<p>This study is about how children learn language and how preschool teachers work with linguistic stimulation in various ways. The purpose with the study is to examine how a few preschool teachers describe their work, how they stimulate children’s linguistic development in preschool and how they look at their own importance for children’s linguistic development.</p><p> </p><p>The examination method is qualitative interview. I chose to do interviews because I was interested of the preschool teacher’s personal thoughts and opinions. Four preschool teachers participated in the study from three various sections.</p><p> </p><p>The result of the interviews show that the preschoolteachers work conscious with linguistic stimulation. The preschool teachers emphasize is the dialogue with the children which is important for children’s linguistic development and this corresponds to the literature. The preschool teachers themselves think they are important for children’s linguistic development and that it’s important to use an appropriately and an adjustment language which also shows in the literature.</p>

This study is about how children learn language and how preschool teachers work with linguistic stimulation in various ways. The purpose with the study is to examine how a few preschool teachers describe their work, how they stimulate children’s linguistic development in preschool and how they look at their own importance for children’s linguistic development.   The examination method is qualitative interview. I chose to do interviews because I was interested of the preschool teacher’s personal thoughts and opinions. Four preschool teachers participated in the study from three various sections.   The result of the interviews show that the preschoolteachers work conscious with linguistic stimulation. The preschool teachers emphasize is the dialogue with the children which is important for children’s linguistic development and this corresponds to the literature. The preschool teachers themselves think they are important for children’s linguistic development and that it’s important to use an appropriately and an adjustment language which also shows in the literature.

Uppsatsen undersöker hur externhandeln påverkar cityhandeln i Västerås utifrån både ett handlarperspektiv och ett konsumentperspektiv. Detta utförs med grund i en övergripande teori om platsens betydelse. En lojalitetsteori används för att kategorisera konsumenterna utifrån fyra olika lojalitetsbegrepp beroende på om de anses ha hög eller låg relativ attityd och besöksfrekvens. Handlarnas syn på kunderna kategoriseras utifrån en stege med fem olika lojalitetsnivåer. Undersökningen består av en kvantitativ undersökning i form av en konsumentenkät samt en kvalitativ undersökning där intervjuer med två handlare har utförts. Enkätundersökningen visar på att externhandeln är mest populär hos konsumenterna och att detta beror på bekvämlighet samt parkeringsmöjligheter. Handlarna upplever att de konkurrerar om kunderna specifika dagar och arbetar på olika sätt för att få återkommande kunder. Resultatet av undersökningen blev i stort att externhandeln har en påverkan på cityhandeln genom ett förmodat bättre koncept, men att city också väljs som handelsplats utifrån en trevlig atmosfär. Alltså att kundens upplevelse kring handelsplatsen har stor betydelse.

Bakgrund: För de med diagnosen anorexia nervosa är orsaken till sjukdomen ofta svår att identifiera, många vet inte när eller hur sjukdomen började. Sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och har oftast sin debut i tonåren. Den yttrar sig genom en förvrängd kroppsuppfattning och en viljestyrd strävan efter viktnedgång. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att få en ökad förståelse för hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på fem kvinnors självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom två huvudkategorier, en utav dem var; Upplevelser av att leva med anorexia nervosa följt av underkategorierna; två delar, rädsla och ensamhet, kroppsuppfattning och skam- och skuldkänslor. Andra huvudkategorin var; Anorexia nervosa, dess betydelse för upplevelsen av en identitet med underkategorierna; kontroll, personlighet och bekräftelse. Slutsats: Kvinnorna upplevde både välbefinnande och lidande i sin sjukdom. Upplevelsen av välbefinnande kunde möjligen vara förklaringen till varför många utav kvinnorna upplevde svårigheter att lämna sjukdomen. Den skapade betydelse för dem i deras identitet. Kvinnorna upplevde även ett lidande i sin sjukdom, vilket bland annat kunde förklaras i att sjukdomen begränsade deras liv vilket orsakade isolering och känsla av ensamhet.

This study is about the importance of pictures to children's pleasure in reading. The aim of this study was to investigate pupils ' thoughts about the pictures in picture books. I wanted to find out if the pictures in the books are of importance to children's pleasure in reading and why. Also what types of pictures that create the pleasure in reading and why. Through literature, I see why it is important to read books and how teachers can create encouraging reading among children. Also what pictures in books have for function. A qualitative study in the form of semi-structured interviews with six pupils in second grade were conducted. Six picture books with different types of pictures were used as material. The children had to choose the book that created the most pleasure in reading, only looking at the pictures. I interpret the material as that the pictures are of importance for these children's pleasure in reading. Examples of reasons from the children was that it becomes more fun, more exciting and create fantasy if there are pictures in the books. Also that there are pictures in books which tell us things. I also interpreted that the types of pictures that create pleasure in reading was colorful and detailed pictures. Even eventful pictures and pictures of animals. Examples of declarations was, inter alia, that it becomes more fun and imagination will be started.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn på läxans betydelse i gym-nasieskolan med fokus på läxans hantering och dess värde. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien är intervjuer med åtta elever som går på gymnasienivå. Analysen i studien har gjorts utifrån Denscombes principer. Bland annat används i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om läxans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av läxan. Eleverna beskriver utifrån deras erfarenheter hur de upplever läxans betydelse i deras livsvärld. Resultatet visar att eleverna gör läxan hemma efter skoldagens slut. De använder sig av läxhjälp för att förbereda sig inför skolans olika uppgifter. Eleverna spenderar mellan tre till fyra timmar varje dag efter skolan med läxor när de får alla läxor samtidigt. Det gör att elevernas fritid och hälsa påverkas avsevärt. Läxan tar mycket tid från elevernas fritid då de måste prioritera bort aktiviteter för att hinna med läxorna. Stressen är en annan faktor som påverkar deras hälsa med stressens olika symptom. Resultatet visar också att eleverna har en negativ inställning till läxorna. Denna negativa attityd utvecklas när de måste göra läxan på fritiden och där deras hälsa påverkas av stress. Det blir en fysisk och psykisk trötthet som eleverna upplever när lärarna ger alla läxor på en gång till dem. Eleverna tror att läxorna kommer att finnas kvar i framtiden och det enda de begär är att lärarna samordnar läxorna ut till eleverna. Alla elever är överens om att skolan borde förminska mängden läxor. Avslutningsvis visar resultatet att 50 procent av eleverna svarade att de utvecklas med läxorna och 50 procent svarade att de känner att de inte utvecklas med läxorna. Läxan medför ett dilemma för eleverna i gymnasieskolan.

Bakgrund: Forskning inom palliativ vård beskriver att naturen kan utgöra en viktig copingstrategi för patienten, skapa mening och öka livskvaliteten genom lindring och ett ökat välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse för patienter inom palliativ vård och på vilket sätt de använder naturen i omvårdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Fem halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman &amp; Hällgren Graneheim (2008). Resultat: Informanterna upplevde att naturen hade stor betydelse för patienter i palliativ vård. Naturen gav patienterna andra perspektiv som skingrade deras tankar och lindrade smärta och ångest samt gav välbefinnande i form av njutning, glädje och en känsla av frihet. Utemiljöerna och utsikten beskrevs. Naturbilder, tapeter med naturmotiv och naturfilmer visade sig ha stor betydelse. En samstämmighet i personalgruppen och chefens delaktighet kring att använda naturen betonades. Naturen blev till ett konkret verktyg i omvårdnaden och gav personalen ett ökat välbefinnande. Slutsatser: Naturen har stor betydelse för patienter i palliativ vård. Det är av vikt att all personal inom vården av patienter i palliativt skede ser och tar vara på de möjligheter naturen kan ge till lindring och ökad livskvalitet för patienten.

Syftet med denna studie är att undersöka lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju stycken förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att leken är grunden till lärande och leken beskrivs som en grundpelare i förskolan. Delaktighet i barns lek påpekades som viktigt och även att ta till vara på barns intressen och idéer.

Föreliggande studies problemområde grundar sig i ett behov av forskning ur barns perspektiv kring barns rörelse. Den tidigare forskningen utgår från vuxnas perspektiv därmed fylls en kunskapslucka genom att utgå från barns perspektiv. Syftet är att närma sig barns livsvärldar för att förstå deras upplevelser av barns rörelse i förskolan. Forskningsfrågor är följande: Hur upplever barn sin rörelse i förskolan? Studien tar utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och de centrala begreppen är livsvärldar och fenomen. Det empiriska materialet samlades in på en förskoleavdelning genom video-stimulated recall och enskilda intervjuer med barn. Dokumentationen skedde genom videoinspelning med hjälp av en pekplatta. Materialet transkriberades och bearbetades med hjälp utav en tematisk analys. I studien deltog två barn i åldern fem till sex år. Resultatet visar att barnen upplever begränsningar av rörelse i förskolan. Det framkom i barnens utsagor att rörelsens betydelse varierade och att barnen upplevde konsekvenser av rörelse. Konsekvenserna som de upplevde var att material förstördes och att rörelse bidrog till att de skadade sig.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>