Abstrakt Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av tre olika yrkesprofessioners uppfattningar om hur kunskap och förståelse i mötet med barn i exekutiva svårigheter påverkar barns möjlighet att lyckas i sitt lärande. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats för att förstå och ta del av olika professioners kunskap, tankar samt att förstå betydelsen av dem. Skolans skyldighet är att alla barn ska bemötas efter deras olika förutsättningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogiken i förskola och skola anpassas för barn i svårigheter med de exekutiva funktionerna. De olika professioner vi använt oss av i vår studie är en skolpsykolog, en specialpedagog samt tre pedagoger. En pedagog från förskolan, en pedagog mot lågstadiet samt en pedagog mot mellanstadiet. Resultatet visar att det inte spelar någon större roll för en verksamhet om barn i exekutiva svårigheter diagnosticeras eller inte. Det handlar mer om vilka pedagogiska anpassningar som görs i undervisningsmiljöer, pedagogers kompetens, användandet av ett specialpedagogiskt bemötande och förhållningssätt samt att få rätt ekonomiska förutsättningar. Studien visar på att det finns god kunskap hos skolpsykolog och pedagoger inom våra verksamheter men att de yttre förutsättningarna skiljer sig åt för hur förskola och skola kan möta barn i exekutiva svårigheter. Fortsatt såg vi att det inte fanns några enkla samband mellan faktorer för skolframgång. Vårt resultat visar att det är svårt att leva upp till uppdraget om att tillgodose barns behov som är i exekutiva svårigheter. De gemensamma framgångsfaktorerna som samtliga informanter påpekade, var att det behövs mer ekonomiska resurser, kompetens inom arbetslaget samt vikten av vilket bemötande och förhållningssätt man möter barn i exekutiva svårigheter med.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria leken. Bearbetningsprocessen i lek är något som också tas upp flera gånger i intervjuerna, de menar att kunskaper och erfarenheter främst bearbetas i den fria leken. När pedagogerna beskriver hur de arbetar med barns sociala kompetens beskriver de att kommunikation och samtal är viktigt eftersom det hjälper barnen att uttrycka känslor och tankar och på så sätt får de förståelse för varandra. När ett barn står utanför leken har pedagogerna olika strategier för att hjälpa barnen att bli delaktiga i en pågående lek. Ett sätt är att med hjälp av samtal med barnen få med alla i leken. Ett annat sätt är att själv delta för att göra leken mer attraktiv. När leken fungerar tar pedagogerna också olika roller, några av dessa är som observatör, igångsättare, medlare och deltagare. Vilken roll de tar beror på hur leksituationen ser ut. Slutsatsen av studien är att pedagogerna uppfattar att leken har en betydande roll för barns sociala kompetens med även för att bearbeta ämneskunskaper samt erfarenheter. Vilken roll pedagogerna tar i elevernas lek beror på hur leksituationen ser ut.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som används. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att det var svårt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svårt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lättare förstår dem. De verktyg som förskollärarna använde för att underlätta dessa barns vardag och även för att försöka bygga upp ett socialt samspel och en kommunikation mellan barnen var bland annat tecken som stöd och bilder.  Att använda bildschema med bilder som synliggör allt som ska ske under dagen var väldigt viktigt för dessa barn och det arbetades det mycket med på förskolorna. För de här barnen är det viktigt med rutiner, struktuerad miljö och ett särskilt rum dit de kan gå och " tanka" ny energi. På de flesta förskolor hade dessa barn en assistent vilket förskollärarna upplevde som positivt då de kan erbjuda den bästa förutsättningen för barnet att utvecklas på. Trots att barn med autism har svårigheter att utveckla sociala relationer och att kommunicera betonade förskollärarna att det är viktigt att dessa barn känner sig som " en i gruppen".

E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar. De måste förlita sig på något annat än den fysiska interaktionen. När konsumenter känner en risk inför ett köp så kommer de att söka efter mer information på internet. Informationen kan fungera som en kompensation för den förlorade fysiska interaktionen. Varumärket kan också påverka konsumenter när de ska handla kläder på nätet. Syftet med den här studien är att undersöka varumärkets betydelse vid köp av kläder på internet. Studien tar upp hur varumärket reducerar risker för konsumenten och hur sökprocessen påverkas. För att få en djupare förståelse för det så undersöks även konsumenters motiv till köp på internet och hur varumärket påverkar dem. Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken semi-strukturerad intervjuer med kvinnliga respondenter i åldern 20 till 30 år. Dessa respondenter valdes genom ett målstyrt urval. Under intervjuerna fick respondenterna berätta om vad de har för motiv till att köpa på internet, hur deras sökprocess ser ut samt vad de känner för upplevda risker med att handla på internet och hur dessa skulle kunna minska. Respondenterna beskrev även vad de tror att varumärket har för påverkan på dem. Studiens resultat visar att varumärket har en stor betydelse för konsumenter vid köp av kläder på internet. Det finns inte ett motiv till att genomföra ett köp på internet utan ett känt varumärke. Konsumenter kopplar köp av kläder på internet med hög risk, de förlitar sig då på varumärket när den fysiska interaktionen är förlorad. Konsumenter ser varumärket som en garanti för kvalitet och känner ett förtroende för det. Samtidigt som varumärket reducerar de upplevda riskerna kortar det också ner sökprocessen på internet. Konsumenter känner sig tillfredsställda med den informationen varumärket ger. Varumärket är alltså det som bringar fram mest förtroende för att ett plagg ska uppfylla förväntningar vid köp på internet.

Syftet med detta examensarbete var att belysa lärares perspektiv på ett flerstämmigt klassrum. Fyra frågeställningar ställdes upp kring dialog i undervisningen, nämligen: 1) Lärares uppfattningar om dialog, 2) Lärares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) Lärarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) Svårigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frågeställningar intervjuades sex lärare. Från intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lärarna ansåg att dialog är väsenligt för att ett lärande ska kunna ske. Det kom fram att diskussioner är nödvändigt för att elever ska lära sig hur demokrati fungerar och att dialog lätt kan förväxlas med en monolog. Lärarens betydelse beskrevs som central för att diskussioner skulle bli lärorika. Flera svårigheter med att skapa ett flerstämmigt klassrum identifierades.

Syftet med arbetet har varit att undersöka förskolechefens påverkan på förskolans pedagoger, i deras arbete med att uppfylla läroplanens mål (lpfö98) inom naturvetenskap. I förskolans reviderade läroplan (2010) har naturvetenskapens roll förstärkts och det finns ett antal mål som ska uppfyllas. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer med förskolechefer och genom att pedagoger har besvarat enkäter. Av resultatet framgår det, att förskolechefen är med och påverkar pedagogerna genom bland annat sin närvaro, diskussioner och kompetensutveckling. Detta sker då i olika omfattning beroende på hur nära de har till pedagogerna i förskolan. Pedagogerna som har sin förskolechef på plats i verksamheten anser sig ha ett större stöd av sin förskolechef och de får med det en mer diskuterande miljö på den förskolan. Kompentensutveckling är något som både förskolechefer och pedagoger ser som en viktig del, för att målen inom naturvetenskap ska uppnås på bästa sätt. / Thepurpose of the study has been to investigate the impact that the preschool’sleaders have on the educators and the educator’s work regarding meeting thenational curriculums (lpfö98) goals in the area of the natural sciences. In therevised curriculum (2010) the role of natural science has been emphasized, andthere are a number of goals to attain. The study has been conducted throughinterviews with leaders of preschools and by written questionnaires answered byeducators. The result of the study is that the leaders of the preschools havean impact on the educators, among other things through their presence, byinitiating discussions and by further developing the educator’s competences.This takes place in varying degrees, depending on where the leaders have theiroffices in relation to the educators workplace. The educators which have theirleader on place feel that they have a greater amount of support by theirleader, and the environment overall is one of open discussion. Developingcompetences is something that both leaders and educators saw as essential, inorder for the goals of natural science to be achieved in the best mannerpossible.

Vårt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förståelse gällande hur en organiserad rastverksamhet kan minska kränkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det är ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har därför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan från årskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs på visar en enkätstudie på barnen att det finns riks för utanförskap. Vårt utvecklingsarbete har funnit att vuxna spelar stor roll för att barn ska känna trygghet på rasten. Genom intervjuer med pedagoger visar rastverksamheten tre huvudresultat som är att barn ser och vill prova nya aktiviter, det leder till att de får nya idéer att leka själva. Resultatet visar även att humöret påverkas positivt bland elever och personal. Det tredje och sista resultatet visar att barn blandar sig med varandra, det sociala klimatet gynnas.

Förskolan ska sträva mot att lägga en god grund för barns språkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns språkliga utveckling och lärande via högläsning och böcker.   I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns språkliga utveckling och lärande som sedan följs av metod. Därefter följer delstudier från oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och därefter gemensamt.   Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns språkliga utveckling och lärande. Förskolorna arbetar med detta genom olika metoder som rim och ramsor, ljudlekar och sagoberättande. Pedagogerna läser även böcker för barn. Det gemensamma målet för barns lärande och utveckling är detsamma på alla de deltagande förskolorna. Hur förskolorna använde sig av böcker och högläsning såg lite olika ut, vissa enbart i passiva situationer när barnen var tysta mottagare och vissa i både passiva och aktiva situationer då barnen fick arbeta aktivt utifrån bokens innehåll. Även hur förskolorna använde sig av bibliotekets tjänster såg lite olika ut enligt pedagogerna. Resultatet av vår studie gäller endast de utvalda förskolorna som deltagit och bör inte ses som ett generaliserande resultat då det kan se olika ut mellan förskolor, inriktningar och kommuner.

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares syn på användandet av utomhuspedagogik inom ämnet ekologi. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna " Vad anser lärare om platsens betydelse för inlärning av ekologi i årskurserna 1-3?", "Hur anser lärare att elevers lärande inom ekologi kan påverkas av utomhuspedagogik i årskurserna 1-3?" samt "Hur anser lärare att planeringen och arbetet bör anpassas till elevernas ålder, när det gäller utomhuspedagogik och lärande i ekologi?". Metoden i studien är kvalitativa intervjuer med tillägg av en enkät. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens attityd spelar en stor roll vid lärandet av ekologi utomhus. Läraren bestämmer platsen för lärandet med ledning av innehållet som ska bearbetas. Själva utomhuspedagogiken påverkar användandet av sinnena, ökar intresset hos eleverna och skapar en helhetsbild och konkretisering. Skillnaderna i planeringen beroende på åldern av eleverna återkopplas till vilka vanor och rutiner eleverna har i att vara ute och arbeta. Lärarna ser både positiva och negativa sidor med utomhuspedagogik vid lärande av ekologi, dock är de positiva övervägande. Åldern har ingen större betydelse för planering av utomhuspedagogiska aktiviterer och studien visar även på att utomhuspedagogiken tar överhand över själva ämnet, i detta fall ekologi, när lärarna intervjuas. / <p>Inriktning NO</p>

I takt med Internets och e-handelns utveckling har även handelns landskap förändrats. Tidigare har handeln dominerats av fysiska butiker. Nu har istället e-handeln vuxit fram i snabb takt och allt fler konsumenter föredrar att utföra sina inköp online. Speciellt modebranschen har gynnats av e-handeln. E-handelns framväxt har inneburit att konsumenterna kan röra sig i ett flertal säljkanaler inför ett köp. Detta innebär både möjligheter och svårigheter för företagen; samtidigt som studier visar att konsumenter tenderar att spendera mer om de har gjort efterforskningar genom flera kanaler innebär detta även högre komplexitet. Denna komplexitet är speciellt en utmaning för små företag eftersom e-handel har inneburit lägre priser och därmed även lägre marginaler. Handeln har därmed koncentrerats till färre och större aktörer. Genom att vara unik och bygga en stark brand image kan e-handeln däremot gynna små företag, eftersom stora företag tenderar att upplevas som likartade och opersonliga. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för om och hur små företag inom klädbranschen arbetar med brand image i olika säljkanaler. För att kunna göra detta har vi utgått från teorier och tidigare litteratur inom ämnena säljkanaler och brand image. Genom en kvalitativ forskningsmetod, där vi intervjuade sex småföretag, har vi kommit fram till våra resultat. En slutsats vår studie har kommit fram till är att små företag ser personlig kontakt som det bästa sättet att kommunicera ut sitt varumärke på. Fysiska butiker har därmed inte förlorat sin betydelse för små företags brand image. Istället har den fysiska butiken fått en annan roll; butiken anses nu vara en marknadsföringskanal snarare än säljkanal. Företagens webbsidor betraktas nu som företagens huvudsakliga säljkanal. En annan slutsats är att de intervjuade företagen anser att säljkanalerna ska integreras med varandra.