Läsförståelse är nyckeln till framgång i skolan och en avgörande kompetens för att individen ska kunna fungera i ett kunskapssamhälle som vårt. I PISA-undersökningen från 2012 framkom det att svenska elevers läsförståelse har försämrats markant i jämförelse med tidigare år. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad den didaktiska forskningen betonar och lyfter fram om hur undervisningen kan utformas av läraren för att möjliggöra utveckling av en god läsförståelse hos eleverna i grundskolans tidiga år. Med följande syfte som utgångspunkt formulerades två frågeställningar: Hur kan lässtrategier och metoder användas av läraren i undervisningen för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en god läsförståelse? Vilken betydelse har läraren i elevernas utveckling av god läsförståelse i undervisningen? Studien är en litteraturstudie, vilket innebär att olika vetenskapliga publikationer har lästs och analyserats. Undersökningsmaterialen består av avhandlingar och vetenskapliga artiklar, innefattande både nationell och internationell forskning. För att avgöra materialets relevans har kriterier för inklusion skapats. Vidare analyserades materialet i olika steg och med stöd av en analysöversikt.   Beträffande studiens första frågeställning visar resultatet att undervisningen ska bestå av varierade metoder i form av högläsning, självständig läsning, frågor och samtal. Vidare framkommer det att användning och kombination av flera olika förståelsestrategier i undervisningen bör användas då det främjar elevernas läsförståelse. Även användandet av metakognitiva strategier bidrar till förbättring av läsförståelseutvecklingen. Utifrån studiens andra frågeställning visar resultatet att läraren har en betydande roll i elevernas läsförståelseutveckling. Det inkluderar lärarens kompetens, professionella utveckling samt att läraren är en modellerare och erbjuder en stödstruktur [scaffolding] som möjliggör för eleverna att utveckla en god läsförståelse. Den slutsats som dras utifrån resultatet är att undervisningen kan organiseras på olika sätt för att bidra till utveckling av god läsförståelse hos eleverna. Det handlar om att läraren varierar sin undervisning samt gör medvetna val av metoder och arbetssätt. Vidare har läraren en betydande roll i elevernas utveckling vilket betyder att de själva måste besitta kompetens inom läsförståelsen för att kunna undervisa eleverna.

Inledning Studien undersöker hur pedagoger kan ge barn en tidig matematisk förståelse och hur pedagogen utgör en länk mellan barnet, materialet och miljön som skapar förutsättningar för ett matematiskt lärande. Studien presenterar vidare hur pedagogerna arbetar för att ta tillvara på de spontana matematiska situationer som uppstår och fångar upp dem till ett matematiskt lärtillfälle efter barnens eget intresse och upptäckter. Den tidigare forskning vår studie tagit del av visar att barns tidiga matematiska förståelse läggs redan i förskolan och påvisar vikten av pedagogens kunskap att med ett pedagogiskt syfte utmana barnen för att kunna ge barnen en tidig matematisk förståelse. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att ge barn i åldrarna 3-5 åren tidig matematisk förståelse i den dagliga verksamheten. Frågeställningarna studien utgick från var -Hur arbetar pedagogerna för att ge barnen en tidig matematisk förståelse i förskolan? -På vilket sätt tar pedagogerna tillvara på de matematiska spontana situationer som uppstår i vardagen? Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med fenomenografi som forskningsansats, där metoden self report har använts som insamlat material. Urvalspersonerna består av tio pedagoger som beskriver hur de ger barn en tidig matematisk förståelse samt hur de tar tillvara på de spontana matematiska situationer som uppstår i vardagen. Resultat Resultatet visar att samtliga pedagoger ger barnen en tidig matematisk förståelse genom att ta tillvara på spontana och planerade situationer som uppstår i förskolans vardag. Pedagogerna arbetar för att ge barnen möjlighet att upptäcka, urskilja, jämföra och undersöka i sin omgivning. Resultatet visar att pedagogernas närvaro och delaktighet har betydelse och undersökningspersonerna belyser vikten av att i samspel med barnen utgå från deras intresse och utmana barnen med matematiska begrepp, vilket bidrar till att utveckla barnen matematiskt. I resultatet framgick att några av pedagogerna ansåg tiden som ett hinder i verksamheten för att kunna vara en närvarande och stöttande pedagog i barnens tidiga matematiska utveckling.

Detta examensarbete syftar till att belysa på de barn som har svårigheter med sitt sociala samspel och hur fritidspedagoger gör för att upptäcka och bemöta de barnen. Examensarbetet syftar även till att belysa lekens betydelse för barns sociala utveckling. Under tidigare forskning samt teoretisk bakgrund påvisar att pedagoger och lek i alla former har en stor roll för barns sociala utveckling. Däremot visar forskning att av flera anledningar leken inte prioriteras i fritidshemsverksamheter såsom den bör göra. Anledning till att jaghar valt att lyfta upp pedagogens roll i barns lek samt lekens betydelse. Som metod har jag valt att utgå från befintlig litteratur samt av kvalitativ intervjumetod. I intervjuerna med fritidspedagoger undersöks om vilken roll leken har i barns sociala utveckling, men även undersöka vilka metoder som finns att användas i fritidsverksamheter när pedagoger upptäcker brist på barns sociala samspel. Det empiriska resultatet resulterar att pedagogerna är medvetna om sitt uppdrag i verksamheten samt om lekens betydelse för barns sociala utveckling til lskillnad från forskningen lyfter. Det kom fram i undersökningen att de barn som beskrevs av fritidspedagogerna hade liknande sätt att visa sina svårigheter med det sociala samspelet. Det som skilde pedagogernas uttalande var metoderna som skolorna använder sig av för att stimulera barnens leklust.

The purpose of this thesis was to research what factors determines the teachers choice in using outdoor educational activities in their mathematics teaching as well as when and where the outdoors mathematics teaching is being used. The research that lies behind the study shows that there is a knowledge gap in the research on outdoor mathematics, since most of the research conducted today is focusing on a more general use of outdoor pedagogical activities irrespective of which subject content it`s applied on. The relevance of the study therefore becomes an important source of knowledge for teachers and students in teaching education. The survey was conveyed by a questionnaire as a research method with the purpose of being able to examine how the use of outdoor mathematics occurs today, in correlation to factors such as professional experience, education or which grade the teacher mostly teaches. The result of the survey showed that many teachers today use outdoor educational activities in their mathematics teaching. The purpose of the use of outdoor mathematics was primarily to vary their teaching and to concretise the subject content. The result also shows that the forest was the place that is best suited for outdoor mathematics according to the teachers. The teachers, however, shed light on the lack of time when planning and implementing lessons, class sizes and human resources as obstacles for outdoor educational activities.

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar. För att ta reda på deras uppfattningar användes en kvalitativ metod där sex chefer intervjuades om sinauppfattningar. Studiens huvudresultat visar att cheferna uppfattar sig som hjälpare och ett bollplank för sina medarbetare. De förespråkar frihet under ansvar men är samtidigt måna om att behålla kontrollen över medarbetarna då de anser att de är de som i slutändan är ytterst ansvariga för organisationen. Sammanfattningsvis förs ett resonemang om att cheferna använder sig av både rationell och normativ styrning och att det återstår en lätt form av byråkratisering på arbetet, men att den rådande diskursen om ett postbyråkratiskt ledarskap med dess normativa synsätt är högst aktuellt hos de medverkande cheferna. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

The aim of this Master’s thesis is to investigate the importance of a school library for youths, age 14-16, from their perspective. We intend to study how they use and experience the school library both for educational- and leisure related purposes. We also intend to inquire their possibility to influence their school library. The literature that has been used consists of material from research concerning youth culture and school library. The method used is interviews with twelve youths from four different classes on one school, an extensive interview with a school librarian and a shorter, less extensive interview with a teacher. The theoretical framework in this thesis comes from Elisabeth Tallaksen Rafste’s concepts about which the users are, how they use it and the importance of the school library. The study shows that all the youths in the study use the school library for educational purposes, a place for work. Only the regular users also use the library as a meeting place and for other leisure related purposes. The regular users represents foremost of the boys in the study and they decide the norms. The girls do not use the school library for leisure related purposes. In addition, the school librarian is significant for how the youths experience and use the school library in different ways. / Uppsatsnivå: D

Medan tjänsteföretag inte har förmågan att förutse alla problem, så har demöjligheter att lära sig att hämta sig från dem. Att sträva efter att skapa kundnöjdhet är engrundläggande förutsättning för marknadsföring. När en missnöjd kund väljer att reklamerahar företaget möjligheten att gottgöra kunden. Det har påvisats att kunders förtroendepåverkas av hanteringen av kunders reklamationer. I vissa fall kan en god hantering skapa enrelation som blir starkare efter att kunden har reklamerat. Att hantera reklamationer på etttillfredställande sätt borde därför vara särskilt intressant för företag som vill skapa långsiktigarelationer med sina kunder.Få studier inriktas till att se helheten av hur kunder upplever hanteringen av derasreklamationer. Genom att betrakta reklamationshanteringen som en process kan företag fåvärdefull information om hur kunderna upplever reklamationer. Det är för företag inte bara ärviktigt att ta reda på om kundernas förväntningar på reklamationshanteringen uppfylls,överträffas eller om kundernas upplevelser inte lever upp till förväntningarna. Det är ocksåväsentligt att ta reda på vilka element av företagets hantering som kunderna utvärderar. Syftetmed denna studie är att fördjupa förståelsen för hur kunder utvärderar Posten MeddelandeAB: s reklamationshantering. Studiens behandlar också vilken betydelse somservicemisslyckandet har för kunders upplevelser av företagets rättelsearbete samt hurhanteringen påverkar kunders förtroende till företaget. Posten Meddelandes diversifieradetjänsteutbud och kunders olika förutsättningar gör det väldigt intressant att studera kundersupplevelser av företagets reklamationshantering.I studien har 46 intervjuer genomförts med kunder som nyligen avslutat en reklamation.Intervjuerna genererat både kvalitativ och kvantitativ data. För att analysera det kvalitativamaterialet har innehållsanalys används. Analysens har i studien varit deduktiv ochstrukturerats med hjälp av olika rättvisedimensioner. Studiens slutsatser påvisar ju merbetydelse servicemisslyckandet har desto mer negativ inställd blir kunder till företagetsrättelsearbete. Baserat på företagets tjänster påvisas att kunder som har nyttjat E-brevstjänsteruppvisar längst tillfredställelse under företagets rättelsearbete medan mest tillfredställelseuppvisas av kunder som brukat direktreklamstjänster. Det har också påvisats en lägretillfredställelse under rättelsearbetet för de kunder som är VD/egenföretagare. Avgörandefaktorer för kunders upplevelser av företagets rättelsearbete är till exempel kompensation,återkoppling och förmågan att kunna ge en förklaring till servicemisslyckandet. Det kan ocksåkonstateras att det är mer troligt att en dålig hantering av kunders reklamationer påverkarkunders förtroende negativt än det är att en god hantering påverkar kunder förtroende positivt. / Program: Civilekonomprogrammet

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att öka kunskapen om fritidslärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik främjar elevers lärande och utveckling i fritidshem. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta utbildade fritidslärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med stöd i meningskodning. Utifrån analysen av data kunde sedan ett resultat sammanställas. Studiens resultat visar att fritidslärarna upplever att användandet av utomhuspedagogik främjar elevers utveckling och lärande på olika sätt där motorik och socialt samspel ofta nämns som något som främjas. I resultatet framkommer fritidslärarnas uppfattningar om att det finns flera olika möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik. Det upplevs bland annat att utomhusmiljön har många möjligheter där skogsmiljön och skolgården framförallt nämns. Resultatet framhäver även fritidslärarnas uppfattningar om att det kan finnas olika hinder i bedrivandet av utomhuspedagogik, exempelvis tidsbrist, personalbrist och väder.

<p>Vad är det som gör att bildundervisningen har den form den många gånger har? Under vår VFU har vi många gånger noterat att de elever som förkovras i bildämnet allt som oftast sitter och harvar med samma uppgifter som vi själva gjort under vår skolgång. Dessa uppgifter som helt saknar anknytning till framtida yrkesverksamhet eller ens samhället. Syftet med detta arbete har således varit att undersöka i hur hög grad lärare inom ämnet bild och befintliga läromedel knyter an till bildämnets roll i samhället samt hur ett läromedel ska se ut för att uppfylla kraven i Lpf 94. Vi har valt att bygga arbetet på litteraturstudier av befintliga läromedel ämnade för bild samt intervjuer med yrkesaktiva bildlärare. Det hela har resulterat i att vi tydligt kunnat se att bildlärarna arbetar mer mot samhället än vad läromedlen syftar till samt att lärarna sällan eller aldrig använder sig av läromedel eftersom de anser att det i nuläget saknas ett relevant läromedel. För att uppfylla kraven i Lpf 94 måste läromedlet fungera som en knytpunkt mellan skola, samhälle och yrkesverksamma aktörer.</p><p>För att se det alternativa arbetet, gå till: http://www.estet.se/alt.exarb</p>

<p>Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmåga att påverka sin situation mot arbete, även att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir långtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ”känsla av sammanhang”, (KASAM), kunde påverka utfallet i individens situation. Forskning visade även att ju högre arbetssökande värderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete. Genom enkätundersökningen bland arbetssökande i Eskilstuna och Västerås framkom signifikanta samband mellan KASAM och arbetets betydelse på motivation. Sammantaget var både inre och yttre faktorer viktiga, men i jämförelse dem emellan var de inre viktigare.</p>