveckling av literacy, det vill säga deras förmåga att använda språket skriftligt och muntligt. Datainsamling har genomförts via observation samt informella samtal med lärare och elever. Urvalsmetoden är målinriktat urval, kriterierna är att deltagarna är klasslärare för elever i årskurs ett, två eller tre samt behörig lärare i ämnet svenska. I studien undersöks tre klassrum med sammanlagt fyra lärare som arbetar på en landsbygdsskola, en tätortsskola respektive en stadsskola. Insamlad data har analyserats med hjälp av metodansatsen grundad teori. Resultatet av studien är kategoriserat i fem teman som kan förstås som framträdande drag i klassrummets skriftspråkliga miljö. Dessa teman är: Att använda och förklara ord och begrepp Att låta elever vara lärresurser för varandra Att synliggöra undervisningens mål samt kognitiva strategier Att vara lyhörd för elevers erfarenheter och nyfikenhet Att göra läs- och skrivmaterial lättillgängligt och funktionellt för elever I den avslutande reflektionen av studiens resultat framkommer det att i undervisningen som syftar till att främja elevers utveckling av literacy är eleverna ansvarstagande och medvetna aktörer samt lärandet är i centrum.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete.

Denna studie syftar till att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Studien undersökte också vilka fördelar och nackdelar utomhuspedagogik för med sig och vilka effekter lärarna kunde se på elevernas lärande. Undersökningen bygger på observationer och en webbaserad enkätundersökning med lärare verksamma i grundskolans tidiga åldrar som undervisar i biologiämnet. Resultatet visade att majoriteten av de lärare som besvarade enkäten använder sig regelbundet av utomhuspedagogik i samband med naturvetenskaplig undervisning. Lärarna ansåg att utomhuspedagogik bidrog till en mer konkret undervisning där eleverna får erfara autentiska förstahandsupplevelser. Skiftande väder och resursbrist var två utmaningar lärare ställdes inför vid utomhusförlagd undervisning. Slutsatsen i detta arbete är att utomhuspedagogik har en positiv effekt på elevers lärande i biologiundervisningen.

Läsning är en basfärdighet, avgörande för hur elever klarar sig både i skolan och i samhället. Tidigare forskning visar ett starkt samband mellan läsmotivation och läsförmåga. Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka faktorer i skolans lärandemiljö som stärker elevernas läsmotivation, med inriktning på de faktorer som läraren själv kan påverka i klassrumsmiljön i grundskolans tidiga år.  För att besvara denna fråga har systematiska sökningar genomförts i databaser, vilket resulterat i tio studier som valts efter en noggrann kvalitets- och relevansgranskning. Utifrån dessa forskningsresultat har sex faktorer som läraren kan påverka i lärandemiljön kunnat urskiljas som framgångsrika för att stärka läsmotivationen: den fysiska miljön, lärarens val av läsmaterial, samtal om böcker i dialog med eleverna, läraren som vägledare, kreativ bearbetning samt möjlighet till egna val. De generella slutsatser som dras är att inre läsmotivation uppstår i en lärandemiljö där elevers behov av självständighet, samhörighet och känsla av kompetens blir tillfredsställda i läsundervisningen och att lärare själva kan påverka lärandemiljön i den riktningen genom de faktorer som resultatet visar. Avslutningsvis diskuteras hur dessa slutsatser relaterar till undervisningspraktiken i dagens svenska skola och förslag på vidare forskning ges.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning identifierat om hur olika former av naturvetenskapsundervisning kan främja elevers motivation att lära, och intresse för hållbar utveckling. Den svenska läroplanen genomsyras av hållbar utveckling. I de naturvetenskapliga ämnena framgår det att eleverna ska utveckla kunskaper som de kan tillämpa för att bidra till en hållbar utveckling. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är komplext och att det saknas underlag för hur denna undervisning ska bedrivas. Elevers lärande riskerar dessutom att försämras på grund av att deras motivation och intresse inte beaktas. Den aktuella litteraturstudien ämnar därmed att behandla följande frågeställningar: Vilka former för naturvetenskaplig undervisning bjuds elever i årkurs F-3 in att delta i om hållbar utveckling? Hur kan dessa former av undervisning förstås bidra till att främja elevers intresse och motivation till att lära om hållbar utveckling? Studien baseras på vetenskapliga artiklar som samlades in via databaser och kedjesökningar. De vetenskapliga texterna har analyserats genom tillämpandet av tematisk analys. Studiens resultat visar att elevers intresse och motivation kan främjas genom undervisning som synliggör dilemman, undervisning utanför skolan, undervisning som bjuder in till kreativt deltagande och undervisning som utgår från digitala resurser. Denna litteraturstudie kan stötta redan etablerade lärare och blivande lärare i deras didaktiska val av undervisningsformer om hållbar utveckling.