Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på hur religionsundervisningen ser ut på en mindreskola i södra Skåne. Detta vill vi veta eftersom vi som blivande lärare bör ha en inblick i vadelever tycker och tänker om olika ämnen. Nu kunde vi inte testa hur eleverna och lärarnatycker om alla ämnen utan vi valde att undersöka religionskunskapsämnet som även är vårthuvudämne i lärarutbildningen. Vi valde att intervjua både elever och lärare, samt göra enenkätundersökning med samtliga elever i årskurs sex på samma skola. Vi har i vår uppsatsförsökt att ta reda på om lärarna ser religionskunskapsämnet som ett viktigt ämne eller ettämne vars prioritet är låg. Vi har även försökt att ta reda på vad eleverna uppskattar mest närdet gäller religionsundervisningen. Det vi har kommit fram till är att intresset förreligionskunskap är lågt bland både lärare och elever. Trots detta anser lärarna att ämnet ärviktigt. Många av eleverna har svårt att förstå meningen med religionsundervisningen,samtidigt som det är flera av eleverna som anser att det är ointressant och tråkigt. Det harockså visat sig att eleverna inte vet att livsfrågor tillhör religionsundervisningen. Samtidigt ärdet flera av eleverna som tycker detta är intressant. Lärarna anser också att livsfrågor ärviktiga och att de borde bli bättre att förklara för eleverna att det tillhörreligionsundervisningen.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös. I detta fall pekade studier på olika resultat gällande elevers lärande, där elever ökade sina demokratiska värderingar och ämneskunskaper till att man inte kunde se någon ökad förmåga överhuvudtaget. Lärarens roll i diskussioner var tydligt vital för att samtalen skulle betraktas som lärorika. Elevernas betydelse för fruktbara samtal visades också vara viktiga där man måste samarbeta och hjälpa varandra istället för att konkurrera om talutrymme för att främja kunskapsutveckling. Resultatet tydde också på att variation och kultur spelade roll för hur pass främjande dialog var i klassrummet. Samtidigt finns flera komplikationer som försvårar samtal i klassrummet, där blyga och tysta personer respektive lärare som tog stort utrymme utgjorde hinder för dialog i klassrummet. Sammanfattningsvis finns flera faktorer som har betydelse för hur pass väl ett dialogiskt klassrum fungerar som en lärandemiljö respektive implikationer som kan förhindra att dialog är användbart som en lärorik undervisningsmetod.

No description available.

Skolinspektionen skriver i en rapport från 2017 att deras granskning visar att pedagoger sällan är närvarande i barns bygg- och konstruktionslekar och att de sällan bidrar med samtal och utmanande frågor som hjälper barnen att utveckla sina förmågor inom bygg och konstruktion. I förskolans läroplan (Skolverket 2018, s.6) står det att de vuxnas förhållningssätt påverkar barnens förståelse och att vuxna är viktiga förebilder. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppmärksammar samt utvecklar barns bygg- och konstruktionslek i förskolans verksamhet. För att besvara studiens syfte valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare i två olika kommuner. Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna medvetet arbetar och eftersträvar en närvarenhet i barns bygg- och konstruktionslek. Resultatet visar även att materialet spelar en stor och viktig roll och att bygg-och konstruktionslek erbjuder stora undervisningsmöjligheter, inte bara när det kommer till att sammanfoga material. Genom bygg- och konstruktionslek i förskolan utvecklar barnen kunskaper inte enbart om materialets stabilitet och hur det kan sammanfogas utan de utvecklar även socialt samspel, respekt, turtagning, språkkunskaper och matematik. Resultatet analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv. Återkommande begrepp i resultatet är att stötta och utmana. Dessa begrepp kunde vi relatera till det sociokulturella perspektivet om lärande i samspel och begreppen scaffolding och den proximala utvecklingszonen.

<p>Godkännnandedatum: 2016-01-10</p>

I mitt examensarbete vill jag ta reda på hur en designprocess kan dokumenteras med hjälp av tecknade bilder och vilken betydelse bilden har för berättandet av en kreativ process.  Jag kommer undersöka min designprocess och utifrån den göra en fysisk handbok för åskådaren. I boken vill jag på ett tydligt och enkelt sätt förklara designprocessens olika steg med hjälp av illustrerade teckningar.  Jag har kommit fram till slutsatsen att den kreativa processen är en komplex metod och är därför enklare att förklara med bilder än med ord. Skissen som verktyg är en typ av ett universellt språk som alla kan förstå, därav dess betydelse som beskrivande av processen. / Illustrations and drawing has always been close to my heart. Ever since I was little the drawing has been a big part of my everyday, it started with small figures and developed to be everything from fashion illustrations to educational material for presentations.  In my degree project I want to find out how a design process can be documented with the help of sketched pictures and what significance the image has for the story of the creative process.  I will explore my design process and based on these observations make a handbook for the spectator. In this book i want to explain the process gradually in a clear and simple way with the help of illustrated drawings.  I have come to the conclusion that the creative process is a complex method and is therefore simpler to explain with pictures than with words. The sketch as a tool is a kind of universal language that everyone can read, thereof its importance as a narration of the process.

Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala relationer med fokus på lekens betydelse utifrån barnens perspektiv ser ut på två olika verksamheter i södra Sverige. Syftet definierades utifrån våra tre frågeställningar där vi som sagt har utgått från barnens perspektiv för att se vad de ansåg och tänkte om begrepp som gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Den forskningsmetoden vi använde oss av var kvalitativ data där intervjuer stod i fokus. Sammanlagt valde vi ut 10 barn från två olika verksamheter som fick ställa upp på intervjun. Barnens svar vi fick utifrån intervjuerna spelades in för att sen kunna transkribera, kategorisera och analysera. Studiens resultat visade att majoriteten av barnens svar hade delade åsikter och tankar om gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Barnen lät positiva till större grupper och blandade kön när det kom till gemenskapen. När det kom till utanförskap var barnens svar vänliga och omtänksamma då de alltid försökte tänka på hur andra barn i närheten mådde och hade det på fritidshemmet. Studien visar att med hjälp av leken skapar barnen nya vänner och sociala relationer överlag.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som består av höga glukosnivåer i blodet. Att drabbas av diabetes typ 2 innebär förändring i individens liv. Livsstilsförändringar såsom att öka motion och genomföra kostförändringar kan komplettera eller ersätta medicinska behandlingar hos diabetiker. Det är viktigt att patienter tar ansvar för sin egen vård för att kunna undvika framtida komplikationer. Sjukdomen kan skapa lidande hos patienten, en förändrad livsstil kan förbättra patientens sjukdomstillstånd och bidra till en god hälsa och välbefinnande. Kroppen har en stor betydelse för människan och genom kroppen har vi tillgång till världen. Vid livsstilsförändringar framstår kroppen främmande, jämfört med en kropp som tidigare var bekant för diabetiker. Sjuksköterskans roll är att ha patientens livsvärld i fokus, att informera och motivera patienten samt skapa en god vårdrelation. Syfte med denna studie är att belysa patienters upplevelse i samband med livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Litteraturstudien bygger på 10 vetenskapliga artiklar. Data har analyserat med hjälp av Axelssons (2012, s. 212-214) modell för litteraturstudier. I resultatet framkommer tre teman som består av: Att utkämpa kamp för att uppnå mening, Att varsebli kroppen och Att bli bekräftad av vården. I samband med att livsstilsförändringar blev aktuellt för patienten, uppstod också rädsla och oro inför sena komplikationer och förtidig död vilket ledde till att de tog sjukdomen på allvar. En del patienter upplevde mening och sammanhang i samband med livsstilsförändringar där de insåg att de kan få ett hälsosammare liv. Det framkommer även att patienterna är i behov av information och bekräftelse från vården för att genomföra livsstilsförändringar.

Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka vilka föreställningar som universitetsstudenter som läser samhällsorienterade program har kring ålderspensionärers roll i samhället. Till grund för denna uppsats genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer som analyserats med hjälp av kvalitativ konventionell innehållsanalys och teorierna politisk ekonomi, ålderism och rollteori. Studiens material bygger på de diskussioner som fördes i fokusgrupperna. Urvalet utgörs av 16 personer som studerar på samhällsorienterade program. Resultatet visar att bilden av pensionärer skiljer sig beroende på om man ser till grupp- eller individnivå, där diskussionen kring grupp tar mer negativa uttryck och diskussionen kring individer är mer positiv. Sett till vad tidigare forskning kommit fram till, så stämmer vårt resultat till viss del, men indikerar på att vidare forskning behövs.

Ulrika Ögren (2016). Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker. Halmstad Förskollärarutbildning: Halmstad Högskola. Forskare (Granberg, 2003; Nelson &amp; Svensson, 2005) anser att leksaker från hemmet är viktiga och har betydelser för barn - bland annat att leksaker kan skapa trygghet. Jag valde att undersöka det här området i och med att det har blivit populärt med att ta med leksaker till förskolan och att egna erfarenheter har visat att förskollärare hade olika positioneringar kring medhavda leksaker. Syftet med studien var att ge er läsare en inblick i vad förskollärare hade för föreställningar kring medhavda leksaker. Utifrån Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital ville jag undersöka och synliggöra förskollärarnas föreställningar kring medhavda leksaker, även tolka och skapa förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Jag ansåg att denna studie blev aktuell i och med att leksaker hade ett stort värde i barnens vardag. Eftersom jag som förskollärare kunde vara med att påverka verksamheten och de föreställningarna kring de medhavda leksakerna ute i verksamheten. Vilket medföljde en problemformulering ”Kan förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker synliggöras och undersökas med Bourdieus teori om kulturellt kapital, även tolkas och förstås med hjälp av hermeneutiken?” Studien var kvalitativ och har använt sig av metoden intervju och innehållsanalys. Intervjuerna utgjordes av sex förskollärare, en gruppintervju med tre förskollärare och tre enskilda intervjuer med tre andra förskollärare. Den första intervjun skrapade på ytan kring deras föreställningar, de andra tre gick mer djupgående in på området. Gruppintervjun gjordes i grupp på grund av förskollärarnas brist på tid att kunna intervjuas enskilt och de andra tre intervjuerna gjordes enskilt för att dessa lärare hade bristande tid till att samlas för en gruppintervju. Resultatet från vad förskollärarna svarade valdes ut efter det som hade det mest relevanta anknytningen till problemformulering och syftet för denna studie. Temat blev de medhavda leksakerna. Resultatet visade hur förskollärare hade olika föreställningar kring barns medhavda leksaker och hur de ”missade” sitt uppdrag. Fem av förskollärarna såg barns medhavda leksaker som ett problem som skapade bråk och inte som ett redskap som kunde vara till hjälp för dem i verksamheten. Förskollärarnas svar analyserades utifrån Bourdieus teori om det kulturella kapitalet, diskuterades och tolkades med koppling till tidigare forskning och med hjälp av hermeneutiken som skapade en förståelse kring förskollärarnas föreställningar om de medhavda leksakerna, därefter avslutades studien med en slutsats. Slutsatsen av den här forskningen som handlade om förskollärares föreställningar kring de medhavda leksakerna har kunnat synliggöras och undersökas utefter Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital, även tolkats och skapat förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Förskollärarnas svar belyste att de hade olika föreställningar kring de medhavda leksakerna. Detta belystes med två underrubriker - Barns medhavda leksaker ska inte vara en del av förskolan, och barns medhavda leksaker kan vara ett viktigt redskap. Enligt Bourdieus (1994/1995) teori visade det sig att de kunde positionera sig utefter vilken grupp de ville tillhöra (de som har stora tillgångar), och med det skapade förskollärarna tillsammans sina föreställningar kring de medhavda leksakerna. Perspektivet att vi blir påverkade av varandra, att vi positionerar oss därefter, kan ligga till grund för vilka föreställningar vi har eller kommer till att få (Bourdieu, 1994/1995).