This paper explores loneliness in different types of European welfare state regimes, and how it differs between different types of regimes. Loneliness is divided into objective and subjective to make it clear what is being looked at, and also the connection between the two has been considered. To approach this problem, countries have been chosen to represent liberal, corporatist, and social democratic welfare state regimes by the criteria that the respective characteristics are the most clear. The countries which have been analyzed are Sweden (social-democratic), Poland (corporatist) and Great Britain (liberal). In general, these countries correspond to the theoretical criteria as a whole, but to further the analysis specific policies of the welfare state has been broken down into four aspects; family, housing, unemployment and pension policy. The material is drawn from the European Social Survey and has then been recoded. To analyze this, cross tables has been made to see the spread of both kinds of loneliness, and a linear probability model has been done to look at the difference in the odds of feeling lonely or not between the countries. The results show that subjective loneliness is lower in Sweden, as well as most types of objective loneliness, except living alone. Between the different countries, there was a small difference in chance of feeling lonely even when the composition was taken into account. However, the links between objective and subjective loneliness was not deemed statistically significant when comparing the countries, except one of the types of loneliness. Living alone was shown to have an impact differing between the countries, placing Great Britain as the country with the highest probability of feeling alone whilst living alone, followed by Poland, when compared to Sweden.

Titel: Ensam är inte stark – en litteraturstudie om äldres upplevelser av ensamhet Bakgrund: Forskning visar på att ensamhet påverkar hälsan både psykiskt och somatiskt. Vi människor behöver gemenskap med andra. Äldre personer är en utsatt grupp med ökad risk att drabbas av ensamhet. Ensamhet är en av anledningarna till äldres suicidförsök och kan öka risken för demens, depression och högt blodtryck. Syfte: Att undersöka hur äldre personer upplever ensamhet. Metod: Sökningar i 3 olika databaser gjordes. Efter urval utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskning valdes 9 kvalitativa studier ut som svarade på syftet. Studiernas resultat analyserades och sammanställdes. Resultat: Äldre personer upplever ensamhet som något negativt. Ensamheten upplevdes som ett hinder och var svår att ta sig ur. De äldre kände att ensamheten var en hopplös och maktlös situation. Ensamheten ledde till att de äldre kände att livet tappat sin mening. Ensamheten var även en stigmatiserad känsla som inte gärna pratades om. Konklusion: Ensamhet är något som påverkar äldre personers hälsa på flera olika plan. Äldre upplever att ensamhet är något icke önskvärt. Sjuksköterskan skulle kunna ha en nyckelroll i att upptäcka och uppmärksamma äldre personer som lever i ensamhet samt förhindra ohälsa på grund av ensamhet. Fler interventionsstudier krävs för att minska ensamhet hos gruppen äldre. Nyckelord: ensamhet, äldre, upplevelser

Titel: Ensam är inte stark – en litteraturstudie om äldres upplevelser av ensamhet Bakgrund: Forskning visar på att ensamhet påverkar hälsan både psykiskt och somatiskt. Vi människor behöver gemenskap med andra. Äldre personer är en utsatt grupp med ökad risk att drabbas av ensamhet. Ensamhet är en av anledningarna till äldres suicidförsök och kan öka risken för demens, depression och högt blodtryck. Syfte: Att undersöka hur äldre personer upplever ensamhet. Metod: Sökningar i 3 olika databaser gjordes. Efter urval utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskning valdes 9 kvalitativa studier ut som svarade på syftet. Studiernas resultat analyserades och sammanställdes. Resultat: Äldre personer upplever ensamhet som något negativt. Ensamheten upplevdes som ett hinder och var svår att ta sig ur. De äldre kände att ensamheten var en hopplös och maktlös situation. Ensamheten ledde till att de äldre kände att livet tappat sin mening. Ensamheten var även en stigmatiserad känsla som inte gärna pratades om. Konklusion: Ensamhet är något som påverkar äldre personers hälsa på flera olika plan. Äldre upplever att ensamhet är något icke önskvärt. Sjuksköterskan skulle kunna ha en nyckelroll i att upptäcka och uppmärksamma äldre personer som lever i ensamhet samt förhindra ohälsa på grund av ensamhet. Fler interventionsstudier krävs för att minska ensamhet hos gruppen äldre. Nyckelord: ensamhet, äldre, upplevelser

<p>Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap. Men de menade också att för att kunna vara en del av gemenskapen var man tvungen att vara en social person. Det kan också tilläggas att elever och personal intar många olika roller på internatskolorna som leder till gemenskap, men färre som leder till ensamhet.</p>

Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap. Men de menade också att för att kunna vara en del av gemenskapen var man tvungen att vara en social person. Det kan också tilläggas att elever och personal intar många olika roller på internatskolorna som leder till gemenskap, men färre som leder till ensamhet.

Alla har någon gång upplevt ensamhet men ensamheten är så mångfasetterad att den kan upplevas på flera olika sätt, både som ett lidande men också som en vilsam och behaglig känsla. Ensamheten ses som ett angeläget folkhälsoproblem men kan vara svår att upptäcka eller känna igen då det är svårt att sätta ord på. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av ensamhet. Metoden som användes var en litteraturstudie baserat på tolv artiklar vars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet identifierades tre teman: Sociala relationer och ensamhet, Sjukdom och ensamhet och Känslor i samband med ensamhet. Ensamhet kan upplevas i sociala relationer men också i vårdrelationer beroende på hur sjuksköterskantar sig tid att bemöta och informera. För att bättre möta patientens omvårdnadsbehov kan sjuksköterskan använda sig av NANDAs omvårdnadsdiagnoser. Det är angeläget att arbeta fram en tydligare definition om vad ensamhet står för så att sjuksköterskan lättare ska kunna identifiera ensamhet hos patienten.

The purpose of this study was to examine the nursing staffs interpretation of elderly peoples loneliness in nursing homes to get a deeper understanding of the processes causing loneliness and how it can be managed. Our main questions dealt with how the nursing staff experience elderlies loneliness, the impact of institutionalization in relation to loneliness and what strategies nursing staff use to counteract this loneliness. To answer these questions we interviewed 8 elderly care personnel working at two different nursing homes using qualitative semi-structured interviews including a vignette. Our interviews had questions regarding relations between elderly and the nursing staff, loneliness and strategies to manage loneliness. The purpose of the vignette was to encourage the nursing staff to reflect upon how they would act in a situation regarding an elderly person who suffered from social and physical issues. The results of the study were analysed using Goffmans essays about asylums and the social gerontology theories activity- and disengagement theory. The main results of this study were that institutionalization had a significant impact in elderly peoples life at the nursing home. The consequence of the institution was that the environment and activities could give the elderly feelings of loss of self-determination at the nursing home. The main strategies to counteract loneliness for the nursing staff were to establish emotional bonds to the elderly using non-serviceoriented conversations. Our study shows that the nursing staff had a significant role regarding the elderly’s experiences of loneliness. The nursing staffs view on loneliness could affect the institutionalization causing feelings of loneliness among the elderly at the nursing home.

Ensamhet, hälsa och välbefinnande är en subjektiv känsla. Unik för var och en och hör samman med livskvalité. För att uppleva livskvalité är det viktigt att vara i balans, känna sig betydelsefull och finnas i ett sammanhang. Dessa faktorer måste vara sammanflätade enligt KASAM (Känsla av sammanhang) för att hälsa ska uppnås. För att möta den äldre människan är det viktigt att se till livsvärldsperspektivet för att främja hälsa och välbefinnande. Syftet är att undersöka upplevelsen av ensamhet hos äldre. Axelssons (2013) modell för systematiska litteraturstudier har använts för analys av kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom två teman; känsla av övergivenhet och känsla av frihet. Förlust att partner, avsaknad av meningsfulla aktiviteter och vara utanför ett sammanhang gör att äldre personer över 65 år ofta känner sig ensamma. Det finns olika sätt att se på ensamheten. Den kan ge en känsla av frihet och är då positiv, men också negativ då den är fylld av krav och svår att hantera. För att minska ensamheten är det viktigt med meningsfulla aktiviteter, vilket bidrar till att känna delaktighet, liksom betydelsefulla vänner och familj. Att vara aktiv med trädgårdsarbete, men även de som har ägnat sig åt tv-spel tillsammans med andra och har sällskapsdjur upplever mindre ensamhet och ett större välbefinnande.

<p>Denna undersökning handlar om äldre, icke instutionaliserade, ensamboende kvinnor och deras upplevelser av att bo ensamma. Vilka strategier de använder sig av när samhällets formella insatser såsom kommunens hemtjänst och de informella insatserna såsom anhöriga eller olika föreningar inte täcker upp det sociala behovet som finns. Jag har med hjälp av en kvalitativ undersökning träffat fem äldre kvinnor i Katrineholms kommun som på olika sätt ser till att de inte är isolerade. Det är både traditionella alternativ såväl som nya strategier som jag har stött på. Då jag upptäckte att Fixar-Malte har en viktig roll i dessa kvinnors vardag väcktes mitt intresse för denna servicetjänst. Jag har därför träffat Fixar-Malte för att få med även hans upplevelser av deras möten. Jag har med hjälp av Johan Asplunds teori om social respnsivitet tolkat och analyserat dessa olika upplevelser.</p>

Denna undersökning handlar om äldre, icke instutionaliserade, ensamboende kvinnor och deras upplevelser av att bo ensamma. Vilka strategier de använder sig av när samhällets formella insatser såsom kommunens hemtjänst och de informella insatserna såsom anhöriga eller olika föreningar inte täcker upp det sociala behovet som finns. Jag har med hjälp av en kvalitativ undersökning träffat fem äldre kvinnor i Katrineholms kommun som på olika sätt ser till att de inte är isolerade. Det är både traditionella alternativ såväl som nya strategier som jag har stött på. Då jag upptäckte att Fixar-Malte har en viktig roll i dessa kvinnors vardag väcktes mitt intresse för denna servicetjänst. Jag har därför träffat Fixar-Malte för att få med även hans upplevelser av deras möten. Jag har med hjälp av Johan Asplunds teori om social respnsivitet tolkat och analyserat dessa olika upplevelser.