I studien deltog 51 personer som svarade på en enkät där syftet var att undersöka om det fanns samband mellan oförklarliga upplevelser och hur nöjd man är med livet. Inget samband fanns mellan oförklarliga händelser och livstillfredställelse. En signifikansprövning med Mann-Whitney gjordes som inte visade på någon skillnad i livstillfredsställelse mellan personer som varit med om oförklarliga upplevelser och personer som inte varit med om oförklarliga upplevelser. En signifikansprövning med oberoende t-test visade på en skillnad i livstillfredsställelse mellan kvinnor och män huruvida de varit med om ovanliga upplevelser. Kvinnor hade i större utsträckning varit med om ovanliga upplevelser än män. Ett korrelationstest visade på att det fanns en signifikant skillnad mellan livstillfredsställelse och 1 av de 15 påståendena i skalan för ovanliga händelser. Den som visade sig vara signifikant var ”Jag har haft en upplevelse av att vara i samstämmighet med min inre värld’. Vidare studier bör undersöka om frågorna som handlar om ovanliga upplevelser behöver formuleras om och om man skulle fått andra resultat om alla frågor som hör till Mystical Experience Scale Revised (MEQ30) skulle används. Det kan också handla om att deltagarna inte tror på ovanliga upplevelser eller att de inte utövar något som kan framkalla ovanliga upplevelser.

Bakgrund: Covid-19 pandemin slog emot världen i början av 2020 och har påverkat marknaden kraftigt. Hela länder har genomfört restriktioner och nedstängningar till viss del, vilket har lett till stora problem för SMEs som är en av de mest utsatta grupperna. Att hantera risker som uppstår under kriser är av stor vikt för företag, inte minst SMEs, som EUs marknad till 99 procent består av. Diskussioner gällande dynamiska förmågor och möjligheten att nyttja dessa för att anpassa sig till en förändrad marknad är därav väldigt aktuell. Syfte: Syftet med studien ämnar till att skapa förståelse och bygga en uppfattning om hur riskhantering och dynamiska förmågor inom företag kan kombineras för att hantera kriser. Därtill ämnar studien analysera huruvida en kris eller en stor händelse leder till en organisations lärande och förändring. Genomförande: Studien genomfördes genom en kvalitativ flerfallsstudie, där vi undersökte fem fallföretag genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner hade en högt uppsatt position inom företagen och hade därmed en god överblick i styrningen och strategin. Urvalet av både fallföretag samt dess intervjupersoner skedde målstyrt med ett heterogent urval. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns en tydlig avsaknad av riskhantering hos SMEs och att detta till största del beror på resursbrist samt tidsbrist. Alla svarande företag lyfter att de har klarat sig bra till följd av de snabba beslutsprocesserna, flexibiliteten och närheten inom organisationen, vilka kan klassas som dynamiska förmågor. Lika viktigt är lärdomarna och erfarenheten företagen har samlat på sig under krisens framfart, men framförallt medvetenheten den har skapat hos företagen. / Background: The Covid-19 pandemic struck the world in the beginning of 2020 and have had a major effect on the market. Countries have implemented extensive restrictions and to some extent lock downs, which has led to issues for SMEs that are one of the most vulnerable types of businesses. Managing the risks that arise during a crisis is of huge importance for companies, not the least SMEs, that make up 99 percent of EUs market. Discussions regarding dynamic capabilities and the opportunity to use these to adapt to the marketchange, is therefore a current subject. Purpose: The purpose of the study aims to create understanding and gain knowledge in regard to how risk management and dynamic capabilities within companies can be combined to deal with crises. It further aims to analyse whether a crisis or major event will lead to organizational learning and change. Completion: The study was conducted as a qualitative multi-case study, where we investigated five case businesses through semistructured interviews. All respondents held a high position within the company and had a good overview and knowledge of the strategy and management of the business. The selection was goal-oriented, and both the case companies and their respondents were a heterogeneous selection. Conclusion: The result of the study shows that there is a clear absence of risk management in SMEs which largely depend on resource scarcity and lack of time. All answering companies highlight that they have managed well due to the quick decision-making process, the flexibility and the proximity within the organisation, which can be categorized as dynamic capabilities. Equally important is the knowledge and experience the companies have gathered during the crisis, but above all the increasing awareness it has created within the companies.