• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 330
  • 69
  • 32
  • 4
  • 3
  • 3
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 456
  • 79
  • 77
  • 53
  • 51
  • 48
  • 47
  • 42
  • 42
  • 36
  • 36
  • 33
  • 31
  • 31
  • 29
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Condomínios tipo vila em São Paulo / Vila joint-ownerships in São Paulo city

Trevisan, Ricardo Marques 27 November 2006 (has links)
Em 1994, a prefeitura de São Paulo aprovou uma lei permitindo novos condomínios horizontais de casas em lotes de até 15.000m2, com a intenção de dar continuidade a um tipo urbano tradicional da cidade, chamado \"vila\". Apesar deste modelo ter sofrido várias transformações desde seu surgimento no final do século XIX como habitação para operários, o tipo visualizado pelos desenvolvedores do projeto de lei foi o das vilas rentistas produzidas durante meados do século XX e que nos anos 1980 tiveram grande valorização pelo mercado. Porém, quando a Lei de Vilas foi aprovada, outras referências urbanas já haviam surgido no imaginário coletivo paulistano, e os conjuntos decorrentes da Lei 11.605/94 já são distintos daquelas vilas de meados do século XX. Sejam elas um novo tipo urbano ou uma nova versão do tipo \"vila\", fato é que nenhum estudo consistente sobre esses empreendimentos foi localizado até o momento, mesmo estando esta lei há mais de dez anos em vigor e sua produção em crescimento praticamente constante desde 1994.Nesta pesquisa a intenção é fazer um diagnóstico do que foi produzido, apresentando dez projetos executados de diferentes padrões e regiões da cidade, descobrir o quanto se produziu por ano e por bairro, os motivos de suas configurações físicas finais, quem produziu, quem são e o que pensam os moradores a respeito dos imóveis onde estão morando. No final do trabalho, são apresentadas algumas sugestões para futuros projetos deste tipo na cidade, com a intenção de evitar alguns erros encontrados durante o desenvolvimento do trabalho. / In 1994, São Paulo municipality approved a new law that allows new horizontal joint ownerships in areas until 15.000m2 at this town, to continue the production of a traditional urban type of this city, called vilas. Although this urban type has been modified since its origin in the last 19th century decade as popular housing for industries employees, the goal seeked by the law developers was the form of vilas builded by the middle 20th century for renting. These ones had their market prices increased during the 1980?s.However, when the law was approved, other urban references had already arised to São Paulo popular knowledge, and the properties created through the law of vilas are quite different from the middle 20th century examples. Anyway, no consistent study about these cases was finded until now, although the law has been applied for more than ten years and its production has been increasing since 1994.This research goal is discovering what and how much has been done through these years, who are the developers, who are the consumers (and what they think about their living spaces). Ten cases of different kind of consumers and regions of the city are studied and showed. In the very end some project suggestions are presented, intending to avoid some usual mistakes.
2

Condomínios tipo vila em São Paulo / Vila joint-ownerships in São Paulo city

Ricardo Marques Trevisan 27 November 2006 (has links)
Em 1994, a prefeitura de São Paulo aprovou uma lei permitindo novos condomínios horizontais de casas em lotes de até 15.000m2, com a intenção de dar continuidade a um tipo urbano tradicional da cidade, chamado \"vila\". Apesar deste modelo ter sofrido várias transformações desde seu surgimento no final do século XIX como habitação para operários, o tipo visualizado pelos desenvolvedores do projeto de lei foi o das vilas rentistas produzidas durante meados do século XX e que nos anos 1980 tiveram grande valorização pelo mercado. Porém, quando a Lei de Vilas foi aprovada, outras referências urbanas já haviam surgido no imaginário coletivo paulistano, e os conjuntos decorrentes da Lei 11.605/94 já são distintos daquelas vilas de meados do século XX. Sejam elas um novo tipo urbano ou uma nova versão do tipo \"vila\", fato é que nenhum estudo consistente sobre esses empreendimentos foi localizado até o momento, mesmo estando esta lei há mais de dez anos em vigor e sua produção em crescimento praticamente constante desde 1994.Nesta pesquisa a intenção é fazer um diagnóstico do que foi produzido, apresentando dez projetos executados de diferentes padrões e regiões da cidade, descobrir o quanto se produziu por ano e por bairro, os motivos de suas configurações físicas finais, quem produziu, quem são e o que pensam os moradores a respeito dos imóveis onde estão morando. No final do trabalho, são apresentadas algumas sugestões para futuros projetos deste tipo na cidade, com a intenção de evitar alguns erros encontrados durante o desenvolvimento do trabalho. / In 1994, São Paulo municipality approved a new law that allows new horizontal joint ownerships in areas until 15.000m2 at this town, to continue the production of a traditional urban type of this city, called vilas. Although this urban type has been modified since its origin in the last 19th century decade as popular housing for industries employees, the goal seeked by the law developers was the form of vilas builded by the middle 20th century for renting. These ones had their market prices increased during the 1980?s.However, when the law was approved, other urban references had already arised to São Paulo popular knowledge, and the properties created through the law of vilas are quite different from the middle 20th century examples. Anyway, no consistent study about these cases was finded until now, although the law has been applied for more than ten years and its production has been increasing since 1994.This research goal is discovering what and how much has been done through these years, who are the developers, who are the consumers (and what they think about their living spaces). Ten cases of different kind of consumers and regions of the city are studied and showed. In the very end some project suggestions are presented, intending to avoid some usual mistakes.
3

"Prefiero no hacerlo" Der Verzicht bei Juan Rulfo und Robert Walser /

Burkhardt, Helen. January 2008 (has links) (PDF)
Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.
4

Skiftarbetes inverkan på sjuksköterskors hälsa : En litteraturstudie / The effects of shiftwork on nurses' health : A literature review

Westman, Jolin January 2016 (has links)
Introduction Shift work affects the circadian rhythm. Working night shift can, for instance, result in a disrupted circadian rhythm, which can have adverse effects on health. Nurses are a particularly vulnerable group in health care since they often work shifts.   Purpose The purpose of this study was to explore how nurses are affected by shift work and what effects of shift work can have on nurses' health.   Method The work was carried out as a literature review with a systematic approach, in which 10 scientific articles were selected from the databases; Academic Search Elite, CINAHL and MEDLINE. The articles were examined, analyzed, results were summarized and conclusions were drawn.   Results Many nurses, often regardless of the type of shift work they have, suffer from insomnia, fatigue and gastrointestinal problems. Short rest between shifts and workload is mentioned in several articles as cause to the problems.   Discussion Short rest between shifts can be a major contributing factor to the problems, circadian rhythm and shift work itself may not affect health as much as short rest and too little time for recovery in between shifts. / Inledning: Skiftarbete påverkar dygnsrytmen. Vid, exempelvis, nattarbete störs dygnsrytmen, något som kan medföra negativa effekter på hälsan, sjuksköterskor är en speciellt utsatt gruppinom vården då de ofta arbetar skift.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska hur sjuksköterskor påverkas av skiftarbete och vilka effekter skiftarbete kan ha på sjuksköterskors hälsa.Metod:Arbetet genomfördes som en litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt, där 10 vetenskapliga artiklar valdes ut från databaserna Academic Search Elite, CINAHL och MEDLINE. De granskades, analyserades, resultat sammanfattades och slutsatser drogs.Resultat: Många sjuksköterskor, ofta oberoende av vilken typ av skiftarbete de har, lider av bland annat sömnlöshet, trötthet, utmattning och mag-och tarmproblem. För kort vila mellan arbetspassen och arbetsbörda nämns i flera artiklar som bidragande orsaker till problemen.Diskussion: För kort vila mellan arbetspassen kan vara en stor bidragande orsak till problemen, dygnsrytm och skiftarbete i sig kanske inte påverkar hälsan lika negativt som kort vila och för lite tid för återhämtning.
5

Att studera hur skolsköterskor arbetar för att förebygga sömnbrist hos tonåringar / To study how school nurses work to prevent sleep deprivation in teenagers

Palmqvist, Katrin, Trygg, Ruth January 2016 (has links)
Bakgrund: Skolsköterskor har möjlighet i sin profession, med omvårdnad, att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med sömnbrist. Det finns faktorer som påverkar tonåringars sömn, till exempel: levnadsvanor, sovvanor, psykisk ohälsa, sömncyklar, och utvecklingsfaser. Konsekvenserna av sömnbrist kan påverka tonåringar till sämre hälsa och sämre akademiskt resultat.  Syfte: Att studera skolsköterskors förebyggande arbete med sömnbrist hos tonåringar. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes i denna studie.  Resultat: Datamaterialet resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var: att förstå grunder till sömnbrist och att förebygga med samarbete och samtal. Underkategorierna var: tonåringars förståelse, orkeslöshet, akademisk prestation, psykisk ohälsa, hälsosamtal och gruppsamtal med elever, råd och utbildning till vårdnadshavare, EHT och konsultation med andra enheter Slutsats: Resultatet visade att skolsköterskorna upplevde att tonåringar visade på en okunskap gällande sömn, sömnbrist och sömnbristens påverkan av god hälsa. Skolsköterskorna använde sig av hälsosamtalet för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, men att de upplever att de upptäcker dåliga sömnvanor för sent. Samarbetet med elevhälsoteam och vårdnadshavare ansågs viktigt. Skolsköterskorna upplever att några orsaker till sömnbrist var tid vid skärmbild, psykisk ohälsa samt höga prestationskrav. Skolsköterskorna upplevde tidsbrist och arbetsbelastning som ett hinder i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.
6

O desenvolvimento urbano e o processo de planeamento em Vila do Conde

Garcia, Sara Sucena January 1998 (has links)
Dissertação apresentada para obtenção do grau de Mestre em Planeamento e Projecto do Ambiente Urbano, nas Faculdades de Engenharia e Arquitectura da Universidade do Porto, sob a orientação do Prof. Arquitecto Manuel Fernandes de Sá
7

A habitação social e a intervenção municipal : o caso de Vila Nova de Gaia

Violas, Débora Amélia Reis de Oliveira January 2003 (has links)
Com este trabalho pretende-se analisar as formas de intervenção da administração central e local no domínio da habitação social. Num primeiro momento, faz-se uma referência histórica às políticas definidas e implementadas para identificar as condições que propiciaram ou dificultaram a promoção de habitação para as classes de fracos recursos. Num segundo momento é abordado o papel dos municípios, como agentes de desenvolvimento, e da sua intervenção no campo habitacional, em função das competências que foram adquirindo após 25 de Abril de 1974. De seguida faz-se análise aos problemas associados aos processos de realojamento. Posteriormente procede-se a um levanatmento das características da evolução da população residente e dos alojamentos na Área Metropolitana do Porto. Por fim, analisa-se a intervenção municipal, em Vila Nova de Gaia, no âmbito da promoção habitacional assim como acções desenvolvidas a nível social e de equipamentos, aspectos essenciais para que o realojamento seja um meio para o desenvolvimento da integração social.
8

”Nu är det dags att vila…” : En studie om 17 pedagogers uppfattningar kring barns inflytande över vilan i förskolan

Forsberg, Candra, Pettersson, Åsa January 2015 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>
9

Vila i förskolan - en kvalitativ intervjustudie av pedagoger i förskolan

Björkman, Kristina January 2014 (has links)
Den här studien tar upp fenomenet vila i förskolan. Det är vila ur ett omsorgsperspektiv och vilans betydelse för hälsa och lärande i förskolan. Studien belyser hur vilan är en viktig del av omsorgen men även av lärandet, faktorer som enligt Läroplanen i förskolan (98, rev 10) ska bilda en helhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger på förskolan uppfattar fenomenet vila, men även synliggöra hur de uppfattar förutsättningarna och uttrycken för vila på förskolan.  De tre frågeställningarna är ”Hur uppfattar pedagoger i förskolan fenomenet vila?”, ”Hur uppfattar pedagoger i förskolan förutsättningarna för att barn ska kunna vila?” och ”Hur vilar barnen på förskolan?”. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa intervjuer, där sex pedagoger på två förskolor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet från intervjuerna är indelade i fem teman: fenomenet vila, hur barn vilar på förskolan, förutsättningar för att barn ska kunna vila, hur det ges utrymme för barnen att vila och barn som inte vilar. Det som diskuteras är pedagogens roll och den pedagogiska miljöns roll för barnens vila. Balansen mellan vila och icke-vila tas upp som en avgörande faktor för hälsa och inlärning. Till sist är fokus på det specialpedagogiska perspektivet. Brist på vila kan visa sig genom okoncentration, trötthet och olust, vilket gör att vila bör tas i beaktan då t ex utredningar görs.
10

Management obnovy zahrad funkcionalistických vil

Černá, Denisa January 2015 (has links)
The diploma thesis deals with the topic of the management of the renovation of gardens of functionalist villas. The results of the archival research are confronted with informations obtained through field research and study of sample projects of the renovation of gardens of functionalist villas. Theoretical knowledge is practically applied to the model building of Volman villa in Čelákovice. The list of background documents and the schedule of steps for each level of documentation, the schedule of works for each level of documentation from investment plan to realization of the construction including the assessment of after-care have been prepared for this building. The results of the thesis have been generalized in the methodical approach.

Page generated in 0.0428 seconds