Studier rörande ensamhet har länge varit aktuellt i forskningsvärlden och ökade risker för både fysisk och psykisk ohälsa har visats som eventuella konsekvenser av upplevd ensamhet och social isolering (De Jong-Gierveld & Van Tilburg, 2010; Cornwell & Waite, 2009). Ett samhälle som präglas av en ständig och hastig digitalisering, där digitala plattformar och kommunikationsverktyg i allt större grad tycks ersätta fysiska möten individer emellan (Arampatzi, Burger & Novik, 2018) kräver dock utökad kunskap kring dess påverkan på upplevd ensamhet. Därför syftar denna studie till att undersöka hur äldre ensamstående individer – som enligt tidigare forskning kan bedömas i särskild risk för känslor av ensamhet (De Jong-Gierveld, 1998) – upplever att digitaliseringen i samhället påverkar känslor av ensamhet. Totalt tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med äldre ensamstående pensionärer från både en större och en mindre stad i Västerbotten. Innehållet av dessa har senare analyserats genom en tematisk innehållsanalys som präglats av en fenomenologisk grundhållning. Denna studie bidrar till ökad kunskap kring målgruppens användning av digital teknik och resultatet visar att alla intervjupersoner använder sig av minst en form av digital teknik på en daglig basis. Hur denna användning ser ut varierar mellan individerna beroende på personliga behov och intresse. Vidare redogörs för hur denna användning fungerar som verktyg i hanteringen av känslor av ensamhet i form av att fylla tystnad i hemmet samt bryta geografiska samt fysiska barriärer för social interaktion. Särskilt betydande gällande ensamhet visade sig vara att ha ett socialt kontaktnät i sin närmiljö och skillnader mellan digitaliseringens påverkan på de olika orterna diskuteras för att belysa hur påverkan på gemenskap och känslor av ensamhet upplevs i både en mindre samt större stad.

Research shows that mental ill-health increases in society and the purpose of the study was to investigate what perceived loneliness means and how it affects the health of the individual. This was done by using the theories SOC (Sense of coherence), attachment theory and Cognitive theory in a literary study of 7 articles. The result shows that perceived loneliness increases the risk of ill health, both physical and mental, and that children and women are more vulnerable. Perceived loneliness in early age increases the risk of depression and suicidal thoughts and perceived loneliness in the elderly contributes to a reduced cognitive function and an increased risk of dementia.    Conclusion: perceived loneliness is part of the growing mental ill-health in society and the study highlights the importance of addressing the perceived sense of loneliness as early as possible, to avoid further negative health aspects for the individual.

Bakgrund: Åldrandet medför funktionella och sociala förluster som kan leda till ensamhetoch social isolering.Syfte: Att belysa äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering.Metod: En litteraturöversikt med totalt 20 vetenskapliga artiklar med studier av kvalitativ,kvantitativ och mixad metod. Studiernas resultat analyserades utifrån en induktivinnehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; Att vara äldre och skör, Emotionell påverkan,Betydelsen av relationer samt Att skapa meningsfullhet samt det övergripande temat;Begränsningar och resurser för att hantera livets stressorer. Temat belyser det som övergripandeoch genomgående påverkar äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering.Diskussion: Sjuksköterska bör arbeta utifrån ett salutogent och personcentrerat synsätt föratt kunna stödja och hjälpa de äldre personerna med sin ensamhet och social isolering.Omvårdnaden bör utgå från personens resurser och förmågor samt att stöd och omsorganpassas efter varje individs särskilda behov.Slutsats: Äldre personers upplevelser av ensamhet och social isolering påverkas avbegränsningar och förmågor till att skapa en meningsfull tillvaro. Vårdpersonal har enbetydande roll till att främja äldre personers hälsa genom att identifiera, förhindra ochförebygga ytterligare social isolering och känslor av ensamhet. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Syftet med studien är att undersöka hur pensionerade kvinnor talar om att leva utan partner. I fokus för analysen står föreställningar om ålder, relationer, genus och sexualitet. Studien är baserad på åtta stycken intervjuer. Analysen av materialet utgår från ett kulturanalytiskt perspektiv, med inspiration från performativitetsteori, en konstruktivistisk förståelse av genus och ålder, samt ett intersektionellt perspektiv. Resultaten visar att det finns en ovilja att tala om och identifiera sig som gammal, att vissa sätt att åldras konstrueras som mer önskvärda, att sätt att motverka ensamhet bland äldre förstärker normen av ensamhet som något stigmatiserat, samt att ålder och åldrande konstrueras och får innebörd i relation till andra maktaspekter, däribland genus, civilstånd och sexualitet. Studiens slutsats är att föreställningar om ålder och åldrande inverkar på intervjupersonernas sätt att förstå och tala om sig själva, att upplevelsen av ålder konstrueras i relation till normsystem och kontext och att förståelsen av ålder inverkar på förhållningssätt till ensamhet och singelskap.

No description available.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet. Det positiva är att individen trots sina begränsningar försöker leva livet efter den egna förmågan.</p><p>Att se positivt och ta dagen som den kommer samt ett gott socialt stöd är viktiga strategier för att hantera åldrandet. Stereotypa normer kopplade till livet som äldre finns i samhället och påverkar förståelsen för åldrandeprocessen hos både yngre och äldre.</p>

<p>Studiens syfte är att få en inblick i hur det kan vara att leva som ensamstående pensionerad äldre man på landsbygden i Jämtlands län. Alla fyra männen i denna studie har varit gift men är nu skild eller änkling. Två av dem är yngre-äldre (ca. 65 år) och de andra äldre-äldre (ca. 80 år). Aspekter som socialt nätverk och ensamhet lyfts fram utifrån att dessa män är pensionerade och ensamstående. Tidigare forskning om äldre och deras sociala nätverk, ensamhet och skillnader mellan yngre-äldre och äldre-äldre har använts som bakgrund till denna studie. Kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor har använts och sedan även nätverkskartor för att förtydliga respondenternas relationer till andra. Resultat visar på att socialt nätverk kan se ut på olika sätt. Individens hälsa, ålder och avstånd till andra, främst signifikanta, utgör deras möjligheter till att underhålla det sociala nätverket och utformningen av vardagslivet.</p>

<p> </p><p><p>Hjärtsvikt är ett betydande problem för en stor del av den äldre befolkningen. Den dåliga prognosen och de fysiska symtom som tillståndet för med sig påverkar i hög grad de äldres livssituation. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa upplevelser i samband med hjärtsvikt hos äldre personer över 65 år. Studien baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivna metod. I resultatet framkom att den fysiska kapaciteten hos äldre personer försämrades märkbart till följd av hjärtsvikt. Den fysiska begränsningen ledde till upplevelser av trötthet, psykosociala förluster, främst i form av rollförlust, känslor av ensamhet samt en inverkan på livskvaliteten. Det sociala stödet hade stor betydelse för de äldres förmåga till anpassning och coping. Brist på information i kontakten med sjukvården skapade känslor av osäkerhet. Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma patientens förmedlade upplevelser, samt riktade insatser som stärker patientens sociala stöd är nödvändiga faktorer för att förbättra hjärtsviktspatientens välbefinnande.</p></p>

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet. Det positiva är att individen trots sina begränsningar försöker leva livet efter den egna förmågan. Att se positivt och ta dagen som den kommer samt ett gott socialt stöd är viktiga strategier för att hantera åldrandet. Stereotypa normer kopplade till livet som äldre finns i samhället och påverkar förståelsen för åldrandeprocessen hos både yngre och äldre.