På många skolor runt om i Sverige bedrivs organiserad rastverksamhet. Syftet meddenna undersökning är att undersöka rastaktivisters syn på effekterna av sitt arbete, medutgångspunkt i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Informantereftersöktes via sociala medier, och sju stycken deltog i undersökningen. Dessa ficksvara på en enkät. Resultatet av denna enkät visar att rastaktivisterna till stor del ärnöjda med sitt arbete och upplever minskad förekomst av bråk, tråkningar ochkränkande behandling under de raster då rastverksamhet bedrivs. En stor stolthet öververksamheten lyser igenom i informanternas svar, samt en vilja att utveckla ochförbättra sin verksamhet. Studien visar också att rastaktivisterna upplever storutvecklingspotential i sin verksamhet, för att kunna ”fånga upp” de elever som de anserbäst behöver verksamheten. Slutsatsen är att rastverksamheten har stor potential attminska förekomsten av mobbning och kränkande behandling. Rastverksamheten haräven potential att fungera som ett verktyg för inlärning i en skolkontext, utöver ett rentunderhållningsvärde för de elever som väljer att delta.

This paper deals with breaks in upper secondary school. The aim with the study was to study the function of breaks for upper secondary students by investigating students’ activities during breaks with the main issues: “what does the students do during breaks?”, “how do they experience breaks?” and “What is the relation between breaks and lessons?”. A combination of the two complementary methods observation and interview was chosen to study this. The study was executed on an upper secondary school during one month. I have visited the school several times every week and written daily notes over my observations. Eight students have been interviewed, four from the Science programme and four from the Trade- and Administration programme.  The results were analysed in relation to previous research and theoretical concepts chosen because they occur in the same research. The results of the study shows that the most common break activities were to wait and fetch things, rest, study and socialize. The students who were interviewed thought that breaks and free periods often were too long and they experienced them as meaningless, while the short breaks in between lessons only offered enough time to prepare for the lesson to come. This seemed to be accepted by the students because no one expressed that it was a problem to only have a short amount of time between lessons. This result can be compared to other studies where the students experienced this as stressful. The students’ attitude towards the short breaks can be a part of the local peer culture on the school. It would be interesting to see what students at other schools think of this. It was highlighted in the discussion that the academic work sets the frame work the school day. The students considered breaks to be an important part of the school day since it was then that they had time to socialize with peers. The importance of the school class for socialization was also highlighted.  I have come across many things in this study which I could not investigate in this paper due to the size of the study. I have also had a hard time finding previous research that deals with the topic of this paper. This signals that more research is needed regarding breaks among older children and the interaction of older children.

Bakgrund: Rastens betydelse för hälsa och återhämtning är en aktuell fråga inom arbetsliv. Detta då både arbetsgivare och arbetstagare måste förhålla sig till Arbetstidslagens reglering av rast samt då raster är viktiga för effekten av återhämtning och nedvarvning. Avsaknad av återhämtning kan leda till långvarig stress och kan vara ohälsosamt. I Sverige är sjuksköterskor en utsatt grupp för stress. Att ofta hoppa över raster kan tyda på hög arbetsbelastning och stress. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av rast hos sjuksköterskor inom akuta slutenvårdsenheter. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie där tio sjuksköterskor intervjuades på två enheter inom akutsjukvård. Intervjuerna analyserades och kategoriserades fram till tre huvudkategorier med sju underkategorier. Resultat: Upplevelsen av rast präglades av omständigheter inför rasten, både sjuksköterskors förväntningar på rasten och om det förelåg en hög arbetsbelastning. Rastmiljö, rastlängd och plats för rast präglade upplevelsen. Ökad hälsa och minskad stress upplevdes vara följder av rast, medan försämrad hälsa och ökad stress upplevdes vara följder vid avsaknad av rast. Konklusion: Rast hade betydelse för sjuksköterskor eftersom det finns en förväntan av att få koppla av, äta, få lugn och få tänka på annat. Hög arbetsbelastning påverkade sjuksköterskors rast p.g.a. stressen över att komma iväg på rast. / Background: Importance of breaks for health and recovery is a current issue for working conditions. Both employers and employees must relate to the law which regulates the basic capabilities of the break. Breaks is essential for the efficacy of recovery. The absence of recovery can lead to prolonged stress which can be unhealthy. In Sweden, nurses are a vulnerable group for stress. It may indicate high workload and stress if people are skipping breaks. Aim: The aim was to highlight nurses´ experience of their break at emergency care units. Method: Using a qualitative method, ten nurses at two acute care were interviewed. The interviews were analyzed into three main-categories with seven sub-categories. Results: The experience of breaks was characterized by circumstances before break, both nurses ' expectations on the break and the presence of a heavy workload. Environment for rest, length of breaks and place for rest characterizes the experience. Improved health and reduced stress were consequences of the break, while poor health and increased stress were consequences in the absence of a break. Conclusion: Breaks had importance to nurses because there was an expectation of getting relax, eat, get quiet and think of something else. Heavy workload affected nurses break habits.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp. Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste. Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn. Lek kan uppstå var som helst och barnen i undersökningen överraskade mig med vilka deras favoritplatser var. Den platsen som visade sig som den kreativaste platsen att leka på, var en plats som inte har fått någon speciell bestämd funktion för vuxna. Det var snarare en plats där barnen själva gett platsen en mening. Mina resultat visade att en plats kan användas som mötesplats för olika årskurser kan skapa möten som tillfredsställer barnens behov av att bli sedda och igenkända av andra. Detta i sin tur kan utöka vänskapskrets till att sträcka sig utöver de personer som finns i ens egen klass. Min studie visade att vägen till att stötta barn i att utveckla sina intressen handlade om att lyssna på barnen själva. Jag hävdade dessutom att fler mötesplatser borde skapas, där barnen från olika årskurser kan mötas och leka tillsammans.

I skolan uppstår dagligen olika konflikter emellan elever, därför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer påverkar också hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och när under skoldagen som den inträffar. Studien tar reda på vilka strategier som några pedagoger använder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstår. Syftet är att ta reda på några olika strategier och reflektera över dessa. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori. Mitt resultat visar på att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet är ett ständigt pågående arbete. När det gäller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende på situationen. Det är dock samtalet i olika former som är grunden till all hantering.

<p>I skolan uppstår dagligen olika konflikter emellan elever, därför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer påverkar också hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och när under skoldagen som den inträffar.</p><p>Studien tar reda på vilka strategier som några pedagoger använder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstår. Syftet är att ta reda på några olika strategier och reflektera över dessa.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori.</p><p>Mitt resultat visar på att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet är ett ständigt pågående arbete. När det gäller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende på situationen. Det är dock samtalet i olika former som är grunden till all hantering.</p>

Att som barn få goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många. Elever har olika behov och deras åsikter och rastaktiviteter kan vara källor till att få reda på vad som skulle kunna få dem mer fysiskt aktiva under rasten. Syftet med denna mikroetnografiska studie är att, med fokus på; skolgården, läraren, samt klassen, synliggöra elevers fysiska aktivitet under rasten. Detta för att elevers handlingar, i relation till vad de uttryckt i tidigare gruppsamtal, kan bidra till mer kunskap om fysisk aktivitet på rasten. Studien skedde i två klasser, en årskurs fyra och en årskurs fem, på två skolor i södra Sverige. Efter observationer, analys och diskussion visade det sig att elevernas uttryckta ord och handlingar till viss del skilde sig från varandra. Vi kan konstatera att en kombination av kommunikation och uppmärksamt iakttagande under rasten ger en tydligare inblick i vad som kan skapa en mer fysiskt aktiv rastkultur.

Rasten är en stor del av elevernas skoldag. Den påverkar elevernas trivsel och därmed även i förlängningen deras måluppfyllelse. Elever som har svårt med raster tenderar att få svårt även på lektionerna. Eftersom det är pedagogerna i skolan som sätter ramarna för elevernas raster är jag intresserad av att undersöka vilka tankar lärare på mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sätt på vilket man tänker om rasten påverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten.   Mina frågeställningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens måluppfyllelse? låg till grund för frågor som jag ställde till trettioen lärare på mellanstadiet i en enkät och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhälsoteam. Då jag är intresserad av lärarnas och elevhälsoteamets tankar valde jag att använda mig av öppna frågor som sedan behandlades kvalitativt.   Resultatet visar att det finns en stor variation i lärarnas tankar om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten. Två tredjedelar av lärarna i undersökningen ser inte rasten som en del av den pedagogiska verksamheten. För dem är rasten främst en paus där vuxna på skolgården är rastvakter med vaktfunktioner utan pedagogiska uppgifter. En tredjedel av de tillfrågade lärarna ser däremot rasten som en del i den pedagogiska verksamheten och sina uppgifter på rasten som att finnas till hands för eleverna och stötta dem vid behov, samt att se till att alla elever har det bra. Alla lärare anser att det är viktigt att eleverna har rast men endast ett fåtal är medvetna om sambandet mellan elevernas sociala och kognitiva utveckling samt betydelsen av närvarande vuxna som stöd för detsamma. Tjugosju respondenter av trettioen ansåg att rasten har betydelse för elevernas måluppfyllelse. Endast hälften av respondenterna tillskrev den sociala aspekten av rasten vikt för elevens måluppfyllelse.  Elevhälsateamet är överens om att rasten fyller en funktion för elevens måluppfyllelse och alla ser både rastens funktion som en paus från skolarbetet och de sociala aspekterna av rasten. Resultatet ger vid handen att rasten är ett angeläget pedagogiskt utvecklingsområde i arbetet för att förhindra att elever blir elever i behov av särskilt stöd. Rektor och elevhälsa har viktiga roller i skolans förebyggande arbete för en ökad trivsel och ökad måluppfyllelse för alla elever.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.