No description available.

No description available.

Förändringar i dagens arbetsmarknad har lett till att det är större krav på individen att vara anställningsbar. Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för hur individer som är eller nyligen varit arbetssökande upplever sin anställningsbarhet, genom att undersöka vilken betydelse olika faktorer har för förmågan att få ett nytt arbete. Tidigare forskning visar att individens anställningsbarhet har förskjutits från att vara samhällets ansvar till att läggas på individen. Att medvetet arbeta med sitt sociala nätverk har fått en större betydelse då allt fler tjänster tillsätts via informella kanaler. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod där jag använde mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av empirin. Intervjuer genomfördes med fem personer från olika branscher i någon form av tjänstemannayrke. Resultatet visar att anställningsbarheten till viss del påverkas av individens utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper. Den viktigaste faktorn enligt respondenterna var sociala kontakter. De som arbetat länge inom en bransch har betydligt större socialt nätverk än de som är nya på arbetsmarknaden. De som har ett stort socialt nätverk upplever sig också ha en hög anställningbarhet.

Abstract The study's focus is on the social network for people with addictions and mental illness. The study aims to investigate how social network creates conditions for the sensibility of coherence and experiences of exclusion. So here we would like to describe social networks in our own words: "Without each other we are nothing and we all need someone to care about." When an individual is socially vulnerable will be the social networks even more necessary The study contributes to the understanding of how it is to be socially vulnerable and what difficulties an individual may face in their daily lives and the importance of supportive relationships to facilitate life, experience well-being and prevent alienation. The study is based on interviews with guests from the NGO (Non-Governmental Organization) meeting points.

<p>Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagens</p><p>samhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar.</p><p>Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistrukturerade</p><p>intervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där de</p><p>intervjuades relationer till omgivningen beskrivs.</p><p>Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig själva</p><p>som splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetar</p><p>mycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sig</p><p>pressade och stressade.</p><p>När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist på</p><p>tid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av att</p><p>upprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälp</p><p>med barntillsynen.</p>

Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagens samhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistrukturerade intervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där de intervjuades relationer till omgivningen beskrivs. Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig själva som splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetar mycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sig pressade och stressade. När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist på tid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av att upprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälp med barntillsynen.

Aim: The aim of this study was to investigate the quality of the social network in regard to young adults, with psychological disorders, and their possibilities to be open about their disease. In addition the study aimed at identifying possible causes to perceived difficulties by young adults to talk about their disease.   Method: The survey was a quantitative study with descriptive design. The data was collected using a study-specific questionnaire on a clinic for young adults with psychological disorders, between 18 and 25 years of age. Out of 123 potential participants 79 (64 %) answered the questionnaire, of which two were excluded because they did not see themselves as suffering from mental illness.   Results: The results showed that the participants of the study stated that they had a social network and the majority (90%, n=69) considered they had someone to talk to about their disease, but most of them wanted to be more open about their illness. However, the majority had some form of difficulty to talk about their disease with their social network. The most common specified causes were to feel ashamed of their disease and that the mentally ill persons did not think they would be properly understood. Almost the half of the participant experienced that they had some form of difficulty to be open about their mental disorder in front of health professionals and the most common specified causes was that the participant did not thought that they would be properly  understood  or that they did not felt confidence before the health professionals.   Conclusion: Young adults with psychological disease have difficulty to be open about their disease, partly because of stigma. An increased knowledge and awareness in society about how common mental disorder is could help these individuals to be open about their mental disorder, both on a personal level and as a group. To be open-minded is according to the authors a part of the process to decrease stigmatizing attitudes towards individuals with mental disorders.

Ur den holistiska synen på människan kommer variationen av varje individs upplevelse av hälsa att se olika ut. Med ålderdomen anländer förändringar av hälsan inom de olika hälsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hälsopromotiva åtgärder bör vara grundade från denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hälsopromotion för äldre (65+) ur detta mångdimensionella hälsoperspektiv. Sju kvantitativa och två kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades. En teoretisk ram utvecklades av hälsodimensionerna och gav ett raster inom vilket studiernas resultat sorterades. Resultatet visade att stimuli inom de olika hälsoperspektiven ger äldre en ökad eller bibehållen upplevd hälsa. Den ökade upplevda hälsan inom en hälsodimension påverkade ofta andra dimensioner på ett positivt sätt. Att ingå i ett sammanhang, känna sig accepterad och bekräftad och känna mening i livet manifesterade äldre människors syn på den upplevda hälsan. För att ytterligare öka kunskapen och förstå vikten av det centrala i äldres upplevelse av hälsa och på vilket sätt sjuksköterskan kan implementera det i den kliniska verksamheten krävs vidare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka nätverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nätverksarbete används och i sådana fall vad det finns för motiveringar till att använda respektive inte använda denna typ av insatser. För att besvara frågeställningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anställda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna på två öppenvårdsmottagningar och två slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frågemall. Vi har valt att analysera vårt resultat utifrån systemteori, utvecklingsekologi och teorier om coping. Tidigare forskning har visat på att nätverkets betydande roll för både psykisk och fysisk hälsa. Vårt resultat har visat nätverksarbetet har en något begränsad plats inom psykiatrin även om det förekommer. I vilken utsträckning nätverksarbete används varierar mellan de olika verksamheterna. Vår studie visar att nätverket har stor betydelse för patienten och att majoriteten av våra intervjupersoner tycker att det är en viktigt att inkludera nätverket i patientens behandling. / The purpose of this study is to examine the importance of working with social network in psychiatric care. If the network perspective is used or not, and what motive the professionals have to use or not use it. To answer our research questions we conducted four interviews with councilors working in this field. We chose to do our interviews in two inpatient care units and two outpatient care units in Stockholm. The interviews were conducted with semi structured questions. We chose to analyze the results with systems theory, human development ecology and coping theories.  Previous research has shown the importance of the social network when it comes to both mental and physical health. Our result has despite of that shown that working with the network has a somewhat limited role in psychiatric care even if it occurs. How professionals chose to work with this differs from place to place.

Syftet med studien är att belysa hur äldre människor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förståelse om ämnet, användes semistrukturerade intervjuer och nätverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 år, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrån den tidigare forskningen om ämnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshändelser. Resultatet visar också att det finns ett samband mellan det fysiska tillståndet och möjligheten till ett fysiskt socialt umgänge, och att det geografiska avståndet är betydelsefullt för de sociala relationerna. Gemensamt för alla respondenter var att tillit och regelbundenhet i kontakten är viktigt för att känna gemenskap i de sociala relationerna