Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används. Resultatet visar även att sjuk¬sköterskans funktion är att behandla varje patient som en unik individ. Sjuksköterskan kan med hjälp av bekräftelse skapa en förtroendefull relation till patienten. Socialt stöd behövs för att patienten ska kunna fatta beslut och göra val angående sin diabetes. Kontinuitet är en annan viktig faktor för att patienten ska känna sig trygg och säker i sjukdomsprocessen. Patienterna utformar även olika mål med hjälp av diabetesutbildningen. För att detta ska vara tillfredställande behöver sjuksköterskan ha en öppen dialog med patienten som bygger på respekt och närvaro. Engagemang och flexibilitet är också viktigt i bemötandet för att egenvården ska kunna bedrivas hos patienterna med diabetes.

<p>Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU</p>

<p>Den här undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik används i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lärare och elever. Finns det några skillnader/likheter i åsikter angående matematikundervisningen mellan lärare, elever från studieförberedande och elever från yrkesförberedande program? Denna frågeställning är mycket aktuell eftersom det förs en ständig debatt om behovet av förändrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i ämnet skall öka. Min studie visar att de så kallade ”traditionella” undervisningsformerna i matematik som t.ex. tavelgenomgång av läraren med följande individuell bearbetning, används frekvent och står sig mycket väl i jämförelse med mera ”moderna” undervisningsformer som t.ex. ämnesövergripande projekt.</p><p>Till grund för resultatet av min undersökning ligger enkäter och intervjuer med ett stort antal gymnasieelever från både yrkesförberedande och studieförberedande program och deras lärare i matematik.</p>

Den här undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik används i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lärare och elever. Finns det några skillnader/likheter i åsikter angående matematikundervisningen mellan lärare, elever från studieförberedande och elever från yrkesförberedande program? Denna frågeställning är mycket aktuell eftersom det förs en ständig debatt om behovet av förändrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i ämnet skall öka. Min studie visar att de så kallade ”traditionella” undervisningsformerna i matematik som t.ex. tavelgenomgång av läraren med följande individuell bearbetning, används frekvent och står sig mycket väl i jämförelse med mera ”moderna” undervisningsformer som t.ex. ämnesövergripande projekt. Till grund för resultatet av min undersökning ligger enkäter och intervjuer med ett stort antal gymnasieelever från både yrkesförberedande och studieförberedande program och deras lärare i matematik.

Genom denna kunskapsöversikt ämnar vi skapa en djupare förståelse för begreppet matematiksvårigheter och de utmaningar matematiksvårigheter medför i undervisningen med ett fokus på elever på lågstadiet. Arbetet är grundat i forskningsartiklar med relevans för problemområdet med både nationellt och internationellt perspektiv för att få ett stort underlag. Bearbetning av artiklarna mynnade ut i tre huvudområden där vi beskriver hur matematiksvårigheter definieras, vilka undervisningsformer som används för att stötta elever i matematiksvårigheter samt vad som krävs av läraren för att stötta elever i matematiksvårigheter. Den första slutsatsen som drogs var att det finns flera olika begrepp som definierar elever i matematiksvårigheter och att det därmed finns olika förklaringar till matematiksvårigheter. Den andra slutsatsen som drogs var att det finns olika arbetsformer som är effektiva för elever i matematiksvårigheter men att det viktigaste är att undervisningen utgår från elevens individuella behov. Vid framtida examensarbete skulle vi kunna tänka oss att undersöka hur arbetet ser ut för att inkludera elever i matematiksvårigheter i undervisningen.

Denna litteraturstudie syftar till att utforska och sammanställa den aktuella forskningen som belyser utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i matematik. Detta genom att undersöka påverkan av utomhuspedagogik på elevernas prestationer samt vad utomhuspedagogik har för effekter på elevers utveckling i ämnet matematik. Studien behandlar de fem matematiska förmågorna, motivation, traditionell och icke-traditionell undervisning samt innebörden av utomhuspedagogik. Genom systematiska undersökningar har vetenskapliga artiklar inom området samlats in och granskats för att besvara studiens frågeställningar. Resultaten från denna litteraturstudie indikerar att utomhusundervisning har effekter på elevernas lärande, såsom utveckling av de matematiska förmågorna och ökad motivation. Genom denna litteraturstudie belyser vi hur utomhuslärande kan berika matematikundervisningen och öka elevernas intresse samt möjligheter till fördjupat lärande.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. Många vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lång och värdefull livs och yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men är detta är något som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkät mätt hur eleverna upplever förutsättningar för medverkande i lärandet. Enkäten ger några svar på hur elever från tre nordiska länder upplever lärandet i olika arbete- och undervisningsformer. Det finns några nyckelpunkter i verksamheten där både elevinflytande och lärandet står i fokus, frågor som ställs är: Hur kan elever vara med att bestämma och utforma innehåll i olika kurser med tonvikt på inlärningsmetoder och arbetsformer och hur är verkligheten i dag i den skolan där jag arbetar. Resultaten visar att eleverna är positivt inställda till att vara med att utforma sin egen inlärning och att många använder denna möjlighet i viss mån. Jag menar att det är fullt möjligt att inludera alla, även de som inte känner så stort deltagande i dag men da är det viktigt att lärarna är med och vägledar och tar det slutliga ansvaret.

Den här studien handlar om hur matematiklärare varierar sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad matematiklärare använder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklärare anser om variation i undervisningen. Fem matematiklärare på tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lärarna varierar undervisningen och även åsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lärarna förespråkar ett traditionellt undervisningssätt och betonar vikten av mängdträning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikämnet. Samtliga intervjuade lärare använder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta är den vanligaste alternativa undervisningsformen som lärare använder sig av. Lärarna är överens om att syftet med att variera undervisningen är att eleverna någon gång ska känna att ett arbetssätt passar dem. Samtliga lärare hävdar att olika elever föredrar olika sätt att lära sig på. Den största svårigheten som lärarna ser med att variera undervisningen är att det inte finns tid till att vara kreativ och komma på bra alternativa undervisningsformer. En faktor som hindrar lärare att variera undervisningen är det nationella provet. En traditionell undervisning är det bästa sättet att förbereda eleverna inför det nationella provet eftersom prover är traditionellt uppbyggt.

I den här uppsatsen behandlas flexibelt lärande som studieform. Flexibelt lärande är en växande undervisningsform i Sverige som blir allt mer populär. Regeringen satsar miljonbelopp på att utveckla fria undervisningsformer och skapa ett s.k. livslångt lärande i Sverige. Instanser som DUKOM menar att flexibelt lärande är ett bra alternativ till traditionell undervisning eftersom flexibelt lärande går att individualisera. Dessutom anser DUKOM att fria undervisningsformer skapar möjligheter att spara pengar genom minskade lärartimmar. Jag har valt att göra en empirisk undersökning på en Komvuxskola där man använder sig av en form av flexibelt lärande, för att analysera hur lärarna ser på eleverna studiesituation. Går det att anpassa flexibla kurser efter elevernas olika behov och är det förenligt med att spara pengar genom minskade lärartimmar? / This essay deals with flexible learning as a study form. Flexible learning is a growing type of teaching in Sweden that is becoming more and more popular. The Swedish Government invests millions of crowns to develop flexible learning and support life long learning. Authorities such as DUKOM mean that flexible learning is a good alternative to traditional teaching because it is possible to individualize. In addition, DUKOM is of the opinion that flexible learning creates opportunities to save money by cutting down on teachers. I have chosen to make an empirical examination in a school for adults where flexible learning is used as a type of teaching, in order to analyse how the teachers there view the students' situation. Is it possible to adapt flexible courses after students' various needs and at the same time save money by reducing the number of teachers?

Syftet med min undersökning var att kartlägga hur lärare tänker kring val avundervisningsform och elevers delaktighet när det gäller elevers lust att lära sig matematik.Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lärare anser attundervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lära och hur dessa lärare serpå att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle få. Föratt få svar på mina frågeställningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjualärare i grundskolans tidigare år.Svaren från intervjuer analyserades med tillgänglig forskning i ämnet. Resultatet av minundersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestå av varierandeundervisningsformer för att på bästa sätt väcka lust att lära hos eleverna. Lärarna anser attvariationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och atteleverna får kunskap om att det finns olika sätt att lära på. Undersökningen visar också på attvarierande undervisningsformer bör innehålla kreativa moment för elever, för att eleven skautveckla ökad lust att lära.Resultatet visar även att eleverna inte är delaktiga i planeringen av undervisningen, någotsom av lärarna förklaras med att eleverna är för unga för ansvaret det följer och att elevernaännu inte har kännedom om olika sätt att lära ut. Alla lärare anser dock att eleverna skullekunna göras mer delaktiga på olika sätt. Fördelarna som de flesta lärare ser med att elevernagörs delaktiga är att eleverna skulle kunna finna lektionerna mer roliga och intressanta.Vikten av undervisningens utformning och elevdelaktighet men framförallt lusten att lära ärnågot som jag hoppas kunna ta med mig till mitt framtida yrke som lärare.