<p>Den här undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik används i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lärare och elever. Finns det några skillnader/likheter i åsikter angående matematikundervisningen mellan lärare, elever från studieförberedande och elever från yrkesförberedande program? Denna frågeställning är mycket aktuell eftersom det förs en ständig debatt om behovet av förändrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i ämnet skall öka. Min studie visar att de så kallade ”traditionella” undervisningsformerna i matematik som t.ex. tavelgenomgång av läraren med följande individuell bearbetning, används frekvent och står sig mycket väl i jämförelse med mera ”moderna” undervisningsformer som t.ex. ämnesövergripande projekt.</p><p>Till grund för resultatet av min undersökning ligger enkäter och intervjuer med ett stort antal gymnasieelever från både yrkesförberedande och studieförberedande program och deras lärare i matematik.</p>

<p>Det slutliga skatteunderlagsutfallet för realiserade kapitalvinster redovisas i november året efter inkomståret, varför Finansdepartementet fram till dess måste skatta dessa siffror. Historiskt sett har skattningarna slagit fel ända tills det slutliga utfallet har presenterats, trots att hela inkomståret har passerat och det finns tillgång till makrovariabler såsom aktie- och fastighetsmarknadens prisutveckling för det aktuella året. I denna uppsats undersöker vi, på uppdrag av Finansdepartementet, möjligheterna till förbättring av deras nuvarande metod för att skatta skatteunderlaget för realiserade kapitalvinster. Vi går grundligt igenom den nuvarande modellen och ger förslag till förbättringar. Vi använder, liksom den nuvarande modellen, en så kallad felkorrigeringsmodell men genomför vissa förändringar i de förklarande variablerna. Vår modell har en högre förklaringsgrad än den nuvarande modellen för en specifikation baserad på 37 observationer, och det visar sig även i en kortare utvärdering över de senaste tio åren att utfallen från vår modell hamnar närmare de sanna värdena än vad utfallen från den nuvarande modellspecifikationen gör.</p>

Den här undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik används i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lärare och elever. Finns det några skillnader/likheter i åsikter angående matematikundervisningen mellan lärare, elever från studieförberedande och elever från yrkesförberedande program? Denna frågeställning är mycket aktuell eftersom det förs en ständig debatt om behovet av förändrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i ämnet skall öka. Min studie visar att de så kallade ”traditionella” undervisningsformerna i matematik som t.ex. tavelgenomgång av läraren med följande individuell bearbetning, används frekvent och står sig mycket väl i jämförelse med mera ”moderna” undervisningsformer som t.ex. ämnesövergripande projekt. Till grund för resultatet av min undersökning ligger enkäter och intervjuer med ett stort antal gymnasieelever från både yrkesförberedande och studieförberedande program och deras lärare i matematik.

Det slutliga skatteunderlagsutfallet för realiserade kapitalvinster redovisas i november året efter inkomståret, varför Finansdepartementet fram till dess måste skatta dessa siffror. Historiskt sett har skattningarna slagit fel ända tills det slutliga utfallet har presenterats, trots att hela inkomståret har passerat och det finns tillgång till makrovariabler såsom aktie- och fastighetsmarknadens prisutveckling för det aktuella året. I denna uppsats undersöker vi, på uppdrag av Finansdepartementet, möjligheterna till förbättring av deras nuvarande metod för att skatta skatteunderlaget för realiserade kapitalvinster. Vi går grundligt igenom den nuvarande modellen och ger förslag till förbättringar. Vi använder, liksom den nuvarande modellen, en så kallad felkorrigeringsmodell men genomför vissa förändringar i de förklarande variablerna. Vår modell har en högre förklaringsgrad än den nuvarande modellen för en specifikation baserad på 37 observationer, och det visar sig även i en kortare utvärdering över de senaste tio åren att utfallen från vår modell hamnar närmare de sanna värdena än vad utfallen från den nuvarande modellspecifikationen gör.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och i Sverige drabbas 9000–10000 personer per år. Antalet som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år och kvinnor mellan 65-74 år är den åldersgrupp som har den procentuellt största ökningen i antalet insjuknade.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som drabbats av bröstcancer skattade sin livskvalitet under behandling och efterkontrollsperiod samt att undersöka vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna.   Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design och innehåller totalt 11 artiklar med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PubMed.   Huvudresultat: Kvinnorna skattade sin livskvalitet lågt när de upplevde olika behandlingsrelaterade biverkningar som trötthet, sömnsvårigheter, brist på energi, ångest, oro, depression samt koncentrationssvårigheter. Vissa kvinnor skattade sin livskvalitet lågt när de upplevde hög yttre kontroll, att omgivningen påverkades av ödet, hade låg utbildningsnivå samt att om de drabbats av bröstcancer i yngre ålder. Högre skattad livskvalitet kunde ses bland de kvinnor som hade hög inre styrka, vände sig till sin tro eller andlighet. Kvinnorna skattade även sin livskvalitet högre om de var högutbildade, hade socialt stöd samt regelbundet utförde fysisk aktivitet.   Slutsats: Kvinnor som drabbats av bröstcancer skattar sin livskvalitet lägre efter insjuknandet än innan. Vad som har inverkan på den lågt skattade livskvalitén är behandlingsform, hur de hanterar sina inre och yttre resurser samt socioekonomisk status. För de kvinnor som trots bröstcancerdiagnosen skattar sin livskvalitet högt har andlighet, stöd från familj och partner, information från sjukvården samt fysisk aktivitet varit avgörande. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women and in Sweden it affects 9000-10000 people per year. The number of people who gets ill in breast cancer increases every year, and women between 65-74 years are the age group with the highest percentage increase in the number of patients.   Aim: The aim of the study was to describe how women affected by breast cancer estimated their quality of life during treatment and post-control period, and to investigate which data collection methods were used in the included articles.   Method: The current study has a descriptive design and contains a total of 11 articles with quantitative approaches. Data collection has been carried out via PubMed.   Main results: The women estimated their quality of life low when they experienced different treatment-related side effects such as fatigue, sleep difficulties, lack of energy, anxiety, depression and concentration difficulties. Some women estimated their quality of life low when they experienced high external control and felt that the environment was affected by fate, had low levels of education, and that if they had breast cancer at a younger age. Higher estimated quality of life could be seen among those women who had high inner strength, turned to their faith or spirituality. Women also estimated their quality of life higher if they were highly educated, had social support, and regularly performed physical activity.   Conclusion: Women who suffer from breast cancer rate their quality of life worse after the onset of illness than before. What affects the low-estimated quality of life is the form of treatment, how they handle their inner and outer resources and socio-economic status. For those women who despite the breast cancer diagnosis rate their quality of life high, spirituality, support from family and partner, health care and physical activity has been crucial.

<p>I denna uppsats undersöks om terminspriset på el är snedvridet jämfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats på elmarknaden och den prissättning som sker på den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare så förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och därefter förklaras hur de förhåller sig till varandra utifrån ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar på Nord Pool och hur prissättningen sker av spot- och terminspriset. Detta följs upp med hur det går till rent praktiskt att handla med ett terminskontrakt i form av ett futureskontrakt. Olika ekonometriska tester kommer sedan att utföras för att se på variablernas underliggande trender och slutligen undersöks huruvida futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris. Datamaterialet som har använts är veckovisa observationer från vecka 1, 1996 till vecka 41, 2007. Resultatet visar på att futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris då futurespriset i genomsnitt visade sig vara högre än framtida spotpris.</p>

I denna uppsats undersöks om terminspriset på el är snedvridet jämfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats på elmarknaden och den prissättning som sker på den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare så förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och därefter förklaras hur de förhåller sig till varandra utifrån ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar på Nord Pool och hur prissättningen sker av spot- och terminspriset. Detta följs upp med hur det går till rent praktiskt att handla med ett terminskontrakt i form av ett futureskontrakt. Olika ekonometriska tester kommer sedan att utföras för att se på variablernas underliggande trender och slutligen undersöks huruvida futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris. Datamaterialet som har använts är veckovisa observationer från vecka 1, 1996 till vecka 41, 2007. Resultatet visar på att futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris då futurespriset i genomsnitt visade sig vara högre än framtida spotpris.

No description available.

Målet med Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) är att skapa en kortfattad och lättadministrerad skattningsskala för självupplevd livskvalitet med goda psykometriska egenskaper vilken är gratis för alla att använda. I framtagningen av BBQ har data insamlad med Quality of Life Inventory (QOLI) i tidigare studier använts för att identifiera de livsområden med störst betydelse för självupplevd livskvalitet. I aktuell studie har normvärden tagits fram för den i studien ingående undersökningsgruppen bestående av 167 psykologistudenter. Studien har visat att BBQ har utmärkt reliabilitet (test-retest), 0,89. Vidare hade BBQ lika god validitet för undersökningsgruppen som QOLI. Resultatet vid faktoranalys av både QOLI och BBQ stämmer väl överens med vad som framkommit vid tidigare forskning av QOLI, det vill säga att instrumentet mäter en bakomliggande faktor; livskvalitet. För att uppskatta diskriminativ förmåga och ta fram meningsfullt gränsvärde har studien även undersökt BBQ gentemot en klinisk patientgrupp bestående av 501 individer med förmodad social fobi. Att studien har visat att BBQ har lika god reliabilitet och validitet som QOLI, samt bättre diskriminativ förmåga att skilja mellan en icke-klinisk och en klinisk population, kan på sikt leda till att BBQ övertar QOLIs position som guldstandard i att mäta självupplevd livskvalitet.

Bakgrund: För subjektiva skattningar inom olika logopediska områden har olika typer av kortare självskattningsformulär utformats. I dagsläget finns inget kortare självskattningsformulär för kartläggning av upplevda talsymtom, förståelighet och kommunikativ delaktighet till följd av förvärvad talstörning. Syfte: Syftet med studien är att utforma ett kortfattat självskattningsformulär för förvärvade talstörningar för att kunna användas tidseffektivt, kostnadseffektivt och mindre belastande för patienter. Det kortfattade självskattningsformuläret ska kunna användas för självskattning av upplevd nedsättning vid initial kartläggning samt uppföljande bedömning. Metod: Studien inkluderade 86 deltagare fördelat mellan patientgrupp och kontrollgrupp. Kontrollgruppen bestod av 44 deltagare och patientgruppen bestod av 42 deltagare som hade en känd cerebrovaskulär sjukdom, neurodegenerativ sjukdom eller som var under pågående utredning via neurologmottagningen. Deltagarna fick besvara ett självskattningsformulär innehållande 71 påståenden där varje påstående skattades på en femgradig likertskala. Statistiska analyser genomfördes för reducering av antalet påståenden och skapande av kortare självskattningsformulär utifrån alternativa tillvägagångssätt. Upprepade mätningar genomfördes av samtliga självskattningsformulär som extraherats från det längre självskattningsformuläret TAL-71 för att undersöka samstämmigheten mellan den första och andra mätningen. Resultat: Denna studie resulterade i tre alternativ av kortare självskattningsformulär för förvärvade talstörningar där samtliga var jämförbara med det längre självskattningsformuläret TAL-71 i skattningen av upplevd nedsättning hos en viss deltagare. De upprepade mätningarnas korrelationer var statistiskt signifikanta för samtliga formulär. Slutsatser: Studiens resultat är vägledande i framtida studier för utvecklande av kortare självskattningsformulär för olika typer av förvärvade talstörningar. På grund av studiens urval av deltagare och antalet deltagare begränsas resultatens generaliserbarhet.