<p>Syren, Susanne (2008). I ett gränsland mellan vanlighet och ovanlighet – En fenomenologisk studie om långvarig psykossjukdom. Avhandling för licentiatexamen.</p><p>Syftet med denna avhandling är att beskriva hur det är att leva med långvarig psykossjukdom och hur det är att leva som närstående till en person med sjukdomen. Två empiriska studier är genomförda med intervjuer av personer med långvarig psykossjukdom och närstående. Analysen är utförd utifrån en reflekterande livsvärldsansats på fenomenologisk grund och omfattar innebördsanalyser med beskrivningar av essens och konstituenter.</p><p>Att leva med långvarig psykossjukdom visar sig ha sitt ursprung i ofattbara upplevelser som av att vara i tättruppen i ett krig om egna, närståendes och mänsklighetens villkor och existens. Djävulska och mänskliga fiender hotar, invaderar och ockuperar såväl</p><p>kroppen som omgivningen. En underkastelse till fienden och/eller till dem som har makt över vårdens utformning är nödvändig. En motsättning mellan eget och andras perspektiv på verkligheten innebär insnärjdhet i tvivel om vad som är verkligt eller overkligt och sig själv som frisk och ansatt av fiender eller psykiskt sjuk. Detta lidande är outsagt och konfronteras i ensamhet och levs som i ett tomrum mellan en outtalad ovanlighet och en ouppnåbar vanlighet.</p><p>Att leva som närstående innebär att vara förbunden att förbättra för och lindra för den sjuke. En motsägelsefullhet i den sjukes sätt att vara både frisk och sjuk och barn och vuxen, är central för den närståendes svårigheter att finna gränser för sitt ansvar och för</p><p>vad som är möjligt eller omöjligt. Kraften att bära ansvaret finns i en balansakt mellan närhet och distans till sig själv och den sjuke. Rop om hjälp för den sjuke och sig själv hörsammas inte, en resignation framträder och med den också en viss lättnad i det</p><p>ovillkorliga ansvar som erfars.</p><p>Personer med långvarig psykossjukdom och deras närstående är i flera avseenden utestängda från en gemensam livsvärld, både med varandra och med andra. Innebörderna av sjukdomen och av att vara närstående behöver delas med andra för att välbefinnande ska bli möjligt. Andras acceptans för, och intresse av skillnader och likheter, mellan det</p><p>som visar sig i livsvärlden för personen med psykossjukdom och den andres livsvärld, kan möjliggöra ett återinträde i den gemensamma världen för personen med psykossjukdom. Andras bekräftelse, uppskattning och förståelse för vad de närstående</p><p>genomlider och för det ansvar de tar, innebär en hjälp för den närstående att rättfärdiga sig själv och sina handlingar.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Bakgrund: En stor andel av den vuxna befolkningen lider av långvarig smärta. Möjligheten att bli helt fri från denna smärta är tyvärr liten. Som följd av detta skaffar sig de drabbade personerna olika strategier för att göra smärtan hanterbar och överkomlig i vardagslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån bloggar beskriva copingstrategier hos personer med långvarig smärta. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Urvalet var nio bloggar skrivna av kvinnor i åldrarna 32-49 år som alla hade smärtdiagnoser. En tematisk strukturanalys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet gav upphov till två huvudteman, Coping med stöd av sina inre resurser, respektive Coping med stöd av sina yttre resurser. Dessa huvudteman beskriver vanliga copingstrategier som fungerade och användes frekvent av de studerade personerna. Slutsats: Det är essentiellt att personer som drabbas av långvarig smärta skaffar sig fungerande copingstrategier för att kunna hantera den stress som långvarig smärta innebär. Det är viktigt att vården uppmärksammar och framhåller vikten av dessa strategier för de som lider av långvarig smärta, då detta främjar välbefinnandet och lindrar lidandet.</p>

No description available.

No description available.

<p>The proportion of elderly people in Sweden is increasing. Many of these live at home and as their age increases so does the likelihood of health problems and the need for support, medical attention and care. Personnel working with home help provide a large part of this care, including areas of home-based care that are the responsibility of the district nurse. The purpose of this paper is to describe how home-help personnel perceive their work in the area of home-based care, as their views are an important factor in the ability to provide a care system that funktions successfully. The method employed here is phenomenografic and nine subjects from a home-help group have been interviewed. The results show that the subjects do not perceive home-based care as being a part of their work, despite the responsibility that they take upon themselves by performing tasks that are intrinsically part of the work area home-based care. The results also show that they are competent in skills they are not permitted to use, and that the district nurse takes responsibility, is competent, and partakes in the home-based care, but from a distance. The conclusions that can be drawn here are that the home-help personnel’s work includes more aspects of home-based care than they themselves are aware of and that they draw upon themselves responsibility for certain elements of home-based care in the home because they are present during the provision of care whereas the district nurse is not.</p><p>Keywords: Home-help service, home care, aged, phenomenography.</p> / <p>Andelen äldre människor i Sverige ökar. Många bor kvar i sina hem och med stigande ålder ökar risken för hälsoproblem och behov av både service, vård och omsorg. Det är hemtjänstpersonalen som utför en stor del av dessa insatser, inklusive det som tillhör hemsjukvården och som distriktssköterskan har ansvar för. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hemtjänstpersonalens uppfattningar av sitt arbete i hemsjukvården, kunskap som är viktig för en fungerade vård och omsorg där hemtjänstpersonalen är betydelsefull. Metoden som används är fenomenografisk och nio informanter från en hemtjänstgrupp har intervjuats. Resultaten visar att informanterna inte uppfattar hemsjukvård som sitt arbete trots ansvaret de tar för insatser som tillhör hemsjukvårdens område. Det som också framkommer är att de har kompetens som de inte får använda sig av och att distriktssköterskan tar ansvar, är kompetent och deltar i hemsjukvården, men på ett frånvarande sätt. Slutsatserna är att hemtjänst-personalens arbete innehåller mer hemsjukvård än de själva uppfattar och att de tar ansvar för delar i hemsjukvården eftersom de är närvarande i vårdandet, vilket inte distriktssköterskan är.</p><p>Nyckelord: Hemtjänst, hemsjukvård, äldre, fenomenografi.</p>

No description available.

<p>ABSTRAKT</p><p>Kvinnors tillfredsställelse med mödrahälsovården (MHV), påverkas av olika faktorer, dels av kvinnornas egna förväntningar inför födandet, amningen och föräldraskapet, som bland andra vi som barnmorskor är med och skapar, dels av faktorer av organisatorisk karaktär.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors tillfredsställelse med MHV samt att studera om denna förändrats över tid.</p><p>En enkätstudie utfördes vid Sundsvalls sjukhus före och efter införandet av eftervård för nyförlösta kvinnor på vårdhotell år 2005. Under dessa år genom¬fördes även vissa organisatoriska förändringar inom MHV för Medelpad- Ångermanland. Studien är epidemiologisk, icke-experimentell och deskriptiv med retrospektiva jämförelser av data från två kohorter föräldrapar, 2004 respektive 2006. En beräkning av relativa risker med 95 % konfidensintervall och en logistisk regressionsanalys av de signifikanta variablerna med beräkning av oddskvot för tillfredsställelsen gjordes.</p><p>Resultatet visade att de viktigaste faktorerna för tillfredsställelse med helheten av MHV var att få stöd av barnmorskan, att få information om graviditeten, förlossningen och tiden efter förlossningen, samt att inte få färre besök än enligt gällande basprogram. Det fanns en minskad tillfredsställelse med helheten av MHV mellan åren 2004 och 2006. Resultatet genererar ett behov av förbättrat stöd, samt en upprepad mätning av tillfredsställelsen med MHV inom enheten.</p><p>Nyckelord: Barnmorskor, enkäter, hälsoupplysning, mödravårdscentraler, psykosocialt stöd, socialt nätverk.</p>

<p>The discussion of a palliative care and a dignified death has almost exclusively been applied to people dying of cancer. As people are getting older and are living longer, nursing homes have become an important place for end-of-life care and death. Dignity is a concept often used in health care documents but their meaning is rarely clarified. </p><p>The main aim of this thesis was to gain a deeper understanding of what dignity meant to older people in end of life care as well as to nursing home staff. The thesis comprises four studies. The first and second study involved older people living in nursing home settings studied from a hermeneutic perspective. In the first study twelve older people in two nursing homes were interviewed two to four times over a period of 18–24 months during 2002–2003. Altogether, 39 interviews were analyzed by a hermeneutic method. Dignity was closely linked to self-image and identity. The themes of unrecognizable body, dependence and fragility constituted threats to dignity. The third theme, inner strength and sense of coherence, seemed to assist the older people in maintaining dignity of identity. In the second study the aim was to acquire a deeper understanding of how three older women from study I, created meaning in everyday life at the nursing home. A secondary analysis was carried out and showed meaning in everyday life was created by an inner dialogue, communication and relationships with others. The third study was to explore nursing home staff members’ experience of what dignity in end-of –life care means to older people and to themselves. </p><p>Totally 21 interviews with staff were carried out and analyzed through a qualitative content analysis. The meaning of older people’s dignity was conceptualized as feeling trust, which implied being shown respect. Staff members’ dignity was conceptualized as maintaining self-respect. Dignity was threatened in situations where staff experienced themselves and the older people as being ignored and thereby marginalized. The fourth study was carried out through focus groups discussions with 20 staff members about seven older peoples dying death and care. The analyses showed that conversations and discussions about death were rare. Death was surrounded by silence. It was disclosed that the older dying person’s thoughts and attitudes of death were not explicitly known. A dignified death meant alleviation of bodily suffering and pain and meaningfulness. The staff’s ethical reasoning mainly concerned their experience of a gap between their personal ideals of what a dignified end of life should include and what they were able to provide in reality, which could result in conscious stress. Staff members need training and support. End of life care demands competence and teamwork. </p><p>A challenge for future care of older people would be to develop a nursing home environment in which human dignity is promoted. </p>

<p>Isaksson, A-K. 2007 Chronic sorrow and quality of life in patients with multiple</p><p>sclerosis. Written in English with a Swedish summary. Örebro Studies in Caring</p><p>Sciences 12. Pp.85.</p><p>The overall aim of this thesis was to increase our understanding and knowledge of</p><p>patients’ experiences of living with multiple sclerosis (MS). A mixed-method design was used, including both qualitative and quantitative methods. Thirty-one</p><p>immunologically treated MS patients were randomly selected and matched with</p><p>patients without immunological treatment. Matching criteria were gender, impairment, time since diagnosis and age. One patient dropped out and therefore the final sample consisted of 61 patients. All 61 were interviewed (Studies I, III and IV) and completed the 36-item Short Form health survey questionnaire (SF-36), the Subjective estimation of Quality of Life questionnaire (SQoL), the Self-reported Impairment Check-list (SIC) (Study II) and the Montgomery–Asberg Depression Rating Scale questionnaire (MADRS) (Study III). The interviews were subjected to content analysis.</p><p>Initial symptoms and being diagnosed with MS were described in terms of</p><p>becoming vulnerable and remaining in that vulnerability long after the diagnosis.</p><p>Eventually the patients were able to manage this emotional distress and acquired</p><p>strength in their illness situation (Study I). In the matched analysis, 29 pairs of patients were included after internal drop-out. There were no statistically significant differences between the treatment and control groups. Concerning the total group of 61 patients, the self-reported impairment check-list showed that they had various problems of impairment, most evident in balance and walking. The score on health-related quality of life (SF-36) was reduced, disclosing a negative influence on vitality, physical role and function. However, subjective quality of life (SQoL) was not reduced, showing that the patients estimated their well-being to be quite unaffected (Study II). Thirty-eight of the 61 patients (62%) experienced chronic sorrow (Study III). The group were not</p><p>depressed in general, only four having mild symptoms of depression, revealing that chronic sorrow is a particular form of emotional distress in MS. Chronic sorrow was experienced in terms of loss of hope, loss of control over the body and loss of integrity and dignity. When the patients could not adequately manage their sorrow and lacked support, they were struggling with their vulnerability. In the successful management of MS, losses and emotional distress are managed in such a way as to enhance personal growth, appreciation and trust in life. The theoretical model of chronic sorrow facilitated the sorting of the empirical data and the linking of these data to theory, showing the usefulness of the model (Study IV).</p><p>Key words: Multiple sclerosis, illness experience, diagnosis experience, impairment, health-related quality of life, subjective quality of life, immunological treatment, chronic sorrow, depression, managing chronic illness, content analysis, well-being.</p><p>Ann-Kristin Isaksson, Department of Health Sciences, Örebro University,</p><p>SE-701 82 Örebro, Sweden. E-mail: ann-kristin.isaksson@hi.oru.se</p>

No description available.