Bakgrund: Kommuner och myndigheter jobbar idag med friluftsliv utifrån de 10 friluftsmålen. Friluftsplan eller översiktsplan är förekommande i flera kommuner i Sverige, däremot inte i den undersökta kommunen. Trots brist på en friluftsplan har den undersökta kommunen ett rikt friluftsliv som anses vara en viktig pelare i folkhälsoarbetet. Tidigare forskning visar på att friluftsliv främjar hälsan både psykiskt och fysiskt, även teorierna attention restoration theory (ART) och recreation opportunity spectrum (ROS) benämner naturen samt friluftsutövning som främjande för återhämtning. Syfte: Syftet med undersökningen var att kartlägga individers behov och intressen av nyttjande till friluftsliv på en kommunal nivå. Metod: Undersökningen genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av invånare i undersökt kommun med sju inkluderade orter samt två inkluderingskriterier, respondenterna behövde bo i undersökt kommun samt vara över 15 år. Utformad digital enkät bestod av 14 frågor och publicerades på digitala plattformar samt att informationsbrev placerades på fysiska anslagstavlor i den undersökta kommunen. Viktiga variabler i enkäten var orter samt åldersgrupper, varav orterna var en viktig faktor för att få svar på en av frågeställningarna, om intresset och behovet av nyttjande till friluftsliv skiljde sig.  Resultat: Totalt samlades 237 svar in och resultatet visade på att vandringsleder samt utegym var det som hade störst svarsfrekvens och behövs tillföras eller förbättras i kommunen. Det fanns störst avsaknad av toalett/utedass gällande friluftsservice och att vandringslederna i kommunen kunde förbättras genom bättre information på informationsskyltar samt förbättring av ledmarkeringar. Svaren skiljde sig mellan orterna i flera av frågorna men endast frågan gällande kommunens aktivitetsområde visade på en signifikant skillnad mellan invånare i de olika orterna varav i Ort1 hade procentmässigt positivare åsikter och bara invånare i Ort1 och Ort3 hade en åsikt av mycket dåligt. Konklusion: Respondenternas svar visar på ett stort intresse av ett ökat utbud av aktiviteter och faciliteter i kommunen vilket ger en grund till vad kommunen bör prioritera vid framtida planering. / Background: Municipalities and authorities today work with outdoor recreation based on the 10 outdoor goals. Outdoor plans or general plans are present in several municipalities in Sweden, but not in the investigated municipality. Despite the lack of an outdoor plan, the investigated municipality has a rich outdoor life which is considered an important pillar in the public health work. Previous research shows that outdoor life promotes health both mentally and physically, even the theories attention restoration theory (ART) and recreation opportunity spectrum (ROS) refer to nature and outdoor exercise as restorative. Purpose: The purpose of the study was to map out individual opinions and interest related to outdoor activity on a municipal level. Method: This study was conducted with a quantitative cross-sectional design. The sample of the study consisted of habitants in the investigated municipality with seven included towns and two inclusion criteria, the respondents had to live in the investigated municipality and be over 15 years old. The designed digital questionnaire consisted of 14 questions and was published on digital platforms and an information letter was placed on physical notice boards in the investigated municipality. Important variables in the study were towns and age groups, of which the towns were an important factor in getting answers to one of the questions, whether the interest and the need for use for outdoor life differed. Results: A total of 237 responses were collected and the results showed that hiking trails and outdoor gyms had the highest response frequency and needed to be added or improved in the municipality. There was a major lack of toilets regarding outdoor service and that the hiking trails in the municipality could be improved through better information on information signs and improvement of trail markings. The answers provided by the participants differed between the towns in several of the questions, but only the question regarding the municipality's area of activity showed a significant difference between habitants in the different towns, of which habitants in Town 1 had percentage-wise more positive opinions and only habitants in Town 1 and Town 3 had a very bad opinion. Conclusion: The responses provided by the participants demonstrate a strong interest in increasing the range of activities and facilities available within the municipality, which provides a basis for what the municipality should prioritize in future planning.

Bakgrund: För människor som bor i Sverige har utomhusaktiviteter en betydande roll gällande traditioner, identitet samt dagliga rutiner. Det blir vanligare att äldre personer bosätter sig i stadsmiljö och utför utomhusaktiviteter i närheten av sitt hem. Mer kunskap behövs om vilka utomhusaktiviteter äldre personer utför under sommaren. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga äldre personers utomhusaktiviteter i stadsmiljö under sommaren i Sverige. Metod: En kvantitativ explorativ enkätstudie baserad på befintlig data insamlad via ett bekvämlighetsurval i en tidigare undersökning. Urvalet bestod av 687 personer, 65 år och äldre som var hemmaboende. För statistisk analys användes Mann-Whitney U-test. Resultat: Deltagarna utför en mängd olika utomhusaktiviteter. Det finns en skillnad i hur ofta deltagarna utför utomhusaktiviteter beroende på ålder och boendeform. Slutsats: Äldre personer utför många utomhusaktiviteter i stadsmiljö under sommaren vilket bidrar till ett hälsosamt åldrande. Att promenera, äta och fika samt vistas i naturen tillhör de vanligaste förekommande utomhusaktiviteterna. Implikationer: Studien kan hjälpa arbetsterapeuter verksamma inom stadsplanering att främja äldre personers delaktighet samt inspirera yrkesverksamma till förebyggande interventioner i arbetet med äldre personer utifrån äldre personers utomhusaktiviteter. / Introduction: Engaging in outdoor-activities offers numerous benefits. For people living in Sweden outdoor activities have a significant role in terms of traditions, identity and daily routines. It’s increasingly common for people to settle in urban environments, including the elderly population. Many of the older population's physical outdoor activities occur in proximity to their homes. Purpose: The purpose of the study was to map older people's outdoor activities in an urban environment during summer in Sweden. Method: This is a quantitative exploratory survey study using pre-existing data obtained through convenience sampling from a previous survey. The sample consisted of 687 people aged 65 and older, living at home. The non-parametric Mann-Whitney U-test was performed for difference analysis. Results: Participants perform various outdoor activities to varying degrees. There´s a difference in how often performance of outdoor activities takes place depending on how old they are or what living situation they have. Conclusion: Elderly perform many outdoor activities in urban environments during summer, which promotes healthy-ageing. The most common outdoor activities is Walking, Eating and Spending time in nature. Implications: The study can assist occupational therapists working in urban planning to promote the participation of elderly and inspire professionals to implement preventive interventions based on the outdoor activities of older people.

Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utsträckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frågor om hur förskollärare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jämför hur mycket tid det läggs på planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jämfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. Vår upplevelse är att nästan all tid man vistas utomhus är förlagd till fri lek och orsakerna till detta är något vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med åtta utbildade förskollärare. Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lärandetid det är som läggs utomhus. Brist på tid och resurser (personal, pengar och utbildning) ses som en begränsning till hur mycket förskolorna arbetar med utomhuspedagogik. Kunskaper om utomhuspedagogik och förskollärares inställning och förhållningssätt till denna pedagogik tycks enligt de intervjuade påverka dem i hur mycket pedagogiskt planerade aktiviteter de förlägger utomhus. Studiens resultat visar att vistelsen utomhus mestadels är förlagd till fri lek. Det förvånade oss att en förskola med stor gård och närhet till både skog och hav/sjö sällan tar tillvara på miljön för att skapa ett lärande. Anledningen är att det är många barn per förskollärare. Samtidigt visar den procentuella jämförelsen på att denna förskola har ungefär lika mycket pedagogiskt planerade aktiviteter kontra total utomhusvistelse som några av de andra förskolorna i studien.  Förskollärarna i vår studie påpekar att de vill ha ett samspel mellan planerade aktiviteter och fri lek (där spontant lärande ingår) för att skapa en variation som ska hjälpa barnen att komma vidare i sin utveckling. Här ser vi att de har mycket att arbeta med för att skapa detta samspel då den största delen av tiden utomhus spenderas till fri lek. / Earlier studies show in big expansion of the positive and negative outcomes of outdoor education. The focus in this study is on how preschool teachers use the environment to create a learning situation and how they use the time spent outdoors. This study compares the time spent on planned educational activities outdoors versus total time spent outdoors. Our experience is that almost all time spent outdoors are located in free play and the reasons for this is something we examine in this study. Four preschools participate in this study where interviews were conducted with eight preschool teachers. The study showed that the environment had an impact on how much learning time is spent outdoors. Lack of time and resources (staff, money and education) is seen as a limitation on how much time the preschools are working with outdoor education. Knowledge about outdoor education and the attitude and approach of the preschool teachers to this type of pedagogy seem to have an impact on how much time they are using on planned educational activities placed outdoors. The results of the study show that almost all time spent outdoor was used for free play. We were surprised about that one of the preschools didn’t take advantages of outdoor environment even though they have a big yard and are placed near a forest, a lake and an ocean. The reason is that there are many children per preschool teachers. This preschool has about as much planned educational activities versus total time spent on free play outdoor as some of the other preschools in the study, in percentage terms. To create a variation that will help children to make progress in their development, the preschool teachers in our study point out that they want to have an interaction between planned activities and free play (where spontaneous learning are included). The teachers have much to work with to create this interaction since the study showed that they spent most of the time on free play outdoors.