<p>Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagens</p><p>samhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar.</p><p>Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistrukturerade</p><p>intervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där de</p><p>intervjuades relationer till omgivningen beskrivs.</p><p>Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig själva</p><p>som splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetar</p><p>mycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sig</p><p>pressade och stressade.</p><p>När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist på</p><p>tid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av att</p><p>upprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälp</p><p>med barntillsynen.</p>

Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagens samhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistrukturerade intervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där de intervjuades relationer till omgivningen beskrivs. Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig själva som splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetar mycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sig pressade och stressade. När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist på tid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av att upprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälp med barntillsynen.

Placeringar i familjehem är allt mer vanligt förekommande i samhället. Studier visar att barn och ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benämnt fosterhem) riskerar i större utsträckning negativa omständigheter som kan prägla deras resterande liv. Studiens syfte är att belysa och sammanställa aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barn och ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxna livet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, som analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohälsa, arbetslöshet och beteendeproblematik är konsekvent vanligare i denna grupp jämfört med normalbefolkningen. Kombinationen av skyddande faktorer, såväl som riskfaktorer på individ- och samhällsnivå, kan förklara varför vissa barn/ungdomar trots allt utvecklas positivt, medan andra får negativa konsekvenser av familjehemsplacering. Mera forskning behövs dock för att förstå faktorernas samvariation och på ett mer framgångsrikt sätt erbjuda en gynnsam samhällsvård av barn och ungdomar.

I Sverige drabbas mellan 12-14,5 procent av nyblivna mödrar av förlossningsdepression. På senare tid har förlossningsdepression börjat diskuteras mer både i politiska och mediala sammanhang och forskning gjord på fältet har främst koncentrerats till medicinska och hormonella förklaringsmodeller till varför depressionen uppstår. Denna uppsats utgår från ett subjektivitetsperspektiv och har som syfte att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression, detta med särskilt fokus på den motsättning som antas ha uppstått då de nyblivna mödrarna drabbades av en förlossningsdepression när de normativa förväntningarna är att de borde ha varit lyckliga. Upplevelser av förlossningsdepression diskuteras utifrån Foucault och Goffmans teoretiseringar kring avvikande, Hochschilds teori kring bedömning av känslors legitimitet samt Berger och Luckmanns teoretisering kring roller. Hantering av depressionen diskuteras utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Folkman och Lazarus coping-strategier. Uppsatsen har en fenomenologisk ansats och nio kvalitativa intervjuer har genomförts med kvinnor som tidigare varit drabbade av förlossningsdepression. Studiens resultat visar att mödrarna uttrycker att det finns ett tydligt modersideal samt att de hade höga förväntningar på föräldraskapet. När kvinnorna under depressionen kände att de inte kunde leva upp till dessa krav och förväntningar, skapade detta i sig negativa känslor såsom skam, skuld och otillräcklighet. Hanteringen av depressionen kunde avse både problem- och emotionsfokuserad coping samt att några av kvinnorna dolde sina negativa känslor bakom en lycklig fasad. Flera av kvinnorna är mycket missnöjda med den hjälp, eller avsaknad av hjälp, de fått från BVC. Detta tyder på en brist i den svenska mödravården trots att Sverige överlag anses vara ett land med goda förutsättningar för nyblivna föräldrar.

Foster care is the most common form of out-of-home care for children in Sweden. Previous research points out a lack of knowledge in the area and the need for investigations with focus on support offered by the social worker to children as well as both foster carers and birth parents. The objective of this study is to understand how the social worker reason and act to give support to foster carers, biological parents and children in out of home care to promote a successful placement and avoid unexpected placement breakdown. A qualitative study based on interviews with eight social workers active in foster care placements was undertaken to investigate the questions at issue. The results show that the social worker has the long-term perspective and support the relations and the network around the child with that focus. The relation and the cooperation between foster carers, biological parents and the social worker are seen as important aspects for success. Two areas of improvements are identified in the study. First, the social workers see the child’s relation to its biological parents as an area where support may be more challenging, and they indicate areas of improvement related to strategies for support of the biological parents. Secondly, the social workers are aware of the need to support the child in their schoolwork, as pointed out by previous research, but the implementation of support in this area varies significantly between different municipalities.

Abstrakt Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse. Stöd i föräldraskapet såväl individuellt som i grupp ska erbjudas till alla blivande föräldrar. Målet med föräldragrupper är bland annat att ge föräldrarna stöd och kunskap samt tillfälle till att skapa nya kontakter och chans att ställa frågor om graviditet, förlossning och föräldraskap. Stöd i föräldraskapet ska öka föräldrarnas självförtroende och lyfta fram deras egen förmåga. I Kalmar län finns ett samarbete mellan mödrahälsovården (MHV) och barnmorskeprogrammet på Linnéuniversitetet som innebär att blivande föräldrar i länet erbjuds att delta i föräldragrupper ledda av barnmorskestudenter under handledning av barnmorska/lärare. Det behövs ett fortsatt arbete för ökad kvalitet, likvärdighet och jämlikhet i hälso- och sjukvårdens föräldrastöd och det efterfrågas uppföljning och utveckling av insatserna. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera nyblivna föräldrars erfarenhet av att delta i studentledd föräldragrupp under graviditeten. Metod: Metoden var en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av enkäter. Enkäten var utformad med både öppna och slutna frågor. Totalt besvarades 45 enkäter av deltagare i de studentledda föräldragrupperna som hölls på Linnéuniversitetet under våren 2016. Enkäterna analyserades med statistikprogrammet GNU PSPP version 0.10.2-g654fff. Resultat: Studien visar att deltagarna i föräldragrupperna var en homogen grupp. De flesta av respondenterna var nöjda med gruppstorlek, utformning och antal träffar. Överlag uppges att ämnen som rör förlossningen togs upp tillräckligt medan det efterfrågades mer information om tiden därefter. De allra flesta respondenter tyckte det var positivt att föräldragrupperna letts av barnmorskestudenter och alla respondenter uppgav att de skulle rekommendera andra att delta i liknande träffar. Resultatet visar också att det stora flertalet tyckte att det var för lite tid att lära känna de andra deltagarna, få uppgav att de har kontakt med andra deltagare efteråt. Konklusion: Nyblivna föräldrar upplevde det positivt att delta i studentledda föräldragrupper under graviditeten och alla skulle rekommendera andra att delta i liknande grupper. Det var en homogen grupp med hög socioekonomisk status som deltog. Få deltagare hade kontakt med andra från gruppen trots att de uppgav detta som viktigt vilket indikerar att för lite tid gavs för deltagarna att lära känna varandra. / Abstract Background:To become a parent is an overwealming experience. Support in parenthood both individually and in group shall be offered to all parents to be. The aim of having parenthood education classes is to give parents support and knowledge and to give an opportunity to create new contacts and a chance to ask questions about pregnancy, childbirth and parenthood. Parenthood support shall increase the parents selfesteam and bring out their own ability. In the region of Kalmar there is a cooperation between the antenatal care-unit and the midwifery course at the Linnaeus university that means that parents to be is offered to participate in parenthood education classes led by midwifery-students under supervision of a midwife/teacher. There is a need for improvement in quality, equivalence and equality within the parenthood support in the antenatal care system in Sweden and development and follow-ups of the actions are requested. Aim: The aim of the study was to evaluate new parents perceptions of participating in studentled parenthood education classes during pregnancy. Method: The method was a retrospective cross-sectional study with a quantitative approach. Data were collected through a questionaire survey. The questionaire contained both open and closed questions. A total of 45 questionaires were answered by participants of the student-led parenthood classes that were held at the Linaeus university during the spring of 2016. The questionaires were analyzed in the statistics program GNU PSPP version 0.10.2-g654fff. Result: The result shows that the participants in the parenthood classes had a great demographic simularity. Most of them where pleased with the size of the group, the formulation and the number of groupmeetings. Alltogether subjects that concerned childbirth were considered mentioned enough but more information about the time following was requested. A majority of the respondents thought it was positive that the classes where held by midwifery-students and all of them would recommend others to participate in simular classes. The result also showed that most of the participants felt that too little time was given to get to know each other, a few of them said that they stayed in contact with other participants afterwards. Conclusion: New parents perception of participating in studentled parenthood education classes during pregnancy were positive and they all recommended others to do the same. It was a homogeneous group with high socioeconomic standard that participated. Only a few of the participants stayed in contact with each other even though many mentioned it as important. This indicates that too little time was given to the groupmembers to get to know each other.

Det här är en empirisk undersökning kopplat till barns självständiga utomhusvistelse som undersöker vilka möjligheter barn har att utforska, upptäcka och vistas i sin närmiljö på egen hand. Vi vill ta reda på vilken påverkan rådande barndomssyn har på barns möjligheter att vistas utomhus. Vi vill även synliggöra hur pedagoger och föräldrar resonerar kring utomhusvistelse.Insamlingen utav empirin har skett genom intervjuer och enkätundersökningar för att både insamla kvalitativ och kvantitativ data. Analysen av empirin har influerats av Faircloughs kritiska diskursanalys där vi har försökt finna den rådande diskursordningen.Resultatet visar på att den fysiska miljön har en betydande påverkan på hur föräldrar begränsar barns utevistelse. Trafiken är den mest påtagliga faktorn, oavsett vilken typ av område boendet ligger i. Den sociala aspekten har även en stor påverkan på barns utomhusvistelse där normen om det goda föräldraskapet tycks väga tungt.

Ångest är ett av de vanligaste psykiska besvären och uppskattningsvis var fjärde person kommer någon gång under livet drabbas av någon form av ångestsyndrom. Forskning har visat att det finns en genetisk och beteendemässig överföring av ångest från föräldrar till deras barn. Föräldrarskapsforskning har försökt förstå vilka föräldrabeteenden som är associerade med denna överföring. Två föräldrabeteenden som undersökts i detta fält är föräldrars värme och kritik mot deras barn. Forskningen kring föräldrabeteenden har dock gett tvetydiga resultat. Från studier som inkluderat multipla informanter indikerar resultaten att föräldrar med ångestbesvär uppfattar sig själva som mindre varma och mer kritiska mot sina barn jämfört med föräldrar utan ångestbesvär. Syftet med denna studie var därför att utforska om uppfattningen mellan föräldrar och dess närstående skiljer sig åt vad gäller föräldrarnas värme/kritik mot sina barn samt vilka variabler som är associerade med den eventuella skillnaden. Studien hade en tvärsnittsdesign med data från 199 föräldrar, insamlat av Karolinska Institutet under åren 2021 och 2022. Resultatet från denna studie visade att föräldrar med ångest i genomsnitt skattade sig själva som mindre varma och mer kritiska jämfört med deras närståendes skattningar av dem. Variabeln self-efficacy i föräldraskapet hade den starkaste signifikanta associationen till skillnaden. Varken föräldrarnas ångestnivå eller depressionsnivå var signifikant associerade med denna skillnad. Ett intressant fynd var att skillnaden i skattningarna var större för de kvinnliga föräldrarna än för de manliga, för värme men inte för kritik. Mer forskning behövs för att fastställa riktningen på associationen samt om det finns andra variabler som ytterligare kan förklara skillnaden i uppfattningen av värme/kritik. / Anxiety is one of the most common mental disorders and it’s estimated that one in four people will suffer from an anxiety disorder at some point in their lives. Research has shown that there are both genetic and behavioral components in transmission of anxiety from parents to their children. Parenting research has sought to understand which parenting behaviors are associated with this transmission. Two parenting behaviors that have been investigated in this field are parents' warmth and criticism towards their children. However, the research has produced ambiguous results. From studies that included multiple informants, results indicate that parents with anxiety perceive themselves as less warm and more critical towards their children compared to parents without anxiety. The purpose of this study was therefore to explore whether parents and someone close to them differ in terms of their perception of the parents' warmth/criticism towards their children and which variables are associated with the possible difference. The study had a cross-sectional design with data from 199 parents collected by Karolinska Institutet in the years 2021 and 2022. The results from this study showed that, on average, parents with anxiety rated themselves as less warm and more critical compared to ratings from someone close to them them. The variable parental self-efficacy had the strongest significant association with the difference in ratings. Neither the parents' anxiety- or depression level were significantly associated with the difference. An interesting find was that the difference in ratings for warmth, but not for criticism, were greater for female parents than for male parents. More research is needed to determine the direction of these associations as well as whether there are other variables that may further explain the difference in perceptions of warmth/criticism.

Denna studie avhandlar föräldrars upplevelser gällande sina barns placering i enlighet med lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU) 2§. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där sju föräldrar intervjuats. Studien undersöker föräldrars upplevelser och därav metodvalet, att kunna ställa respondenternas perspektiv i centrum, i detta avseende deras individuella upplevelser. Studien utgår från teoretiska utgångspunkterna symbolisk interaktionism och intersubjektivitet för att belysa föräldrars upplevelser av att vara förälder till ett placerat barn. Studien belyser även det negativa sociala arvet samt generationstrauma, vilket visar sig i att flera av föräldrarna har erfarenhet av att själva ha utsatts för våld från sina föräldrar och flera har även själva varit familjehemsplacerade som barn. Studiens resultat visade på varierande upplevelser av att få sitt barn placerat enligt 2§ LVU. Flera respondenter beskrev en känsla av att inte uppleva sig själva som förälder förutom under umgänge, andra respondenter ansåg sig själva fortfarande vara föräldrar trots placeringen. De föräldrar som upplevde placeringen som negativ uppgav en känsla av motstånd från familjehemmet samt att bli fråntagen sin roll som förälder. Vissa föräldrar beskrev även en känsla av ambivalens utifrån att de upplevde en viss tacksamhet gentemot familjehemmet trots att föräldern inte samtycker till placeringen. / ABSTRACTThis study deals with parents' experiences regarding the placement of their children in accordance with “lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU) 2§”. The study was carried out using a qualitative method, where seven parents were interviewed. The study investigates parents' experiences and hence the choice of method, to be able to place the respondents' perspective in the center, in this respect their individual experiences. The study is based on the theoretical starting points of symbolic interactionism and intersubjectivity to shed light on parents' experiences of being the parent of a placed child. The study also highlights the negative social legacy and generational trauma, which is shown in the fact that several of the parents have experience of having been subjected to violence from their parents themselves and several have also themselves been placed in family homes as children. The results of the study showed different experiences of being seated according to § 2 LVU. Several respondents described a feeling of not experiencing themselves as a parent except during socializing, other respondents still considered themselves to be parents despite the placement. The parents who experienced the placement as negative stated a feeling of resistance from the family home and of being deprived of their role as a parent. Some parents also described a feeling of ambivalence based on the fact that they felt a certain gratitude towards the family home despite the parent not consenting to the placement.