No description available.

No description available.

Title: Making learning visible in a preschool setting- A qualitative study of how teachers work and evaluate how children’s learning can be visualized                          Term: Autumn 2015                                                      Author: Emelie Persson and Annelie Westerlund Mentor: Maria Rosén The objective of this study is to examine how two departments at a preschool work specifically to visualize children’s learning processes, both from a Child Perspective and from the Children's Perspective. The purpose is to investigate questions concerning how teachers follow up and visualize the children’s learning process and how preschool teachers evaluate to what extent children's learning processes should be made visible. The study is qualitative and ethnographically inspired. We have conducted participating observations in order to examine how teachers follow up and visualize children’s learning processes. In addition to this we have made unstructured interviews to examine how preschool teachers evaluate how children's learning processes are visualized. The theoretical starting point we used is Dewey’s Pragmatism which is based on the assumption that children's learning emerge out of their own experiences and interests. The result shows that the pre-school teachers follow up and visualize the children's learning processes in different ways. They incorporate different steps of the process and they structure the environment by having materials easily accessible to the children in order to make learning processes based on children’s interests possible. The teachers act as role models when it comes to vocal expression and through active dialogues they create opportunities for the children to reflect on what they’ve learnt. The teachers also actively work to allow the children to express their thoughts and opinions, and to integrate these into the learning process. The most prominent result of the study showed that the teachers’ interaction with the children were shown by their attendance, responsiveness, commitment, as well as to their showing an interest in the children’s many different worlds of experiences.           Keywords: Pre-school, learning processes, children's learning  Nyckelord: Förskola, lärprocesser, barns lärande

Temos aktualumas. Lietuvos Respublikos Švietimo ir mokslo ministerijos dokumentuose apie papildomą ir neformalųjį mokinių švietimą dėmesio centre yra moksleivis. Moksleivis – tai šalies ateitis. Todėl vienas iš pagrindinių Lietuvos demokratinės švietimo politikos principų – suteikti visiems piliečiams lygias teises į mokslą, nepriklausomai nuo gyvenamos vietos, lyties, socialinės kilmės bei įsitikinimų. Labai svarbu užtikrinti kokybišką, prieinamą ne tik formalųjį švietimą, bet ir papildomą. Papildomas ugdymas turi tenkinti moksleivio poreikius ir interesus, turi padėti atsiskleisti asmenybei, pasiruošti savarankiškam gyvenimui, tapti konkurentabiliu. Šių dienų besimokantysis turi ne tik atgaminti žinias, bet ir rasti, formuluoti problemas, vertinti galimus sprendimo būdus, ieškoti alternatyvių požiūrių, kritiškai mąstyti [20]. Tik nuolatinis švietimo proceso tobulinimas, naujų metodų, mokymo priemonių ieškojimas gali patenkinti besimokančiojo poreikius ir užtikrinti kokybišką švietimą. Inovatyvios kompiuterinės technologijos vis plačiau taikomos švietimo procese. Jos gerokai pakeitė tradicinį mokymąsi, kuris dažnai perkeliamas į virtualią erdvę. Sparti IKT plėtra duoda naują impulsą tobulinti tradicinio švietimo metodus ir taikyti juos bendrojo lavinimo bei papildomo ugdymo įstaigose. Švietimo kontekste atsiranda svarbi sąvoka – e. mokymasis, kuris mokymąsi padaro patrauklesniu, prieinamesniu besimokančiajam. E. mokymasis – tai toks mokymosi būdas, kai dalis mokymosi... [toliau žr. visą tekstą] / The documents about informal and non-formal students education of the Ministry of Education and Science of the Republic of Lithuania documents, focuses attention on the student. This suggests that additional education has to meet the student's needs, helping to reveal the personality, to prepare for independent living. These days, the learner should not only reproduce knowledge, but also to find, formulate problems, evaluate possible solutions, finding alternative approaches to think critically. More and more in the educational process applied innovative computer technologies expanding learning opportunities. E. thanks to learning, which is currently increasingly being used in the education system, the learning process becomes more accessible, more attractive, more individualized. At present, the ever-popular e-learning using the open educational resources (OER). There is no unanimous OER store oriented to the main user - student, which gathers both the country and foreign OER in Lithuania . Tests of different things, learning games, videos, applications, e-books and other OER "scattered" on the Internet. For this problem, there is a need to create OER sharing system for students. During the work the OER model created for students informal learning. The model is implemented on the site OER. There students can put their created, modified OER, links to the other online resources, to view, to download the resources in the site. You can also evaluate and comment on them. Can... [to full text]

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frågor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma på tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frågor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter på i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhållningssätt till ämnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsätt när det gäller lärande om fortplantning. Barnens frågor och funderingar står i fokus och är avgörande för hur pedagogerna arbetar inom området. Pedagogerna använder sig av böcker, internet och filmer om de vill arbeta med lärande om fortplantning. När de jobbar med lärande om växter och djurs reproduktion ger de sig ut i naturen. Pedagogerna ser svåra ord och begrepp som ett hinder för samtal om fortplantning. De menar också att föräldrars åsikter i ämnet samt olika kulturer kan problematisera deras arbete. Pedagogerna är eniga om att deras eget engagemang är mycket viktigt i arbetet med lärande om fortplantning. Några av pedagogerna anser att det är ett enkelt ämne att arbeta med medan några tycker att det är problematiskt. / The purpose of this study is to research how some pre-school teachers respond to children´s thoughts and questions about the reproductive process in their teaching. The study is conducted through qualitative interviews with ten teachers from three different pre-schools. The findings show both possibilities and difficulties that the teachers encounter in this area, as well as the teachers’ different approaches to the subject. The results show that there are several different aspects and views concerning the reproductive process teaching. The children’s own questions are of vital importance to the choice of pedagogic methods in this subject. The teachers use books, the internet and films, as well as outdoor excursions when teaching the reproduction process in plants and animals. Conclusions show that abstract words and concepts form obstacles in the dialogues about the reproductive process. The didactics can also be rendered more difficult by parental views and different cultures. The teachers unanimously pointed to their own commitment as a key factor to success in the reproductive process teaching. Some of the teachers find this an easy subject to teach while others find it problematic.

The purpose of this study is to investigate and report preschool teachers’ views on the quality assignment and what the preschool teachers consider to be high and low quality in preschool. The study was conducted with two group interviews at two different preschools where three preschool teachers participated in each group interview. The study used a phenomenographic analysis model to shed light on the preschool teachers’ view on the quality assignment and the preschool teachers’ opinion as to whether attachment had an impact on the quality of the preschool and childrens’ learning and devel- opment. In this study I based my theory of high and low quality based on the National Agency for Education’s quality definitions of Structure quality, Process qual- ity and Result quality. The qualities include various aspects such as preschool management, educators’ competencies, the size and composition of the chil- drens’ group, the educators’ interactions with the children and learning ful- fillment according to the education plan. Results and conclusions in this study report that preschool teachers think that all the quality definitions mentioned above affect the quality of the preschool, but it is the role of the educators as a substitute attachment person that is es- sential for childrens’ development and learning in preschool. / Denna studies ändamål är att undersöka och redovisa pedagogers perspektiv på kvalitetsuppdraget samt vad pedagoger anser utmärker hög och låg kvali- tet i förskolan. Studien är genomförd med två gruppintervjuer på två olika förskolor då tre pedagoger deltog i vardera gruppintervjun. I studien använ- des en fenomenografisk analysmodell för att belysa pedagogernas perspektiv på kvalitetsuppdraget och pedagogernas åsikt huruvida anknytning hade på- verkan på kvaliteten i förskolan och barns lärande och utveckling. I denna studie utgick jag från hög och låg kvalitet utifrån Skolverkets kvali- tetsdefinitioner Strukturkvalitet, Processkvalitet samt Resultatkvalitet. Inom dessa kvalitéer ingår olika aspekter såsom förskolans ledning, pedagogers kompetenser, barngruppens storlek och sammansättningar, personalens sam- spel med barnen samt läromålsuppfyllelser. Resultat och slutsats i denna studie redovisar att pedagoger anser att samtliga ovanstående kvalitetsdefinitionerna påverkar kvaliteten i förskolan men det är pedagogers roll som vikarierande anknytningsperson som är essentiell för barns utveckling och lärande i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarnas resonemang om litteracitet samt utforska hur de använder sig av litteracitet i sin undervisning för att främja barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen för studien är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger kring begreppen kulturella redskap, språk som redskap och den proximala utvecklingszonen. Kvalitativ studie där data har samlats in genom semistrukturerad intervju, där frågorna var baserade på studiens undersökningsfrågor. Data analyserades med hjälp av färgkodning, för att sedan kategoriseras in i teman baserat på likheter och skillnader i förskollärarnas svar. Resultatet visar förskollärarnas resonemang om hur förhållningsätt och relationer kan påverka barnens intresse och lust för att lära. De resonerar också kring uppbyggnaden av en inspirerande miljö för barnen. Resultatet lyfter även att förskollärarna använder sig av verbala arbetsmetoder som högläsning och boksamtal. Förskollärarna berättar även om hur de integrerar litteracitet i miljön genom alternativa kommunikationsformer som bilder och symboler. Resultatet visar även att förskollärarna använder digitala verktyg i sin undervisning med barnen.  Studiens resultat visar behovet av kompetensutveckling och visar på utmaningar som kan uppkomma i arbetet med litteracitet. / The purpose of this study is to investigate the pre-school teachers' reasoning about literacy. It further aims to explore how they use literacy in their teaching to promote children's development and learning. The theoretical framework for the study is the socio-cultural perspective where the focus is on the concepts of cultural tools, language as a tool and the zone of proximal development. It is a qualitative study where the data has been collected through semi-structured interview, the questions were based on the study's research questions. Data were analyzed using color coding, then categorized into themes based on similarities and differences in the preschool teachers' responses. The results show the preschool teachers' reasoning about how attitudes and relationships can affect the children's interest and desire to learn. They also reason about building an inspiring environment for the children. The results also highlight that the preschool teachers use verbal work methods such as reading aloud and book discussions. The preschool teachers also talk about how they integrate literacy in the environment through alternative forms of communication such as pictures and symbols. The results also show that the preschool teachers use digital tools in their teaching with the children. The results of the study show the need for competence development and show challenges that can arise in the work with literacy.

Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utsträckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frågor om hur förskollärare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jämför hur mycket tid det läggs på planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jämfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. Vår upplevelse är att nästan all tid man vistas utomhus är förlagd till fri lek och orsakerna till detta är något vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med åtta utbildade förskollärare. Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lärandetid det är som läggs utomhus. Brist på tid och resurser (personal, pengar och utbildning) ses som en begränsning till hur mycket förskolorna arbetar med utomhuspedagogik. Kunskaper om utomhuspedagogik och förskollärares inställning och förhållningssätt till denna pedagogik tycks enligt de intervjuade påverka dem i hur mycket pedagogiskt planerade aktiviteter de förlägger utomhus. Studiens resultat visar att vistelsen utomhus mestadels är förlagd till fri lek. Det förvånade oss att en förskola med stor gård och närhet till både skog och hav/sjö sällan tar tillvara på miljön för att skapa ett lärande. Anledningen är att det är många barn per förskollärare. Samtidigt visar den procentuella jämförelsen på att denna förskola har ungefär lika mycket pedagogiskt planerade aktiviteter kontra total utomhusvistelse som några av de andra förskolorna i studien.  Förskollärarna i vår studie påpekar att de vill ha ett samspel mellan planerade aktiviteter och fri lek (där spontant lärande ingår) för att skapa en variation som ska hjälpa barnen att komma vidare i sin utveckling. Här ser vi att de har mycket att arbeta med för att skapa detta samspel då den största delen av tiden utomhus spenderas till fri lek. / Earlier studies show in big expansion of the positive and negative outcomes of outdoor education. The focus in this study is on how preschool teachers use the environment to create a learning situation and how they use the time spent outdoors. This study compares the time spent on planned educational activities outdoors versus total time spent outdoors. Our experience is that almost all time spent outdoors are located in free play and the reasons for this is something we examine in this study. Four preschools participate in this study where interviews were conducted with eight preschool teachers. The study showed that the environment had an impact on how much learning time is spent outdoors. Lack of time and resources (staff, money and education) is seen as a limitation on how much time the preschools are working with outdoor education. Knowledge about outdoor education and the attitude and approach of the preschool teachers to this type of pedagogy seem to have an impact on how much time they are using on planned educational activities placed outdoors. The results of the study show that almost all time spent outdoor was used for free play. We were surprised about that one of the preschools didn’t take advantages of outdoor environment even though they have a big yard and are placed near a forest, a lake and an ocean. The reason is that there are many children per preschool teachers. This preschool has about as much planned educational activities versus total time spent on free play outdoor as some of the other preschools in the study, in percentage terms. To create a variation that will help children to make progress in their development, the preschool teachers in our study point out that they want to have an interaction between planned activities and free play (where spontaneous learning are included). The teachers have much to work with to create this interaction since the study showed that they spent most of the time on free play outdoors.

This essay covers the increasingly prevalent issue of the assessment of preschool children. The revised curriculum for preschool (Lpfö 98, 2016) prescribes on us educators constant documentation by children's learning and development. The purpose of the documentation is to develop preschool activities. We document children's learning in different ways, for example through observations, photography or video recording. When we reflect on the dokumentation, it becomes an educational documentation. The educational documentation, help us to realise what the children have learned and what educators need to change or develop to achieve goals. We also make plans on how we will take care of different situations and whom we would like to involve in this work. This alternative approach requires a certain assessment of children. The purpose of this essay is to problematize and reflect on the assessment of preschool children. My own formulation is intertwined with three stories my preschool colleagues told about their experiences of assessing children. Our thoughts are examined and reflected in our practical knowledge, power relationships, responsibility and socialization in preschool culture. The assessment of preschool children does not only happen here and now, but has also historically developed in various forms. Research also shows different trends in assessment culture. In the revised curriculum, the assessment culture approaches the Anglo-Saxon tradition, which places the focus of evaluationon the child instead of the preschool activity. / Föreliggande essä behandlar den alltmera aktuella frågan om bedömningen av förskolebarn. Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2016) ålägger oss pedagoger ständigt dokumenterande av barns lärande och utveckling. Syftet med dokumenterandet är att utveckla förskoleverksamheten. Vi dokumenterar barns lärande på olika sätt, till exempel genom observationer, fotografering eller videofilmning. När vi tar dokumentationen till reflektion blir den till en pedagogisk dokumentation. Utifrån pedagogisk dokumentation ser vi vad barnen har lärt sig och vad vi pedagoger behöver förändra eller utveckla för att uppnå mål. Vi planerar även hur vi ska gå tillväga och vilka vi ska involvera i detta arbete. Detta tillvägagångssätt förutsätter att det sker en viss bedömning av barn. Syftet med denna essä är att problematisera och reflektera kring bedömningen av förskolebarn. Min egen gestaltning vävs samman med tre förskollärarkollegors berättelser om sina erfarenheter av bedömningen. Våra tankar undersöks och speglas mot vår praktiska kunskap, maktförhållanden, ansvar och socialiseringen i förskolekulturen. Bedömningen av förskolebarn sker inte enbart här och nu, utan har även historiskt sätt utvecklats i olika former. Även forskningen visar på olika tendenser i bedömningskulturen. I och med den reviderade läroplanen börjar bedömningskulturen närma sig den anglosaxiska traditionen, där man lägger utvärderingens fokus på barnet istället för verksamheten.

Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2016) ska estetiska uttrycksformer vara en del av den dagliga verksamheten i förskolan. Denna studie grundar sig i mitt eget intresse för arbetet med estetiska uttrycksformer. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar om de estetiska uttrycksformerna i relation till barns sociala samspel. Jag valde att undersöka hur sex stycken verksamma pedagoger med olika lång erfarenhet inom förskolan resonerar om estetiska uttrycksformer, hur dessa används i verksamheten och hur de påverkar barns sociala samspel. Studien utfördes med kvalitativaintervjuer som metod och har analyserats utifrån Lev S Vygotskij’s sociokulturella perspektivmed fokus på att lärandet sker i sociala sammanhang. Studiens resultat visar att pedagogernas uppfattningar om användandet av estetik i den dagliga verksamheten både anses vara roligt och utvecklande för såväl barn som pedagoger. Resultatet visar även att estetiken och dess olika former och uttryckssätt bör användas dagligen för att barn skall få möjlighet att utveckla sitt sociala samspel. / According to the Curriculum for Preschool, Lpfö 98, (Swedish National Agency for Education, 2016), aesthetic forms of expression should be part of the daily activities of the preschool. This study is based in my own interest in the work of aesthetic forms of expression. The purpose of the study was to investigate how educators in preschool discuss about the aesthetic forms of expression in relation to children's social interaction. I chose to examine how six active educators with different long experience in preschool discuss about aesthetic forms of expression, how these are used in the daily activities and how they affect children's social interaction. The study was conducted with qualitative interviews as a method and has been analyzed from the perspective of Lev S Vygotskij's socio-cultural perspective focusing on learning in social contexts. The study's results show that educators' perceptions of the use of aesthetics in daily activities are both considered fun and developing for both children and educators. The result also shows that aesthetics and its various forms and modes of expression should be used daily to give children the opportunity to develop their social interaction.