<p>Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagens</p><p>samhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar.</p><p>Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistrukturerade</p><p>intervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där de</p><p>intervjuades relationer till omgivningen beskrivs.</p><p>Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig själva</p><p>som splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetar</p><p>mycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sig</p><p>pressade och stressade.</p><p>När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist på</p><p>tid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av att</p><p>upprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälp</p><p>med barntillsynen.</p>

Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagens samhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistrukturerade intervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där de intervjuades relationer till omgivningen beskrivs. Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig själva som splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetar mycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sig pressade och stressade. När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist på tid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av att upprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälp med barntillsynen.

No description available.

<p>Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma <em>organisatoriska fält</em>, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp.</p><p>Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella <em>gråzoner</em> inom det <em>organisatoriska fältet</em>.</p><p>Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det <em>organisatoriska fältet</em>. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem. Det är slutligen graden av samverkan som ligger till grund för vilken hjälp individen får.</p><p>Resultat tyder på att Socialtjänsten, liksom de organisationer som har Socialtjänsten som uppdragsgivare, är de organisationer som bäst samverkar kring individers multipla behov och har störst incitament för att göra så. Detta torde göra dessa organisationer till de mest troliga ensamma överlevarna inom det <em>organisatoriska fältet</em>.</p>

Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma organisatoriska fält, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp. Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella gråzoner inom det organisatoriska fältet. Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fältet. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem. Det är slutligen graden av samverkan som ligger till grund för vilken hjälp individen får. Resultat tyder på att Socialtjänsten, liksom de organisationer som har Socialtjänsten som uppdragsgivare, är de organisationer som bäst samverkar kring individers multipla behov och har störst incitament för att göra så. Detta torde göra dessa organisationer till de mest troliga ensamma överlevarna inom det organisatoriska fältet.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sina ansvarsområden och hur de ser på möjligheten att hantera dessa i förskolans verksamhet. Detta sker genom en kvalitativ intervjustudie av verksamma förskollärare med sinsemellan varierande lång arbetslivserfarenhet på olika förskolor i Mellan- och Västsverige. Materialet från intervjuerna analyseras med hjälp av verksamhetsteorin och tidigare forskning. Resultatet visar att förskollärarna är samstämmiga i vad de anser är deras ansvarsområden, men att deras förutsättningar för att hantera dessa skiljer sig åt. Där förskollärare har tydligt avsatt tid för sina ansvarsområden uppstår mindre oklarheter i arbetslaget om vem som ska ansvara för vad. Förskollärare som inte har avsatt tid för sina ansvarsområden beskriver svårigheten i att själva allokera nödvändig tid, då vardagliga rutiner i stället blir det som upptar förskollärarens dag. Slutsatsen är att förskollärare har god kännedom om sina ansvarsområden, men att tematiska arbeten med fokus på läroplansmålen uteblir när andra ansvarsområden behöver prioriteras. Även tillgänglig tid för läroplansrelaterade ansvarsområden påverkas av hur rektor prioriterat avsatt arbetstid för planering och reflektion. Dessutom framkommer att långlivade traditioner som att "hela arbetslaget är ett" skapar en otydlighet mellan ansvarsområden i arbetslagen.

Kontaktyrken i dagens samhälle beskrivs som högstressarbeten som främst innehas av kvinnor. Läraryrket anses vara ett av de mest utsatta arbetena utifrån press och psykisk arbetsbörda. Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan arbetsmiljö och stress utifrån de kvinnliga grundskollärarnas perspektiv. Studiens teoretiska ramverk innefattar Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Robert Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Teorierna appliceras för att undersöka lärarrollen och lärares upplevda arbetsmiljö. Empiriskt material har samlats utifrån sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnliga grundskollärare som arbetar på fyra olika grundskolor i Stockholmsområdet. Resultatet visar att läraryrket omfattar två huvudsakliga aspekter av stress. Den första aspekten omfattar det administrativa arbetet där mycket deadlines och höga krav förekommer. Lärarna arbetar under hög arbetsbelastning, vilket medför att arbetet aldrig blir färdigt eller har inget slut. Den andra aspekten av lärarnas stress berör undervisningen som inkluderar elevrelationer och klassrummets arbetsmiljö. Det administrativa arbetet och undervisningen innebär att lärare bemöter flera olika roller där de förväntas agera professionellt, vilket kan vara psykiskt påfrestande och orsaka etisk stress. Rollerna innebär bland annat att lärarna behöver anpassa sig till varje elevs unika behov, men även samarbete med kollegor samt utomstående är viktiga komponenter. Höga krav ingår i lärarnas arbetsmiljö, eftersom lärarrollen innefattar stora ansvarsområden. Ett relevant och ökat omtalat ansvarsområde är arbetet kring elevernas hälsa. Lärarnas höga krav jämfört i förhållande till tillgången av resurser, granskas i syfte att tolka lärarnas arbetssituation. Trots tillgången till flera resurser i läraryrket, visar resultaten att lärare upplever mer stress än någonsin i sitt yrke.

<p>Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsområden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den ständigt föränderliga miljön IT-utvecklingen framkallar.</p><p>I den här studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser på ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. Därför har syftet med den här uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jämföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat på applikationsinvesteringar men även infrastrukturinvesteringar berörs då författare specifikt tar upp detta i sin syn på ITinvesteringar.</p><p>Studien är gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats.</p><p>För att ge läsaren en inledande bild av studieområdet har förhållandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhållanden beskrivits. Vi visar också hur ansvarsroller och ansvarsområden har förändrats över åren.</p><p>I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsområden enligt olika författares åsikter föreställts. Därefter följer en analys där identifierade roller från litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning. Utifrån detta har sedan fyra synsätt utformats, där dessa huvudroller och deras ansvarsområden presenteras. Synsätten har skapats utifrån skillnader i författarnas åsikter angående ansvarsroller och ansvarsområden vid IT-investeringar.</p><p>I vår slutsats har de största skillnaderna i synsätten identifierats. Dessa skillnader fokuserar på vem som är ansvarig för vad och vilka samarbeten som förekommer. Vi har även i denna litteraturstudie noterat att få av de medverkande författarna hanterar skillnader ansvarsroller och ansvarsområden vid olika typer av IT-investeringar.</p><p>Detta har bland annat resulterat i att vi identifierat behovet av vidare studier av olika typer av IT-investeringar där synen på ansvar jämförs. En empirisk studie kan vara ett intressant komplement till denna studie, där denna studiens identifierade synsätt kan värderas och diskuteras.</p> / <p>The constantly changing environment, caused by the quick IT-development, affects today’s organizations and increases the importance of identifying roles of responsibility and clear areas of responsibilities for each role through the whole development process.</p><p>This research paper has theoretically discussed how different authors look upon identification of roles of responsibilities and the assignment of responsibilities. The purpose of this report has therefore been to identify, describe and compare different theoretical aspects for assignment of responsibilities for IT-investments. This report focused on application investments but also infrastructural investments is mentioned since it is included in the researched theories.</p><p>The report is written by a qualitative method with an explorative, a comparative, and conceptual analytical approach from a general point of view. In order to introduce the study area and increase the readers’ understanding a description of the relationship between IS-architectures, architecture philosophies and assignment responsibilities has been made. The report also gives a short presentation of the history roles of responsibility and their areas of responsibility.</p><p>In section 4 in this report, the study of literature, the different authors’ theories of roles responsibility and areas of responsibilities are presented. In the following analysis three main roles and their areas of responsibilities are identified. Based upon the study literature, four approaches have been formulated where these main roles and their areas responsibilities are represented. The approaches have been created based upon differences in the authors’ opinions regarding assignment of responsibilities for IT-investments.</p><p>In the conclusion the main differences of the approaches are presented. These differences focus on the roles and their responsibilities and the collaboration between different roles. In this research paper we noticed that not many of the authors separate the responsibility differences for different IT-investments in the study.</p><p>One way to conduct further studies in this research area is to study the assignment of responsibilities for different IT-investments. An empirical study of how roles and responsibilities is managed by businesses today would also be a good way to conduct further studies. An empirical study would help estimate and discuss our identified approaches.</p>

Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsområden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den ständigt föränderliga miljön IT-utvecklingen framkallar. I den här studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser på ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. Därför har syftet med den här uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jämföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat på applikationsinvesteringar men även infrastrukturinvesteringar berörs då författare specifikt tar upp detta i sin syn på ITinvesteringar. Studien är gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats. För att ge läsaren en inledande bild av studieområdet har förhållandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhållanden beskrivits. Vi visar också hur ansvarsroller och ansvarsområden har förändrats över åren. I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsområden enligt olika författares åsikter föreställts. Därefter följer en analys där identifierade roller från litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning. Utifrån detta har sedan fyra synsätt utformats, där dessa huvudroller och deras ansvarsområden presenteras. Synsätten har skapats utifrån skillnader i författarnas åsikter angående ansvarsroller och ansvarsområden vid IT-investeringar. I vår slutsats har de största skillnaderna i synsätten identifierats. Dessa skillnader fokuserar på vem som är ansvarig för vad och vilka samarbeten som förekommer. Vi har även i denna litteraturstudie noterat att få av de medverkande författarna hanterar skillnader ansvarsroller och ansvarsområden vid olika typer av IT-investeringar. Detta har bland annat resulterat i att vi identifierat behovet av vidare studier av olika typer av IT-investeringar där synen på ansvar jämförs. En empirisk studie kan vara ett intressant komplement till denna studie, där denna studiens identifierade synsätt kan värderas och diskuteras. / The constantly changing environment, caused by the quick IT-development, affects today’s organizations and increases the importance of identifying roles of responsibility and clear areas of responsibilities for each role through the whole development process. This research paper has theoretically discussed how different authors look upon identification of roles of responsibilities and the assignment of responsibilities. The purpose of this report has therefore been to identify, describe and compare different theoretical aspects for assignment of responsibilities for IT-investments. This report focused on application investments but also infrastructural investments is mentioned since it is included in the researched theories. The report is written by a qualitative method with an explorative, a comparative, and conceptual analytical approach from a general point of view. In order to introduce the study area and increase the readers’ understanding a description of the relationship between IS-architectures, architecture philosophies and assignment responsibilities has been made. The report also gives a short presentation of the history roles of responsibility and their areas of responsibility. In section 4 in this report, the study of literature, the different authors’ theories of roles responsibility and areas of responsibilities are presented. In the following analysis three main roles and their areas of responsibilities are identified. Based upon the study literature, four approaches have been formulated where these main roles and their areas responsibilities are represented. The approaches have been created based upon differences in the authors’ opinions regarding assignment of responsibilities for IT-investments. In the conclusion the main differences of the approaches are presented. These differences focus on the roles and their responsibilities and the collaboration between different roles. In this research paper we noticed that not many of the authors separate the responsibility differences for different IT-investments in the study. One way to conduct further studies in this research area is to study the assignment of responsibilities for different IT-investments. An empirical study of how roles and responsibilities is managed by businesses today would also be a good way to conduct further studies. An empirical study would help estimate and discuss our identified approaches.

Bakgrund Klimakteriet är en hormonell förändring som alla kvinnor går igenom och är ett resultat av kvinnans fertila år. Den hormonella förändringen påverkar alla kvinnor men på olika sätt och upplevelsen av dess påverkan kan skilja sig mellan olika kvinnor. Symtomen som kvinnan upplever kan vara både fysiska och psykiska och kan komma att påverka kroppsbilden och den sexuella hälsan. Att uppmärksamma kvinnans upplevelse av klimakteriet, ge henne utrymme för sina tankar och erbjuda möjlighet att få stöd i detta kan styrka hennes egenmakt i livsstilsförändringen. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter kring sin sexuella hälsa under klimakteriet. Metod Metod för studien var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteraturöversikten presenterar resultat från 16 vetenskapliga originalartiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De vetenskapliga artiklarna är av blandad design och har kvalitetsgranskats i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserat enligt en integrerad dataanalys. Resultat Litteraturöversikten resulterade i tre olika kategorier och tillhörande underkategorier baserat på huvudfynden i kvinnornas upplevelser. Följande kategorier har identifierats; Upplevelsen av menopausala symtoms inverkan på den sexuella funktionen, Effekter på den sexuella hälsan och Behov av behandling och stöd för ökad sexuell hälsa. Slutsats Litteraturöversikten påvisade att majoriteten av kvinnorna som genomgår klimakteriet upplever en negativ förändring i sin sexuella hälsa. Den förändrade kroppsbilden i kombination med menopausala symtom påverkade kvinnans sexuella funktion negativt. Många kvinnor beskrev en önskan om att få stöd och rådgivning av sjuksköterskan kring hur hon ska kunna återta egenmakt över sin sexualitet. För att kunna stödja kvinnan i den hormonella förändringen är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring klimakteriet och hur kvinnan kan komma att påverkas för att främja hälsa och välbefinnande. / Background Menopause is a hormonal change that women go through and represent the ending of women's fertile years. The hormonal change affects women but in different ways and the experience of its impact can differ between women. The symptoms that women experiences can be both physical and psychological and can affect the body image and the sexual health. Paying attention to a woman's experience of menopause, giving her space for her thoughts and offering the opportunity to receive support can strengthen her autonomy in this lifestyle change. Aim The purpose of this literature review was to describe women's experiences surrounding sexual health during menopause. Method The method used for the study was a literature review. The literature review presents results from 16 original scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The scientific articles are of mixed designs and have been quality reviewed in accordance with Sophiahemmet University's assessment data and analyzed according to an integrated data analysis method. Results The literature review resulted in three different categories and associated subcategories based on the main findings from women's experiences. The following categories have been identified; The experience of menopausal symptoms and it’s effect on the sexual function, Effects on sexual health and Need for treatment and support for increased sexual health. Conclusions This literature review showed that the majority of women who undergo menopause experience a negative change in their sexual health. Many women described a desire to receive support and advice from the nurse on how she can be able to regain autonomy over her sexual health. To be able to support the woman during menopause it is important that the nurse has knowledge of how the woman may be affected to promote health and wellbeing.