<p>Syftet med vårt arbete är att synliggöra barn och pedagogers föreställningar kring vilken betydelse sagan, sagoläsning och sagoberättandet har? Hur kan vi på bästa sätt använda sagan i verksamheten? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi undersökte två olika typer av sagosituationer. Det var en berättarsituation utan bok samt en sagoläsningssituation från bok. Vi ville ta reda på vilka upplevelser barnen får av sagan när den berättas/läses från bok. Därefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn. Vi gjorde även intervjuer med en dramapedagog, en berättarpedagog och en bibliotekarie. Vid sagosituationer och intervjuer med barnen använde vi oss av observationer. Vi har kommit fram till att det inte är en självklarhet att berättande utan bok är bättre än sagoläsning från bok eller tvärt om. De kompletterar varandra.</p>

Denna studie avser att skapa förståelse för olika uppfattningar om innebörden av det handgjorda och hur handen kontra maskinen har betydelse i hantverkares verksamhet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex hantverkare baserade i Östergötland är det möjligt att få en inblick i hur hantverkarna tänker kring besluten de tar och varför de gör som de gör.   Genom att visa hur hantverket har sett ut genom tiderna är det möjligt att koppla det till hur det ser ut idag, i informanternas verksamhet. Den teoretiska förståelsen och tidigare forskningen belyser Arts and craftsrörelsen samt Hemslöjdsrörelsen som yrkade för det handgjorda arbetet, medan Bauhausskolan gömde den mänskliga handens avtryck. Den tekniska utvecklingen visar sig även ha påverkan på hantverkets innebörd på grund av det utbredda användandet av datorer.   Resultatet av intervjuerna visar att det handgjorda inte spelar så stor roll för informanternas kunder, utom när det i vissa fall ger ett mervärde till produkten. Att arbeta med händerna ses istället som viktigt på ett personligt plan där utveckling i form av bättre teknisk skicklighet är centralt. Det är slutresultatet som räknas och vägen dit spelar mindre roll.

No description available.

Av de som drabbats av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) var 80 % rökare, vilket gjorde sjukdomen till en livsstilsrelaterad sjukdom. Dessa personer upplevde ångest och panik när andningsfunktionen inte fungerade optimalt. Reducerad andningsfunktion resulterade i en reducerad fysisk förmåga vilket innebar att personen inte klarade att utföra sina dagliga sysslor samt att delta i sociala sammanhang. Den fysiska förmågan blev starkt reducerad och påverkade existensen. Personen drabbades av ett utanförskap. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa den vuxna personens upplevelser av att leva med sjukdomen i sitt dagliga liv. I resultatet framkom följande fem kategorier: emotionella känslor som är kopplade till andnöd, tillvägagångssätt för att kunna leva med sjukdomen, livet ställs på sin spets, behov av stöd för att hantera sin sjukdom samt förhållandet till cigaretter och rökning. Personernas upplevelse av panik, ångest och sjukdomens koppling till rökning skapade ett lidande vilket diskuterades tillsammans med Katie Erikssons lidandeteori. De upplevde även att de blev isolerade från det sociala livet av olika anledningar. Vikten av att sjuksköterskan identifierade varje enskild persons behov och agerade som ett stöd ansågs viktigt, för att personen skulle uppnå hälsa. Sjuksköterskan gjorde en bedömning utifrån samtal med patienten för att upprätta en vårdplan som redskap att arbeta utifrån. När vårdplanen var genomförd gjordes en utvärdering angående hur arbetet föll ut. Ur ett samhällsperspektiv där personen drabbats av en kronisk sjukdom kommer de till en början att eventuellt vara sjukskrivna långa perioder och borta från arbete. När personen blev försämrad kom denne att behöva resurser som sjukvård och hjälpmedel för att klara sin vardag. Vinsterna med rökprevention var många, då dessa personer fick en bättre fysisk och psykisk hälsa, bättre ekonomi samt att minskad cigarettanvändning bidrog till en bättre miljö.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Vidare var syftet även att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp samt dess urval. Metoden utgick från designen beskrivande litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sällskapsdjurets betydelse var till stor del positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Det framkom tre rubriker genom att studera resultaten i valda artiklar: fysisk-, psykisk- och social betydelse. De äldre personernas motorik ökade, de upplevde mindre ensamhet, blev bättre i sin kommunikation och aggressioner minskade samt att de blev gladare. Flertalet äldre personer uppgav att de upplevde en högre livskvalitét. En viss svårighet återfanns i artiklarna med att bevisa de fysiska påverkningarna som sällskapsdjuren åstadkom, så som kortisolnivåer, blodtryck, hjärtfrekvens och syrgasmättnad. Äldre personer med tidigare djurintresse visade ett större engagemang när de träffade sällskapsdjur och de ville gärna umgås en längre tid än de äldre personerna utan tidigare djurintresse. Slutsatsen om sällskapsdjurets betydelse har i föreliggande litteraturstudie visat sig till stor del vara positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboende. Sällskapsdjuret kan påverka den äldre personen fysiskt, psykiskt samt socialt. De kan uppleva mindre ensamhet, mindre depressions symtom, högre livskvalitet och en ökad glädje. Hunden har visat sig vara det sällskapsdjur som använts mest.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskärgård haft en högre ställning än kvinnor på fastlandet. Frågeställningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som använts är kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag där skärgårdsbornas egna berättelser har varit i centrum. Med hjälp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna där ”det ena gett det andra” likt en snöboll som växer ju längre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgångspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som också varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skärgården har haft en högre ställning än kvinnor på land, troligen främst på grund av att den särskilda skärgårdskompetens, som barn på öar fått då de växt upp, varit oumbärlig för familjernas överlevnad såväl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,

Denna studie baseras på förskollärares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser även hur förskollärare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som metod där sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att lek och lärande bildar en helhet där leken inte kan skiljas ifrån barnens utveckling. Resultatet visar även att förskollärare bör respektera barns lek, men att gränsen i förhållande till att stödja eller styra barns lek är svår att urskilja. Resultatet visar även att förskollärarna ansåg den egna rollen som betydelsefull, de menade att möjligheter och gränser för barnens lek formas utifrån förskollärarnas synsätt. Respondenterna i denna studie uppvisade även ett synsätt som var motiverat utifrån ny forskning. Slutsatsen utifrån detta är att lek i förskolan förfogar över en stor betydelse för barnens utveckling och lärande, framför allt i relationen till förskollärarens närvaro och pedagogiska roll.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om danspedagogers upplevelser av barngruppsstorlekens betydelse vid dansundervisning. Studiens centrala frågeställningar berör således hur barngruppsstorleken påverkar danspedagogernas lektionsupplägg samt vilka möjligheter och begränsningar som synliggörs i stora respektive små barndansgrupper. Undersökningens utgångspunkt är teorier om barndans, barngruppsstorlekens betydelse i förskolan samt ramfaktorteorin. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex personer, varav samtliga har erfarenheter av dansundervisning för barn i åldrarna 3-6 år. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kodning. Resultatet visar att samtliga danspedagoger anpassar sina danslektioner efter antalet barn i gruppen och det står klart att de i en mindre grupp oftare är mer flexibla med lektionsinnehållet medan de i en större grupp har en tydligare struktur. Det framkommer att vad som anses vara en lagom stor barndansgrupp är subjektivt och varierar beroende på situationen.

Examensarbetet undersöker hur lärare arbetar med språkets betydelse för begreppsförståelse, detta utifrån arbetsområdet sannolikhet och statistik. Undersökningen innefattar även hur stor inverkan eleverna har på deras undervisning i matematiken. Arbetet är en fortsättning på vår tidigare kunskapsöversikt om begreppsförståelse inom matematiken. Vi har under arbetets gång genomfört en egen studie som innefattar intervjuer från tre elever och tre lärare. Studien har genomförts på två olika skolor. Vi har använt oss av forskning som har nationella- och internationella perspektiv. Slutsatsen för arbetet mynnades fram av upptäckten av att språket och begreppen inom matematiken ska tränas via färdighetsträning tillsammans med begreppsträning. Detta kan hjälpa elever att nå en fördjupad kunskap och att inlärningen inte fastnar på endast ytlig kunskap. / This essay investigate how teachers works with the importance of language, especially in the area of probability and statistics. This investigation also provides an insight in how much input the students’ have in their education in mathematics. The essay is a continuing piece of the earlier knowledge overview about the conceptual understanding in mathematics. We have together during this time completed interviews with 3 teachers and 3 students’. The study was completed in two different schools. We used research that has both national and international perspectives. A conclusion we made after the study and interviews was that language and the concepts in mathematics should be trained through procedural knowledge together with conceptual knowledge. This can help students reach a deep-level knowledge in the subject.

Vilka faktorer ska ingå i sexårsverksamheten för att underlätta för barnet inför dess skolstart. / The big little sixyearolds tranformation from a preeschool child to a pupil who is ready for school.