SammanfattningSyftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv när det gäller utomhusvistelse på förskolan. Vi har utgått från fyra fråge-ställningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för när det gäller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar ställs pedagoger inför när det handlar om utomhusvistelse på förskolan och hur påverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans läroplan påverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhållningssätt? Vi har diskuterat utifrån begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, värdegrund, sinnen och läroplan för förskolan, där vi förhållit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lärande och reformpedagogik. Dessutom diskuteras Pramling Samuelssons utvecklingspedagogik. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex pedagoger på tre olika förskolor. Studiens resultat visar på ett förändrat didaktiskt förhållningssätt. Vår slutsats är att pedagogerna ger uttryck för ett förändrat synsätt, när det gäller värdegrunden, erfarenhet och utbildning. Det har även blivit en förändrad barnsyn enligt informanterna där barnen har fått större inflytande över sin vardag. Pedagogerna ger också uttryck för att en varierad utomhusmiljö ger ett mångsidigt lärande, sinnenas betydelse för ett utomhuslärande och att framförallt tiden begränsar informanterna när det gäller deras didaktiska förhållningssätt.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid på förskolan. Forskning visar på vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön på förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar även att förskolegårdar som är naturrika (stora ytor, träd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmåga osv. på ett sätt som inte en gård utan dessa egenskaper kan göra. Eriksson (2002) och Dahlgren & Szczepanski (1997) lyfter pedagogers roll som medupptäckare och medupplevare som viktig för barns lärande och upptäckarglädje. Studiens teoretiska ramverk utgörs av den sociokulturella teorin så som den definieras av Säljö och synen på undervisning och lärande så som den presenteras av Dewey.SyfteSyftet med studien är att ta reda på några pedagogers syn på utomhusvistelse i förskolan, hur de beskriver arbetet med den och vilken vikt de lägger vid utomhusvistelsen. Syftet är vidare att undersöka pedagogernas syn på barns möjligheter till lärande, samt sin egen roll som pedagog utomhus.MetodJag har använda mig av en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen är gjord med hjälp av self-report. Att skriva en self-reprot innebära att respondenten får en eller flera frågeställningar som besvaras genom att ex. skriva en text eller berättelse. Dessa berättelser analyseras sedan för att få fram ett resultat. Jag har valt att använda mig av Georgies analysmodell så som den beskrivs av Bachelor & Joshi (1993).ResultatUtifrån de åtta pedagogernas berättelser kan jag utläsa hur de ser utomhusvistelsen som en plats för barns lärande och utveckling. De menar att barnen här får mer plats för sin lek och rörelse. De får även andra upplevelser än inomhus vilket stimulerar fantasi, kreativitet och samspel. Pedagogernas syn på utevistelsens betydelse för motorik- och matematikinlärningen framgår tydligt i deras texter. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie var att undersöka hur några pedagoger arbetar utomhus och hur de självauppfattar utomhusvistelsen på förskolan. Studien bygger på en kvalitativ undersökning medobservationer och intervjuer som metod för att samla in det empiriska materialet. Observationer ochintervjuer skedde på fyra förskolor med fem verksamma pedagoger.Resultatet i studien visade att pedagogerna såg positivt på utomhusvistelse och att den prioriterades iverksamheten. Syftet med utomhusvistelsen var bland annat att få frisk luft, träna motorik och attleka. Det framkom även att pedagogerna till viss del använder sig av planerade pedagogiskaaktiviteter utomhus och att de menade att det går att ta ut aktiviteter utomhus. Det framkom också attpedagogerna tog olika roller under utomhusvistelsen och dessa beskrivs som medupptäckare, vägledareoch övervakare. Kläder och väder kunde till viss del vara ett hinder för utomhusvistelse. / <p>Godkännande datum: 2018-01-05</p>

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares förhållningssätt till utomhusvistelse. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar förskollärare med utomhusvistelse? Vilka attityder har förskollärare till utomhusvistelse? Svårigheter vid utomhusvistelse? För att få svar på studiens syfte genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer som innebär att informanterna får mer frihet och kan påverka ordningen och innehållet av frågor. Vi har utgått från ett bekvämlighetsurval eftersom det kan vara en svårighet för förskollärare att ha möjlighet att ställa upp i en intervju, mycket på grund av tidsbrist i verksamheten. Vi har utgått och tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principer, vilket betyder att samtliga informanters identiteter skyddas. Genom samtliga intervjuer framgick det att informanterna ansåg att utomhusvistelsen påverkade barn positivt samt att de förespråkar för att gå ut minst en gång om dagen. Möjligheter och fördelar visade sig ofta vara att barn blir friskare, piggare och friare i sina aktiviteter, samt att allting som går att göra inomhus, går att utföra i utomhusmiljön. Det visade sig att vissa hade möjlighet att göra utflykter till naturen, medan andra inte hade samma förutsättningar att ta sig utanför gården eller till närliggande platser. Andra svårigheter har visats vara kläder efter väder, klimat, ostimulerande förskolegårdar samt osynkade arbetsgrupper. Det som också framkom ur intervjuerna var att informanterna anpassar utomhusvistelsen och sina förhållningssätt olika beroende på dagar och situationer. En dag kunde dem vara medupptäckare tillsammans med barnen och en annan dag kunde dem ta sig an rollen som observerande. Slutsatsen av denna studie visar sig vara att informanterna har positiva attityder till utomhusvistelse i förskolan samt att de utgår från liknande förhållningssätt, trots att de har olika förutsättningar till att bedriva utomhusvistelse. De anpassar verksamheten utifrån vad de har, för att skapa en meningsfull utomhusvistelse för alla.

Vi vill med detta examensarbete skapa kunskap om förskollärares attityd till delaktighet i samband med utomhusvistelse. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Intervjuerna som har genomförts har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och frågeställningarna som har använts för att få syn på några förskollärares attityd till delaktighet vid utomhusvistelsen är: hur förhåller sig förskollärarna till delaktighet och vid utomhusvistelse samt hur arbetar förskollärarna med delaktighet vid utomhusvistelsen? Resultaten från intervjuerna visar att förskollärarna till stor del har en gemensam attityd till delaktighet vid utomhusvistelsen. Den gemensamma attityden är att det är förskollärarnas ansvar att skapa möjligheter till att barnen är delaktiga i förskolans verksamhet samt att utomhusvistelsen skapar goda möjligheter för det. Förskollärarna anser att delaktighet är något som barnen ska undervisas i. De ska vidare skapa en gemenskap och trygg miljö där barnen kan få möjlighet att utrycka sig och dela med sig av tankar, idéer och åsikter. Skillnaden mellan informanternas attityder var när det gäller nackdelar och fördelar med utomhusvistelsen. Alla informanter kunde se fördelar men några såg även nackdelar med det. Att barnen kan vara mer fria och skapa mindre grupper att leka i ses av några förskollärare som en fördel, eftersom det skapar förutsättning för delaktighet. En nackdel med utomhusvistelse är enligt några förskollärare att barnen kan skapa exkluderade situationer genom att personalen inte kan uppmärksamma alla situationer.

Syftet med denna studie är ur en sociokulturell syn på undervisning och lärande tillsammans med ett utvecklingspedagogiskt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Studien vill även undersöka hur förskollärare förhåller sig till undervisning vid barns lek utomhus samt hur de ser på sin egen roll vid barns lek utomhus. Frågeställningarna som använts i studien är följande: Hur beskriver förskollärarna begreppet undervisning i förskolans kontext? Hur uppfattar förskollärarna sin egen roll för barns lärande vid barns lek utomhus? Hur beskriver förskollärarna lek utomhus som ett tillfälle för undervisning och lärande?  En kvalitativ metod där det genomfördes tre intervjuer med förskollärare valdes till studien. Resultatet av studien har analyserats med grunden i den sociokulturella synen på undevisning och lärande, att barn utvecklar kunskaper i samspel med andra. I denna studie ligger förskollärarens medverkande till barns utveckling av kunskaper i fokus och samspelet mellan förskollärare och barns i leken kommer vara det som undersöks. Studiens resultat visar att undervisningsbegreppet anses var svårtolkat och inbegripa en press på förskollärare, samtidigt som undervisningsbegreppet även anses bringa en högre yrkesstatus som tycks bidra till en högre kvalité på förskolorna. Resultatet av förskollärarens roll och att undervisa vid barns lek utomhus visar på olikheter där ambitionerna hos alla deltagare är att vara en aktiv deltagare samt att undervisa i barns lek. Det finns dock organisatoriska bitar samt ett säkerthetstänk hos personalen som sätter stopp för att vara en aktiv deltagare i barns lek utomhus som därmed gör att undervisningen i leken uteblir.

Syftet med denna studie var att analysera hur förskollärare beskriver användandet av utomhusvistelsenoch utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barnen, så att utveckling och lärande uppstår.Detta genomfördes via en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare. Till analysen användes en tematisk analys och affordance som analysbegrepp. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar framkom det i resultatet en positiv syn på utomhusvistelsen som ett komplement till undervisningen inomhus. Intervjupersonerna förmedlade även en medvetenhet om att utbudet av handlingserbjudanden skulle kunna bidra till förutsättningar för barns utveckling och lärande. Slutsatsen som framkom var att pedagogers inställning till utomhusmiljön och deras medvetenhet om att erbjudandet av olika handlingserbjudanden är viktiga beståndsdelar för att kunna använda utomhusvistelsen och utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. / <p>Betyg inlagt i Ladok 210108.</p>

Detta självständiga arbete i fördjupningsämnet är skrivet inom ramen för utomhuspedagogik. I arbetet betonas värdet av att arbeta med grundskoleelever i en utomhusmiljö. Arbetet är grundat på systematiska undersökningar i olika databaser och urvalet är gjort efter avgränsningar och intresse. Hur ska man som lärare egentligen förhålla sig till utomhusvistelse? Utomhuspedagogik är något som antingen förtjusar eller avskräcker, men det viktigaste är att vi som pedagoger, blivande lärare eller lärare kan hjälpas åt att dela med oss av våra erfarenheter och upplevelser och vågar vidga våravyer för alla elevers lärande och vinning. Resultatet visar att utomhuspedagogik har en positiv koppling på elevers lärande och kunskapsutveckling. Att eleverna får vara ute i naturen, undersöka och arbeta tillsammans visar sig vara en otroligt viktig del i barns utveckling och inlärning. Det har visat sig att det finns mycket forskning kring positiva effekter av utomhuspedagogik dock upptäckte jag att det finns brister i forskningen när det gällde svårigheter/negativa effekter med utomhuspedagogik. Det som framkomunder läsningen var att bristande utomhuspedagogiska aktiviteter antingen berodde på tidsbrist från pedagogens sida eller på dåligt väder.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar det pedagogiska uppdraget under utomhusvistelsen på förskolegården. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur beskriver förskollärarna att de använder förskolegården? Hur resonerar förskollärare kring sin egen roll under utevistelsen på förskolegården? Studien utgår från en fenomenografisk ansats för att få fatt i förskollärares uppfattningar. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes för att samla in förskollärarnas uppfattningar.  Resultatet visar att förskollärarna använder förskolegården för att låta barnen utveckla motorik och socialt samspel. Förskollärarna uppfattar en rad olika begränsningar med utomhusvistelsen på förskolegården. Begränsningar som lyftes var samsyn kring förskolegårdens användande och personalens roll på förskolegården. Förskollärarna delade uppfattningar om att vara närvarande och följa barnen utomhus på förskolegården. Resultatet visar att förskollärarna hade en viss pedagogisk tanke med användandet av förskolegården, även om den var begränsad. Begränsningarna hämmade förskollärarna från att se möjligheterna med utomhusvistelsen på förskolegården.

Syftet med den föreliggande studien är att med utgångspunkt i förskollärares upplevelser och uppfattningar om utomhusundervisning, undersöka och belysa olika faktorer som kan påverka genomförandet av utomhusundervisning i den dagliga förskoleverksamheten och på så sätt påverkar barns möjligheter till lärande. Empirin samlas kvalitativt in från sex förskollärare genom online semistrukturerade intervjuer via digital plattform Zoom eller Teams. Med tematisk analys som analysmetod identifieras centrala teman av analytisk vikt och analyseras med hjälp av teoretiska begrepp inom ramfaktorteorin. I studien framkommer det flera ramfaktorer som kan påverka förskollärares arbete i utomhusundervisning, inklusive barnens intresse och nyfikenhet, förskollärarens kunskap, kompetens och attityd, barngruppens storlek, bemanning av personal, material för utomhusundervisning, storlek och utformning av förskolegården, förskolans lokal, planeringstid och ekonomi. De flesta hindrande ramfaktorer, såsom bristande materiella resurser, ogynnsam utformning av förskolegården eller barnens minskade intresse, kan kompenseras av förskolläraren genom sin kunskap, kompetens och positiv attityd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarens kunskap, kompetens och positiva attityd kring utomhusundervisning spelar den mest betydande rollen för att möjliggöra utomhusundervisning. Samtidigt med förskolans ekonomiska stöd som i hög grad möjliggör förutsättningar för andra ramfaktorer, skapas mer fördelaktiga förutsättningar för förskollärares arbete i utomhusundervisning. Detta främjar i sin tur ökad mångfald och kvalitet både i planeringen och genomförandet av utomhusundervisning, vilket ger gynnsamma möjligheter för barns lärande. Dessutom visar studien att utomhusundervisning och inomhusundervisning erbjuder olika värdefulla möjligheter för barns lärande. Därmed kommer vi också fram till att förskollärare bör kombinera båda undervisningsformerna för att främja barns lärande och möta olika barns behov.