No description available.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för syfte med utevistelsen. Hur pedagogerna ser på utemiljön och på vilket sätt den kan tas tillvara.  Förskolan ska göra barnen uppmärksamma på miljön runtomkring (Skolverket, 2010).  Studien tar upp vilka faktorer pedagogerna anser vara värdefulla för barns utevistelse. Studien belyser också hur pedagogerna värderar sin roll ute och till sist hur pedagogerna arbetar med det styrdokument förskolan har att arbeta med. I undersökningen har en intervjustudie med pedagoger inom förskolan utförts. Resultatet tyder på att pedagogerna tar vara på utomhusvistelsen och ser de positiva aspekterna med att vara ute. De flesta pedagogerna anser sig själva ha en deltagande roll. Vad det gäller styrdokument så genomsyras den dagliga verksamheten av läroplanen, även om flertalet pedagoger inte synliggör detta i intervjuerna. Dessa delar har valts att lyfta i uppsatsen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fenomenet utomhusvistelse uppfattas av barn i förskolan. Vidare undersöks barnens uppfattningar av pedagogernas roll under utomhusvistelsen. Studien beskriver skilda sätt att erfara något – variationen i kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen där varje uppfattning är lika viktig. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sammanlagt 15 barnintervjuer på två olika förskolor i södra Sverige har genomförts. Resultaten har ordnats i tre kvalitativt skilda kategorier där variationen i sätt att tänka belyses utifrån en fenomenografisk ansats samt utifrån barns perspektiv då studien avser att lyfta barnets röst och beskriva världen så som barn erfar den. Kategorierna, d v s studiens utfallsrum, är ordnade utifrån vilken omfattande förståelse barnen har utvecklat av utomhusvistelsen. Resultatet visar att uppfattningarna varierar från att inte ha någon specifik uppfattning av varför man är ute, till att barnen är ute för att de måste och slutligen uttalas en vetskap om ett syfte med utomhusvistelsen. Det som sammanfattningsvis ligger till grund för barns generella uppfattningar av sin omvärld är deras tidigare erfarenheter samt de möjligheter som pedagogerna och utomhusmiljön bringat.

Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod.   På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården. Det är överlägset flest barngrupper som går till skog och naturmiljö en till två gånger per vecka under hela året. Under resultat framgår det att ålder, barngruppensstorlek och pedagogernas nöjdhet påverkar vart, hur länge eller hur ofta barngrupperna går ut. Faktorn om det finns skog eller inte påverkar lite. Det finns en del likheter och skillnader mellan stad och landsbygd. Några av de likheter som finns är att barngrupperna i vissa fall väljer att gå ut i stört utsträckning i samma alternativ vad gäller längd eller antal gånger och en skillnad är att de från landsbygden ofta är ute längre på vissa av alternativen.

Engelsk titel:” The task is to be active with the children in different situations.” Preschool teachers´ description of their professional role comparing indoor- and outdoor stay.   Tidigare forskning visar på att då barn vistas utomhus ägnas dem mindre uppmärksamhet än då de vistas inomhus (McClintic & Petty, 2015). I den här kvalitativa intervjustudien är syftet att bidra med kunskap om hur pedagoger beskriver sin yrkesroll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö. De frågeställningar som vi ämnar söka svar på är 1). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras roll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 2). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med barnen i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 3). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med varandra i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? I studien använder vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt åtta pedagoger på två olika förskolor. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av Goffmans dramaturgiska analysmodell samt det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs proximala utvecklingszon som centralt begrepp. I resultatet framkommer det att pedagogerna till viss del ser liknande på sin roll både vid inomhus – och utomhusvistelse vilket innebär att pedagogerna beskriver sin roll som deltagande, aktiv och medforskande. Både vid inomhusvistelse och utomhusvistelse ser pedagogerna goda möjligheter till interaktion med barnen. I resultatet kan vi urskilja att pedagogerna ser få hinder till interaktion med barnen vid utomhusvistelse. Trots det sker det mer interaktion vid inomhusvistelse. Kan detta bero på att pedagogernas fokus vid utomhusvistelse är att interagera med varandra?

Syftet med denna studie är att undersöka kvaliteten av den pedagogiska verksamheten vid utomhusvistelse samt vidare se om denna påverkas av olika avstånd till naturrummet. Studien gör en jämförelse mellan svaren från pedagoger vid olika förskolor som har valts ut efter sitt geografiska läge, nära eller långt avstånd till naturrummet. Studiens frågeställningar är: -          Hur angelägen anser pedagogerna att utomhusvistelsen i naturrum är samt hur ofta den bör ske i planerad regi? -          Hur reflekterar pedagogerna över hur denne kan utveckla sin kunskap om sin undervisningspraktik för verksamheten i naturrum? -          På vilket sätt påverkar förskolans olika avstånd till naturrum pedagogernas inställning till den planerade utomhusvistelsens betydelse samt vikten av att utveckla sin egen undervisningspraktik?   För att finna svar på syfte och frågeställningar genomfördes fyra samtalsintervjuer vid två olika förskolor. Resultatet visade att ett nära avstånd till naturrummet påverkade pedagogerna till att i mindre grad planera för verksamheten där samt att de inte heller såg behov att utveckla sin kunskapspraktik inom området, trots att detta omedvetet skedde. Den förskola med längre avstånd till naturrummet var mer mån om tiden där och hade i mycket hög grad ofta ett syfte samt en planering inför utevistelsen. Där förekom också ett mer aktivt insupande av kunskap om undervisningspraktiken. Slutsatsen som författaren drog av detta var att närheten till naturrummet kan bidra till en syn på utevistelsen som något vardagligt och tillåts inte räknas som lika angelägen att väva in i den annars förekommande planeringen.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring förskolans rutiner utomhus med fokus “Barn som inte vill vistas utomhus på förskolan”, vilket besvaras med forskningsfrågorna: Hur resonerar förskolepersonalen om hur de arbetar för att skapa attraktiva utomhusmiljöer och utomhusaktiviteter för att uppmuntra barnen att vistas utomhus? Hur resonerar förskolepersonalen om vilka faktorer som inverkar på barns utomhusvistelse? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt grundar sig i Kenneth Gergens socialkonstruktionistiska ansats. Insamling av materialet har skett kvalitativt genom fokusgruppssamtal med förskolepersonal. Resultatet i studien visar tre olika teman: Kläders inverkan på barns utomhusvistelse, kommunikation och gemenskap och barn som inte vill vara utomhus i förskolan. Det mest framträdande och givande i resultaten av vår studie var på vilket sätt förskolepersonalen samtalade om faktorer som inverkar på utomhusvistelse i förskolan. Det var tydligt framträdande att förskolepersonalen såg både möjligheter och begränsningar med utomhusvistelsen. Vi drar därmed slutsatsen att förskolepersonal är i behov av att samtala om ämnet barn som inte vill vara utomhus på förskolan i respektive arbetslag, eftersom det förekommer delade uppfattningar och åsikter angående möjligheter till barns inflytande i utomhusvistelsen samt möjligheterna som finns för barnen att vistas utomhus. Vidare drar vi även slutsatsen att kläder, kompisar och en osäkerhet av vad som finns utomhus leder till att barn inte vill vara utomhus på förskolan.

Möjligheten till utomhusvistelse tillgodoser flera behov hos kunder på SÄBO, till exempel påverkar möjligheten till utomhusvistelse individens integritet, hälsa och levnadsstandard. Det är därför problematiskt att flera äldre anser att möjligheterna till utomhusvistelse på SÄBO inte är bra. Uppsatsen syftar till att utröna hur, om alls, möjligheten till utomhusvistelse på SÄBO är och bör vara rättsligt skyddad.  Utifrån en rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod behandlas först i uppsatsen den konstitutionella kontexten till regleringen av äldreomsorgen. Den konstitutionella kontexten avser främst det kommunala självstyret och förhållandet mellan det kommunala självstyret, lagstiftningen och internationella mänskliga rättigheter. Därefter behandlas den nationella och internationella regleringen av tre skyddsintressen som frågan om möjligheten till utomhusvistelse på SÄBO aktualiserar.  Avslutningsvis analyseras det rättsliga skyddet för möjligheten till utomhusvistelse på SÄBO i nationell rätt och internationella mänskliga rättigheter. Analysen är skriven ur både den enskildes perspektiv och ur ett konstitutionellt perspektiv samt de lege ferenda. Slutsatsen är att både nationell rätt och internationella mänskliga rättigheter är relativt generellt utformade vilket innebär att det blir svårt att fastställa huruvida det finns ett implicit skydd för utomhusvistelse på SÄBO i dessa regleringar. Det finns dock flera indikationer på att utomhusvistelse på SÄBO skyddas implicit i både nationell rätt och internationella mänskliga rättigheter. Ett ev. skydd är dock i flera regleringar svårt att utkräva som enskild.  Det dualistiska systemet i internationella mänskliga rättigheter och åtskillnaden mellan positiva sociala rättigheter och andra rättigheter medför att det kommunala självstyret får i hög grad genomslag. För den enskilde individen innebär det att ett skydd i dessa regleringar för utomhusvistelse på SÄBO blir svagare. Oavsett hur dessa intressen de lege ferenda bör balanseras mot varandra bör regleringen vara likvärdig och förutsägbar och därför mer konkret och tydligare i relation till den grupp av äldre som behöver ett rättsligt skydd för att ha möjlighet att vistas utomhus på SÄBO.

Vårt syfte med arbetet har varit att studera hur pedagoger arbetar med utomhusvistelse på olika förskolor. Vi utgick från en huvudfråga; Hur arbetar pedagogen med utomhusvistelsens innehåll och utformning? Vi har också utgått från tre underfrågor; Hur planerar pedagogen utomhusvistelsen? Vilken roll har pedagogen vid utomhusvistelsen? Och Vilka syften har utomhusvistelsen?Vi valde i vår studie att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara våra frågeställningar. Inför analysen av vårt material har vi inspirerats av hermeneutik. Eftersom det vad vi har kunnat se inte finns forskning som studerat pedagogers planering och mål med utomhusvistelse efter införandet av Läroplanen för förskolan 1998 så har vi i vår kunskapsbakgrund använt oss av forskning som inte specifikt inriktar sig på utomhusvistelse utan som har studerat pedagogers planering, syften och roll inom hela verksamheten efter införandet av Läroplanen för förskolan 1998. Vår studie visar på att majoriteten av pedagogerna planerade utomhusvistelsen, men att de hade svårigheter i att föra fram syftet utifrån Läroplanen för förskolan 1998. Studien visar även på att majoriteten av pedagogerna inte fungerade som deltagare vid barnens aktiviteter vid utomhusvistelse.

Det här arbetet handlar om ett projekt som genomfördes med en några femåringar i en förskolegrupp i stadsdelen Rosengård i Malmö. Det främsta syftet med projektet var att undersöka hur utomhusvistelse, bildskapande och andraspråksutveckling kan sammanföras i ett och samma projekt. Jag ville också undersöka hur man kan genomföra utomhuspedagogik i stadsmiljö. För att ta reda på detta genomfördes projektet på så sätt att jag gick ut med en liten grupp och utförde olika moment utomhus ena dagen och nästa dag skapade vi bilder kring det vi hade gjort och upplevt. Planeringen lades även upp på ett sådant sätt att det skulle vara språkutvecklande. Problemställningarna för bearbetningen av projektet i skriftlig form blev sedan:•Hur fungerar det att genomföra ett utomhusprojekt för barn som är ovana vid att vistas i naturen, speciellt om man inte har tillgång till någon ”riktig skog”?På vilket sätt kan bildskapande användas i undervisningen på en lagom styrd nivå?För att få ett större djup i min undersökning genomförde ett antal intervjuer med barnen som ingick i projektgruppen. Intervjuerna tillsammans med mina observationer från de genomförda lektionerna och min teoretiska förankring resulterade sedan i ett resultat. Resultatet av min studie visar på att man enkelt kan genomföra utomhuspedagogik i stadsmiljö, bara man anpassar undervisningen efter de förhållanden som råder där. Att sammanföra utomhusvistelse, bildskapande och andraspråksutveckling visade sig inte heller vara något större problem. Genom att ge de olika områdena specifika syften gick de lätt att sammanföra så att de kompletterade varandra. Under utomhusvistelsen gjorde vi många olika saker som skapade intryck för barnen. Sedan fick bildskapandet till uppgift att vara utvärderande, barnen skulle måla kring det de hade upplevt. Då vi målade och berättade kom även den språkutvecklande delen in, genom att berätta utvecklas språket. Ett av syftena är att det här arbetet ska inspirera pedagoger till att bli bättre på att utnyttja naturen som klassrum, min studie visar att det inte behöver vara så svårt.