På många skolor runt om i Sverige bedrivs organiserad rastverksamhet. Syftet meddenna undersökning är att undersöka rastaktivisters syn på effekterna av sitt arbete, medutgångspunkt i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Informantereftersöktes via sociala medier, och sju stycken deltog i undersökningen. Dessa ficksvara på en enkät. Resultatet av denna enkät visar att rastaktivisterna till stor del ärnöjda med sitt arbete och upplever minskad förekomst av bråk, tråkningar ochkränkande behandling under de raster då rastverksamhet bedrivs. En stor stolthet öververksamheten lyser igenom i informanternas svar, samt en vilja att utveckla ochförbättra sin verksamhet. Studien visar också att rastaktivisterna upplever storutvecklingspotential i sin verksamhet, för att kunna ”fånga upp” de elever som de anserbäst behöver verksamheten. Slutsatsen är att rastverksamheten har stor potential attminska förekomsten av mobbning och kränkande behandling. Rastverksamheten haräven potential att fungera som ett verktyg för inlärning i en skolkontext, utöver ett rentunderhållningsvärde för de elever som väljer att delta.

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund. Utifrån nulägesanalys med fritidspedagogerna och eleverna samt vår teori i utvecklingsarbetet har vi skapat tre teman vi grundar vår rastverksamhet på, tema verklighetsanknytning, samarbete och skapande. Studiens dokumentation utgjordes av intervjuer i nulägesanalysen medan det praktiska genomförandet utgjordes av observation under rastaktiviteterna, fältanteckningar, loggbok och fotografering. Resultatet av rastverksamheten visar att elevers intresse för rasten tenderar att öka med stöd av rastaktiviteter där ”flow” uppstår hos elever. Organisation kring rastaktiviteten är en avgörande faktor då konflikter minskade vilket resulterade i bättre motivation och attityd för rastaktiviteterna. Resultatet visar även att morgongymnastik och musik under rastaktivitet uppskattas av eleverna där de visade nyfikenhet, dansade och sjöng.

Studien har som syfte att skapa kunskap om vad rastverksamhet kan bidra till utifrån fritidslärares erfarenheter. Rastverksamhet har blivit allt vanligare med tiden och vi ville undersöka hur det kommer sig att det blivit så populärt och vad syftet med rastaktiviteter är. Vi ville även ta reda på vad rastaktiviteter bidrar med, vad gäller barns lärande och utveckling. Studien är konstruerad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kommunikation och samspel. Detta för att undersöka vad fritidslärare säger om aktiviteter på rasten och vad de erbjuder barnen på sina skolor. Detta är en kvalitativ studie gjord med observationer och intervjuer som metod. Vi har genomfört observationer för att se hur fritidslärare förhåller sig till barnen under rastaktiviteter på en skola, för att sedan kunna forma intervjufrågor utifrån observationerna Vi har intervjuat fritidslärare som aktivt arbetar med rastaktiviteter på sina skolor. Resultatet visar att fritidslärare och barns delaktighet i lekar skapar en mer meningsfull och glädjande rast. Rastverksamhet minskar även antalet konflikter som tas med in i klassrummet och lärarna kan påbörja lektionen på en gång. Rastverksamhet och rastaktiviteter leder till att skolorna får ett tryggare socialt klimat.

Arbetet inleds med en redogörelse för läroplanen och vetenskapliga artiklar och litteratur redovisas. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärarnas planering av rasten med hänsyn till elevernas förväntningar. Detta examensarbete utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Undersökningsfrågorna belyser rastens påverkan på elever och lärare samt rastens syfte. Idag finns det inga riktlinjer i läroplanen hur rasten ska organiseras, vilket problematiserar ett gemensamt arbetssätt med rasten. För att kunna besvara undersökningsfrågorna och syftet med detta arbete används så kallad flermetod med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Intervjufrågorna är utformade för lärarna i fritidshemmet och enkätundersökningen är utformad till eleverna i årskurs F-3. Resultatet visar att rasten finns till för eleverna ska få ett avbrott/paus från skoldagen. Hur eleverna tar paus skiljer sig åt. Lek, fysisk aktivitet och vila dominerar skolgården. Det finns ett nystartat projekt på en skola där rastverksamheten drivs i syfte att skapa en mer inkluderande miljö och uppmärksamma de elever som står utanför någon slags tillhörighet. Rastverksamhet i detta projekt kan påverka eleverna och lärarna genom skapande av färre konflikter och ökad trygghet på skolgården under rasten. Slutsatsen är att arbetet med rastverksamhet tar hänsyn till det mänskliga lärandet som sker i samspel med varandra, något som elever och lärare gör under rasten på skolgården.

Rasten är en outnyttjad lärmiljö inom skoldagen. Där har elever genom tiderna lämnats åt sitt öde. De ska klara social interaktion, undvika kränkande behandlingar och få tid till rekreation. Många skolor har rastverksamhet för att skapa en bättre miljö på rasterna.Syftet med den här studien var att undersöka elevernas egna uppfattning av rastverksamhetens påverkan vilket även var studiens frågeställning. Studien är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt utifrån Vygotskijs teori. Han menar att människor lär genom interaktion med varandra. Studiens undersökningsmetod är kvalitativ analys, inspirerad av fenomenologisk metodansats. Datainsamlingen bestod av observationer och semistrukturerade intervjuer med fokusgrupper.De slutsatser som studien lägger fram är att eleverna ser en påverkan av rastverksamheten. Dom såg tre sätt att påverkas: fysisk, emotionell och kognitiv. Men den som för eleverna var lättast att uppmärksamma var den fysiska påverkan. Den emotionella påverkan som egentligen var större var de inte medvetna om men nämnde den på många olika vis.Studien påvisar att man ska ta tillvara på rasten som lärtillfälle, med vuxna som är där och observerar och ger eleverna vägledning och flikar in, då eleven/eleverna behöver stöttning. Vidare forskning från studien kan vara hur skolor arbetar med rastverksamhet kopplat till syfte och mål samt hur stöd för verksamheten ser ut från ledning.

Vårt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förståelse gällande hur en organiserad rastverksamhet kan minska kränkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det är ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har därför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan från årskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs på visar en enkätstudie på barnen att det finns riks för utanförskap. Vårt utvecklingsarbete har funnit att vuxna spelar stor roll för att barn ska känna trygghet på rasten. Genom intervjuer med pedagoger visar rastverksamheten tre huvudresultat som är att barn ser och vill prova nya aktiviter, det leder till att de får nya idéer att leka själva. Resultatet visar även att humöret påverkas positivt bland elever och personal. Det tredje och sista resultatet visar att barn blandar sig med varandra, det sociala klimatet gynnas.

The purpose of this study is to highlight play and learning in the lower school ages in organized and non-organized break actives. The premise is that the break is a part of the schoolday and that the school has responsibility to live up to the goals and guidelines of the curriculum even in recess. Leisuretime-pedagogy and the professional competence the pedagogs possess about games and the social relations of children are also in focus in this study. The study is a qualitative study where the empirical material consists of observations in a schoolyard environment during one week and interviews with children. The material has then been interpreted and analyzed using Lev S. Vygotsky's sociocultural perspective. The conclusions are, that the break is an opportunity for children to socialize with peers and in a playful way learn social skills of friendship, how to behave as a boy or a girl, and what works for one's age. The study also shows that children crave active adults in the schoolyard during recess and leisure-pedagogs have the skills required to support children's development by supporting the children's building of relationships and offer educational activities.

No description available.

Under vår utbildning har vi i anknytning till våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder stött på rastverksamhet i olika former, även skolor där detta arbetssätt helt saknas. Vi intresserar oss för hur denna verksamhet kan generera en inkluderingsprocess på skolorna och ville därför undersöka fritidslärarnas syfte med rastverksamhet samt vad de upplever att detta resulterar i för ensamma elever. För att få svar på dessa frågor intervjuade vi sju stycken fritidslärare i tre olika kommuner som samtliga arbetade med styrd rastverksamhet i varierande omfattning. Vår studie utgick från en kvalitativ ansats med intervjuer som metod som vi ansåg mest lämplig till vår studie, eftersom vi fokuserar rastverksamheten ur ett lärarperspektiv och deras upplevelser. Analysen av resultatet knyter an till Wegners sociala teori om lärande i studien. Arbetet med styrd rastverksamhet upplever fritidslärarna har genererat till en minskning av konflikter samt att praktikgemenskaperna bland eleverna har tagit en positiv utveckling. Fritidslärarna delger sina upplevelser hur elever deltar i praktikgemenskapen på olika sätt beroende på vilka behov av stöd eleverna har. Den styrda rastverksamheten upplever fritidslärarna har bidragit till att eleverna är bättre kompisar, leker över sina gemenskapsgränser samt att minskningen av konflikter bidragit till ett lugnare klimat på rasten och eleverna har anammat ett inkluderande förhållningssätt till varandra

Denna studie har som syfte att analysera och redogöra för pedagogers beskrivningar av hur de upplever rastverksamheten på sin arbetsplats. Den metod som använts är kvantitativ som har inslag av kvalitativa data. En enkät riktat mot ämnet genomfördes och skickades ut till utvalda grupper på Facebook. Det empiriska material som tagits emot har granskats och analyserats med deskriptiv statistik och tematisk analys. Forskningsprocessen har vägletts av fyra frågeställningar; Hur beskriver pedagogerna upplägget av rastens planering, organisering och genomförande? Hur beskriver pedagogerna att ett utlåningssystem är organiserat? Vad uppfattar pedagogerna det vara som möjliggör respektive begränsar organiserade aktiviteter under rasten? Vad upplever pedagogerna att det finns för komponenter som främjar ökad rörelseaktivitet på rasten? Resultatet tyder på att rasten är viktig för eleverna och har många fördelar; kognitiva, akademiska, sociala och fysiska, det som dock kan sätta käpparna i hjulet är den bristfällande planeringstiden. Den tyder också på att planering av aktiviteter under rasterna utförs till största del av pedagogerna på fritidshemmet. Slutligen tyder den på att ett rikt utbud av aktiviteter och material på rasten bidrar till en ökad rörelse samt att organiserade aktiviteter och utlåningssystem ses som något positivt, men alla har inte de förutsättningar som krävs för att göra dem möjliga. / <p>Betygsdatum: 2021-11-05</p>