SammanfattningSyftet med studien är att genom sex kvalitativa intervjuer undersöka hur immigranter upplever migration till ett nytt land och deras erfarenheter av integrationsprocessen, främst medfokuspå vilka faktorer som upplevs som hinder respektive möjligheter. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där sex individer intervjuats, och alla migrerade till Sverige i vuxen ålder för minst fem år sedan. Individernas unika berättelser har analyserat utifrån Antonovskys teoriom känslan av sammanhang, samt genom flertalet begrepp kopplade till kulturell mångfald och integrationsprocessen. Av studiens resultat framkommer att immigranters första tid i ett nytt land påverkas i stor utsträckning av anledningen till migration, där traumatiska händelser som föranlett flyktharen negativ inverkan. Respondenterna framhåller att svårigheter i fråga om språkkunskap, deltagande på arbetsmarknaden och skapa relationer till svenskar under deras första tid i Sverige. Resultatet visar dock på att när respondenterna levt i Sverige ett antal år och förvärvat språkkunskaper, arbete och sociala relationer till svenskar upplevs dessa faktorer som mest betydelsefulla i fråga livstillfredsställelse och integration i det svenska samhället. Studien kan bidra med kunskap om vilka faktorer som är betydelsefulla för immigranters integrationsprocess, vilket också kan skapa en djupare förståelse för hur socialarbetare i sin yrkesroll ska bemöta immigranter.

<p>Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några äldre personers livsberättelser med fokus på livstillfredställelse och livskvalitet. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka viktiga händelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa händelser har inverkat på deras livssituation? Vilka livsstrategier nämns? Urvalet bestod av två män och två kvinnor i åldern 79-95 år. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till olika händelser i livet. Sociala relationer upplevdes som viktiga för välbefinnandet. Intervjupersonernas copingstrategier och livstillfredställelse diskuterades. Intervjupersonerna betonade också vikten av att vara nyfikna och positiva. I diskussionen lyftes följande teman fram: att ha relationer, att hantera livet, att tänka positivt.</p>

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några äldre personers livsberättelser med fokus på livstillfredställelse och livskvalitet. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka viktiga händelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa händelser har inverkat på deras livssituation? Vilka livsstrategier nämns? Urvalet bestod av två män och två kvinnor i åldern 79-95 år. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till olika händelser i livet. Sociala relationer upplevdes som viktiga för välbefinnandet. Intervjupersonernas copingstrategier och livstillfredställelse diskuterades. Intervjupersonerna betonade också vikten av att vara nyfikna och positiva. I diskussionen lyftes följande teman fram: att ha relationer, att hantera livet, att tänka positivt.

Självkänslan och skuldkänslor påverkar människan dagligen och kan ha betydelse för individens välbefinnande. Syftet var att undersöka om självkänsla som är avhängig på kompetens och status samt olika aspekter av skuldbenägenhet har samband med livstillfredsställelse. Etthundraåtta undersökningsdeltagare deltog i enkätstudien och resultaten visade att alla skuldaspekter; trait och state guilt samt moral standards var signifikanta prediktorer för livstillfredsställelse. Dessa resultat gav stöd åt hypotesen och indikerade att skuldbenägenhet spelar roll för livstillfredsställelse. Dock var resultaten angående kompetensbaserad självkänsla mer motstridiga. I framtida studier bör större stickprov och prospektiva data användas för kausala slutsatser.

En hög levnadsstandard och materiell välfärd är ingen garanti för att människor är lyckliga och tillfredsställda med sina liv. Förmågan att ta hjälp av våra känslor kan också påverka vår syn på livet. Emotionell intelligens (EI) - förmågan att identifiera och hantera emotioner - har visat sig ha en positiv inverkan på livstillfredsställelse. Syftet med denna studie var att undersöka detta samband utifrån fyra EI-förmågor: uppfatta och använda emotioner samt hantera egna och andras emotioner. Vidare syftade studien till att undersöka om kön, ålder och utbildning har betydelse för EI. Sextio deltagare besvarade självskattningsskalor om EI och livstillfredsställelse. Resultatet visade att hög total EI samt alla fyra underdimensionerkorreleradesignifikantmedhög livstillfredsställelse, men endast förmågan att hantera egna emotionervarenmarginelltsignifikantprediktorav livstillfredsställelse. Det fanns ett positivt samband mellan kön och EI men varken ålder eller utbildning var relaterade till EI. Resultaten indikerar att en individs förmåga att reglera sina emotioner till viss grad gör det möjligt för personen att påverka sin livstillfredsställelse.

I studien deltog 51 personer som svarade på en enkät där syftet var att undersöka om det fanns samband mellan oförklarliga upplevelser och hur nöjd man är med livet. Inget samband fanns mellan oförklarliga händelser och livstillfredställelse. En signifikansprövning med Mann-Whitney gjordes som inte visade på någon skillnad i livstillfredsställelse mellan personer som varit med om oförklarliga upplevelser och personer som inte varit med om oförklarliga upplevelser. En signifikansprövning med oberoende t-test visade på en skillnad i livstillfredsställelse mellan kvinnor och män huruvida de varit med om ovanliga upplevelser. Kvinnor hade i större utsträckning varit med om ovanliga upplevelser än män. Ett korrelationstest visade på att det fanns en signifikant skillnad mellan livstillfredsställelse och 1 av de 15 påståendena i skalan för ovanliga händelser. Den som visade sig vara signifikant var ”Jag har haft en upplevelse av att vara i samstämmighet med min inre värld’. Vidare studier bör undersöka om frågorna som handlar om ovanliga upplevelser behöver formuleras om och om man skulle fått andra resultat om alla frågor som hör till Mystical Experience Scale Revised (MEQ30) skulle används. Det kan också handla om att deltagarna inte tror på ovanliga upplevelser eller att de inte utövar något som kan framkalla ovanliga upplevelser.

Syftet med denna studie var att inom den positiva psykologins ramar se hur optimism (LOT-r, Scheier, Carver, &amp; Bridges, 1994) förhåller sig till lyckonivå (OHQ, Hills &amp; Argyle 2002) och livstillfredsställelse (SWLS, Diener, Emmons, Larsen &amp; Griffin, 1985) och om detta skiljer sig i kön, civilstånd och ålder. Studien undersökte också vad som gör individer lyckliga. Urvalet var av snöbollsmetoden och 106 respondenter deltog där 47 var män och 59 var kvinnor. Civilstånd delades upp i tre kategorier, gifta/sambo, särbo och ensamstående. Ålder delades upp i tre kategorier, 18-29, 30-49 och 50-74. Den statistiska analysen gjordes med icke-parametriska test. Resultatet visade att optimism korrelerade positivt med lyckonivå och livstillfredsställelse i alla kategorier förutom för särbo där det inte fanns någon korrelation mellan optimism och livstillfredsställelse. Det fanns en signifikant skillnad i ålderskategorin i avseende på livstillfredsställelse. Det som gjorde individer lyckliga var familj (51.5%), vänner/umgänge (36.4) och fritid (35.4%). / The aim of this study was, on the basis of the positive psychology perspective, to investigate how optimism (LOT-r, Scheier, Carver, &amp; Bridges, 1994) relates to happiness (OHQ, Hills &amp; Argyle 2002) and life satisfaction (SWLS, Diener, Emmons, Larsen &amp; Griffin, 1985) and the influence of gender, age and marital status. The study also examined what makes people happy. The selection was made by the snowball method and 106 respondents participated in which 47 were male and 59 were women. Marital status was divided into three categories, married / partner, live-apart and single. Age was divided into three categories, 18-29, 30-49 and 50-74. Statistical analyses were made with non-parametric tests. The results showed that optimism was correlated positively with happiness and life satisfaction in all categories except for the live-apart where there was no correlation between optimism and life satisfaction. There were significant differences in the age group in terms of life satisfaction. What made people happy were family (51.5%), friends / relations (36.4) and leisure (35.4%).

Skolmiljön är en viktig plats för ungdomar. Den mesta tiden spenderas där som förberedelse inför vuxenlivet. Under ungdomsåren formas en individs identitet och påverkar hur individen inträder i vuxenlivet. Därför är individens syn på sig själv en annan viktig faktor i hur identiteten formas. Om då skolmiljön förknippas med höga krav, prestation och höga betyg och allmänna höga akademiska krav för individen, kan detta ses som negativt eftersom det enligt flera tidigare undersökningar påverkar en individs livstillfredsställelse på ett dåligt sätt. Syftet med föreliggande undersökning har därmed varit att finna ett möjligt samband mellan självskattad perfektionism och självskattad livstillfredsställelse hos studenter, för att kunna ge studenter en inblick i hur för höga krav på sig själv faktiskt kan leda till att man får lägre generell livstillfredsställelse. I undersökningen deltog 46 studenter, som befann sig i lokalerna på Karlstads Universitet, i en enkätundersökning i pappersform. Av dessa deltagare analyserades 46 enkäter med två egenkonstruerade mätinstrument baserade på Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ) och Satisfaction With Life Scale (SWLS). Genom en korrelationsanalys uppkom att det fanns ett signifikant negativt medelstarkt samband mellan självskattad perfektionism och självskattad livstillfredsställelse hos studenter. Resultatet innebär därmed att studenter som har höga personliga krav på sig själva och inte är nöjda med sina akademiska prestationer, oavsett resultat, är mindre nöjda med sitt liv än de som inte har lika höga krav på sig själva. Detta kan då ge studenter en inblick i hur höga personliga krav kan verka negativt på den överlaga livstillfredsställelsen.

Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa och att jämföra om det finns skillnader mellan män och kvinnor. För att samla in relevanta data, har en empirisk, kvantitativ tvärsnittsstudie genomförts med en beskrivande design med jämförande inslag. Undersökningen utfördes på det sociala nätverket Facebook på Internet med hjälp av enkäten Life Satisfaction Questionnaire (LSQ) som är ett beprövat instrument för att skatta upplevd livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa. Studien utfördes på 67 unga vuxna mellan 19-30 år. Resultatet visade att de unga vuxna skattade sin livstillfredsställelse/livskvalitet relativt högt, med högst skattning i faktorn Fysiska symtom, och lägst i faktorn Kvaliteten i vardagslivets aktiviteter/roliga. Dock fanns en ganska stor spridning mellan svaren, med några maximala skattningar och några extremt låga skattningar. Resultatet visade också att det fanns vissa statiskt signifikanta skillnader i män och kvinnors upplevda livstillfredsställelse/livskvalitet. Kvinnorna skattade sin fysiska hälsa lägre än männen, men uppgav sig ha en högre kvalitet i nära relationer än vad männen hade. Psykisk ohälsa som orkeslöshet, oro och ångest visar sig ofta bakom somatiska symtom så som trötthet, magont och huvudvärk. Det är av yttersta vikt att sjuksköterskan lär sig att tolka problemen bakom dessa symtom för att kunna erbjuda rätt hjälp och vård. / The aim of this study was to describe the life satisfaction/quality of life and health among young adults and to compare whether there is any differences between men and women. In order to collect relevant data, has an empirical, quantitative cross-sectional study been conducted with a descriptive design with an comparative element. The study was conducted in the social network Facebook on the Internet using the questionnaire Life Satisfaction Questionnaire (LSQ), which is a well established tool for estimating the perceived life satisfaction / quality of life and health. The study was performed among 67 young adults between 19-30 years. The results showed that young adults rated their life satisfaction/quality of life relatively high, with a maximum estimate of the factor Physical symptoms, and lowest in the factor Quality in everyday life activities / fun. However, there were quite a large spread between the responses, with some maximum estimates, and some extremely low ratings. The results also showed that there were some significant differences in the perceived life satisfaction/ quality of life between men and women. Women rated their physical health lower than men, but claimed to have a higher quality of intimate relationships than men had. Mental illness as lethargy, anxiety and distress often turn behind somatic symptoms such as fatigue, stomach pain and headache. It is imperative that nurses learn to interpret the problems behind these symptoms in order to offer the right help and care.

Bakgrund: Globalt sett har personer över 65 år varit den åldersgrupp som växt snabbast och levnadsåldern bedöms att kontinuerligt stiga, vilket också ökar behovet av adekvata vård- och omsorgsinsatser. Äldres upplevelse av livstillfredsställelse minskar gradvis med stigande ålder. För att effektivt kunna stödja äldre inom detta område är det viktigt att bland vård- och omsorgspersonal öka kunskapen inom detta fenomen. Syfte: Att studera samband mellan upplevelse av livstillfredsställelse i relation till självskattad hälsa och ensamhetskänsla samt i relation till demografiska förhållanden. Metod: En tvärsnittsstudie med hjälp av frågeformulär från The Swedish National study on Aging and Care i Blekinge. I urvalet ingick 1 110 deltagare i åldern 60-96 år. Skillnad i upplevd tillfredsställelse med livet analyserades med hjälp av Mann-Whitney U-test, Kruskal – Wallis test, och logistisk regressionsanalys. Resultat: Äldre personers upplevelse av livstillfredsställelse har en negativ korrelation med ensamhetskänslor och låg självskattad hälsa samt har ett samband med demografiska förhållanden. Resultaten visade också att ensamhetskänslor var den mest betydelsefulla faktorn för låg livstillfredsställelse hos äldre. Slutsats: Med utgångspunkt från resultaten är det viktigt att vårdpersonal samtalar med äldre personer om dessa riskfaktorer och vid behov vägleder för att öka äldres tillfredsställelse med livet. Fortsatt forskning förespråkas i detta flerdimensionella fenomen. Nyckelord: ensamhet, hälsa, livstillfredsställelse, äldre.