No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sex förskollärares uppfattningar om barns lärande och av särskilt intresse förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus i förskolan. En inspiration av en fenomenografisk ansats har använts med semi strukturerade intervjuer. I vårt insamlade material kunde vi hitta två huvudkategorier, förskollärares uppfattningar om barns lärande och förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus. I dessa huvudkategorier kunde vi hitta följande underkategorier. I uppfattningarna om barns lärande framkom det: lekens betydelse, socialt samspel, barnens intressen och inflytande och i uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det: naturen som lärande plats, miljöns betydelse för barns lärande utomhus, samspelet utomhus. Resultatet visar på en mängd olika variationer i förskollärarnas uppfattningar. En variation som framkom i uppfattningarna om barns lärande var en uppfattning om att leken såg som ett verktyg och något annat som framkom i leken var om normer och värden. I uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det variationer om naturen som lärande plats. Uppfattningar som framkom var att barnen kan lära sig olika ämnen, andra uppfattningar var att barnen kan få konkret lärande. / <p>2019-10-29</p>

Aims: The topic of the knowledge review that has been carried out is outdoor learning. The purpose of this study is to examine what possibilities are created for students' learning and well-being by conducting teaching in the natural sciences and in outdoor environments.   Method: The study was limited to a consideration of research articles and literature. This meant that our search for literature was limited to peer-reviewed material, a term that refers to the fact that it has undergone scrutiny from fellow researchers and experts, resulting in a form of quality control before publication. We made use of different searches and key words in several databases, including Libsearch, Google Scholar, and Swepub, and also conducted some searches in the city library of Lund (Stadsbiblioteket). Using a total of 13 sources, we then compiled the information and selected the material that pertained to our area of interest, and that would help us answer our research question. In the search process we made use of Jarl Backman (2016), who gave us useful search methods and tips that helped us commence the process in a good way.    Results: One of the problems we faced was that there were many articles that had been published but the full text versions were missing, which made us unable to use them. This meant that the number of articles that we could include was limited. Through our search process, we noticed that there is a lack of Swedish research in the subject area of outdoor learning. Still, the results show that there is a focus on both students' health and learning within this area of research. Through our readings, we were able to conclude that outdoor learning has a number of positive effects on students' learning and general development in all subjects. However, the research also suggests that there is a general lack of outdoor learning, because of teachers' lack of knowledge in how to conduct it. Other reasons include lack of activities within the different subjects, which make them unsuitable to be conducted outside, or that the school does not have the environment required to make outdoor learning possible.   Discussion: Numerous different researchers within the sources we selected pointed to the importance of outdoor learning as a teaching method in school. However, to achieve the best results, there is a need to alternate between indoor and outdoor learning. Through alternating between the two, students are able to consolidate the knowledge that they had acquired in the classroom. Outdoor learning had a positive effect on the students' results. Additionally, it increases participation and interaction between the students. Because outdoor learning facilitates the students' use of their different senses, it results in better knowledge retention than teaching that is conducted indoors. This also has to do with the fact that students are more restricted in the classroom.   Conclusion: The conclusion we arrived at was that outdoor learning has positive effects on students' learning, performance, results, and health, but also participation. The results show that the teachers who have tried outdoor learning have gotten more positive effects from outdoor learning than from teaching indoors.   Due to the limited time of ten weeks, we chose not to focus on the potential effects that outdoor learning may have on students with neuropsychiatric disorders.

Syftet med studien är att belysa för- och nackdelar med inomhus- och utomhusundervisning ur elevers perspektiv. Studien har en kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien utgår från två teoretiska perspektiv: homo ludens-perspektivet och det pragmatiska perspektivet. Slutsatsen är att elever ställer sig positiva till utomhusundervisning och att de kan återberätta lektionsinnehållet från utomhusvistelserna tydligare än undervisningstillfällena inomhus.

This thesis aims to explore teachers’ and students’ experience and perception of outdoor teaching and learning. Further, it aims to explore influences of outdoor teaching on academic performance in biology and mathematics. The contexts for the thesis are a Swedish high school and Australian environmental education centres. The empirical material comprises student and teacher interviews, and questionnaires and tests answered by students. Theoretical frames of reference are theory of place and three dimensions of learning: content, social and emotional dimensions of learning. The results reveal that the extended physical space had the potential to improve social relations and increase participation, collaboration and on-task communication. However, teachers witnessed a period of up to three months before the students adjusted to outdoor teaching. During that time disciplinary issues were a concern. Teaches’ perceptions were that experience of specific places such as local natural environment was fundamental to forming a sense of belonging and environmental concern. However, teachers described children and students as unfamiliar with local natural environments. Teacher’s perceptions were that media provides knowledge about nature rather than direct experience and children and students were often uncomfortable or afraid in nature. Mathematics followed by language education were the subjects most regularly taught outdoors. Two studies compared classroom education with partly outdoor education in biology and mathematics. Results reveal that students’ performance was equally good, or more developed as a consequence of outdoor teaching. An overarching conclusion is that the possibility to appeal to cognitive, social and emotional dimensions of learning all at the same time has the potential to concretize and broaden the often theoretical approach of high school education, and to contribute to long term episodic memories and a desire to learn. / Denna avhandling syftar till att utforska lärares och elevers erfarenheter av, och uppfattningar om undervisning och lärande utomhus. Vidare syftar den till att undersöka vilken inverkan undervisning utomhus har på elevers resultat i biologi och matematik. Studierna är utförda i en svensk högstadieskola samt vid australiska miljöutbildningscentra. Det empiriska materialet består av elev- och lärarintervjuer samt enkäter och tester besvarade av elever. Det teoretiska ramverket utgår från platsteori samt ett lärandeperspektiv inkluderande tre dimensioner: innehållsliga, sociala och emotionella dimensioner av lärande. Resultaten visar att utemiljöns utvidgade fysiska rum har potential att förändra sociala relationer positivt och leda till ökat deltagande, samarbete, och kommunikation i ämnet  Lärares erfarenhet var dock att det tog upp till tre månader innan eleverna var helt införstådda med utomhusundervisningens innebörd. Under den tiden var oordning i klassen ett hinder. Erfarenhet av specifika platser såsom lokal natur sågs av lärarna som väsentligt för elevernas platstillhörighet och miljöengagemang. Lärare vittnade dock om många elevers främlingskap inför lokala naturmiljöer. Kunskaper om naturen härstammade snarare från media än från egna erfarenheter och eleverna var ofta obekväma eller rädda i naturen. Matematik följt av språk var de ämnen som med störst regelbundenhet undervisades utomhus. I två delstudier jämfördes klassrumsundervisning med undervisning delvis utomhus i biologi och matematik. Resultaten visar på likvärdiga, eller mer utvecklade kunskaper som en följd av utomhusundervisning. En övergripande slutsats är att utomhusundervisningens möjligheter att samtidigt appellera till kognitiva, sociala och emotionella dimensioner av lärande kan konkretisera och vidga högstadieundervisningens teoretiskt inriktade innehåll samt bidra till långlivade episodiska minnen och en lust till lärande.

Rapporten redovisar en kvalitativ studie med intervju som metod. Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur uteverksamheten bedrivs i den samtida förskolan. I studien har fem pedagoger besvarat frågor om hur de använder förskolegården, vilket lärande de uppfattar sker hos förskolebarnen utomhus och hur de uppfattar att utomhuspedagogik. Resultatet visar att förskolor vistas utomhus dagligen i varierade miljöer och att skogen framställs som en lärande miljö. Vidare framställs att grov- och finmotorik utmanas i utomhusmiljön samt barnens förmåga att socialisera med andra. Både de yngre och äldre barngruppernas utevistelse består av utelekar. Utöver detta lyfts att medforskande förhållning-sätt är viktigt gällande lärande utomhus som även en del av resultatet. Resultatet visar att pedagogerna säger att de använder utomhuspedagogik genom att plocka in material, använda skogen som lärande miljö och skapar utomhusteman. Utforskandet av närmiljön är ytterligare ett sätt de använder utomhuspedagogik på. Utomhuspedagogik praktiseras i samtiden, enligt de fem pedagogerna. Den kan ses som en del av förskolans utevistelse och barn lär av att vistas utomhus.

Inledning: Utomhuspedagogik är tänkt att användas som ett komplement till den ordinarie undervisningen i skolan och forskning visar hur utomhuspedagogik har visat sig ha positiva effekter som indirekt främjar lärandet. Många aktiva lärare förespråkar ett användande av utomhuspedagogik i sin ordinarie undervisningen men erfarenheter är ändå att det sällan används. Genom utomhuspedagogik får eleverna en möjlighet att använda sina erfarenheter och sinnen i sitt kunskapsskapande och enligt studiens använda teori bidrar detta till ett ökat lärande för individen. Det är därför intressant att se om elever lär sig mer med hjälp av utomhuspedagogiska inslag som ett komplement i den ordinarie undervisningen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om elever lär sig mer genom att utomhuspedagogik används som ett komplement i undervisningen. Hypoteser görs gällande att utomhuspedagogiska inslag i undervisningen bidrar till ett ökat lärande.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie där en experimentell ansats har används för att undersöka om elever lär sig mer med hjälp utomhuspedagogik som komplement i undervisningen. I undersökningen ingår 18 elever fördelat på två olika grupper, en innegrupp och en utegrupp. Båda grupper har en gemensam lektion om lövträd följt av en skogspromenad som enbart utegruppen har. Några dagar efter genomför samtliga deltagare ett kunskapsprov. Detta kunskapsprov genomfördes med hjälp av intervjuer där samtliga deltagare fick svara på samma frågor.Resultat: Resultatet av det genomförda kunskapstestet visar hur utegruppen presterade bättre på testet i jämförelse med innegruppen. I en jämförelse med det förkunskapstest som eleverna deltog i innan den primära undersökningen genomfördes visade det sig att båda grupperna presterat betydligt bättre på det primära testet än på förkunskapstestet. Resultatet visade även att eleverna som ingick i utegruppen presterade närmare 30 % bättre än vad innegruppen gjorde. Sammanställningen av resultatet gav indikationer på att det förbättrade lärandet bland annat kunde bero på de sinnliga erfarenheter som utegruppen haft möjlighet att använda sig av.

Syftet med studien är att undersöka vad de deltagande förskollärarna lyfter som väsentligt i undervisning av taluppfattning i förskolans utomhusmiljö. Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. De individuella intervjuerna är gjorda med sex verksamma förskollärare från fem olika förskolor i sydöstra Sverige. Som teoretisk utgångspunkt används Gelman och Gallistels (1978) fem grundläggande principer då de utgör en modell för att förstå taluppfattning.    I studiens resultat synliggörs de deltagande förskollärarnas uppfattningar om vad de ser som väsentligt i undervisning av taluppfattning. Samtliga förskollärare är överens om att taluppfattning är en betydelsefull och grundläggande del av den matematik som undervisas i förskolan. Vidare framkommer att taluppfattning finns och uppmärksammas av förskollärarna i både planerade och spontana situationer. Variation i det matematiska innehållet, barns intresse samt förståelse lyfts som betydelsefulla aspekter i undervisning av taluppfattning i utomhusmiljö. Dessutom anses fantasi och kompetens som betydelsefulla egenskaper hos förskollärarna och att brister i dessa egenskaper enligt förskollärarna sätter gränser för deras undervisning i taluppfattning.   Vår slutsats utifrån studien är, för att undervisa taluppfattning i förskolan behöver förskollärare besitta en kompetens kring vad taluppfattning innebär. Vid undervisning av taluppfattning behöver förskollärare även på ett varierat sätt genomföra undervisningen utifrån barns intresse, dock kan inte barn bli intresserade av något som de inte introducerats i.

Skolan ska möjliggöra utomhusvistelse för elever i anpassad gymnasieskola, då detta främjar deras inlärning, utveckling och välmående. Det finns en stor del beprövad erfarenhet gällande användningen av utomhuspedagogik för elever med intellektuell funktionsnedsättning, dock inte mycket med vetenskaplig grund. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med utomhuspedagogik i anpassad gymnasieskola och deras tankar kring hur det kan utvecklas. För att besvara studiens forskningsfrågor utfördes åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lärare i anpassad gymnasieskola. Empirin tematiserades och reducerades. Därefter har resultatet analyserats och diskuterats med hänsyn till tidigare forskning och det valda teoretiska ramverket: det interaktiva miljörelaterade perspektivet. Resultatet visar att samtliga lärare anser att utomhuspedagogik är bra för elevernas lärande och utveckling eftersom undervisningen exempelvis är mer konkret och gynnar fysisk aktivitet. En slutsats visar att lärarnas kunskap och vana både möjliggör och kan begränsa arbetet med utomhuspedagogik, exempelvis leder ofta ökad kunskap till ökade möjligheter för elevernas utveckling. Genom en kollegial syn på utomhuspedagogikens fördelar ökar möjligheterna att vidareutveckla området. Vidare forskning inom utomhuspedagogik för elever med intellektuell funktionsnedsättning är angeläget eftersom utomhusvistelse har positiva effekter på den kognitiva förmågan och hälsan.

The purpose of this paper is to analyze how preschool teachers in seven preschools from different pedagogical perspectives in Sweden think about outdoor pedagogy and whether their perspectives influence their work and how they teach. Three research questions have been formulated in order to investigate the purpose: What are the pedagogues’ perceptions of outdoor pedagogy? What are the pedagogues’ perceptions of the differences between teaching indoors and outdoors? What are the pedagogues’ main perceptions of outdoor teaching?  A qualitative method has been used in this study, the data were collected through interviews and observations using a phenomenographical approach. The study was carried out in seven preschools in Sweden, with a total of sixteen informants agreeing to participate in the study. A phenomenographical, variational theoretical method has been used to interpret the collected data from the interviews, and the analysis of the data from the observations was conducted from John Dewey’s progressivism perspective and “learning by doing”.  This study came to the conclusion that the participating pedagogues show positive insights on the benefits of outdoor pedagogy regardless of pedagogical approach. The study also showed that the conditions for a good quality of an outdoor pedagogy depends on the pedagogues’ interest, experience, and role as a child’s co-discoverer and co-player. The variation in answers from the group of informants showed a great difference between personal opinions and experiences. Knowledge and a willingness to learn and to implement teaching outdoors set high demands on the pedagogues in the need for innovation, spontaneity and flexibility. Demanding factors prone to affect outdoor pedagogy are considered to be a workforce shortage in preschool, fluctuating weather conditions, and other factors affecting the child’s personal equipment, for example their clothing.