• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 46
  • Tagged with
  • 46
  • 10
  • 10
  • 10
  • 8
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vägverkets svarsbrev : – undersökning och analys av brev från Vägverket Region Mälardalen

Liljeborg, Josefine January 2008 (has links)
<p> </p><p>Det här examensarbetet har haft som syfte att undersöka hur</p><p>Vägverket Region Mälardalen kommunicerar i sina svarsbrev (med</p><p>brev avser jag både brev och mejl). Till grund för arbetet har jag</p><p>använt brev från avdelningen <em>Kundbehov och Planering </em>på</p><p><em>Vägverket Region Mälardalen</em>. Jag har utgått från ett hermeneutiskt</p><p>synsätt, där jag själv tolkat mina resultat. Mina plattformar har varit</p><p>informationsdesignteorin samt den närliggande stilistiska språkliga</p><p>teorin.</p><p>För att komma fram till mitt resultat har jag gjort en förstudie i</p><p>form av en enkel brevintervju på fyra av de personer som besvarar</p><p>brev på Vägverket Region Mälardalen. I intervjun framgick att</p><p>personerna överlag inte ser några specifika problem med att besvara</p><p>breven.</p><p>Jag har även gjort en enkätundersökning på ett urval av de</p><p>personer som kontaktat Vägverket via brev eller mejl.</p><p>Undersökningen berörde: språklig nivå, ton, krav på förkunskaper,</p><p>utförlighet samt handläggningstid. Resultatet visade att Vägverket</p><p>Region Mälardalen överlag får höga betyg av de 32 som svarade på</p><p>enkäten.</p><p>Jag har även gjort två textanalyser, en ytligare variant på 18</p><p>svarsbrev samt en grundligare variant på sex svarsbrev. Utifrån mina</p><p>textanalyser har jag kommit fram till flera tydliga drag hos</p><p>svarsbreven, vilka kan förbättras för att uppnå god</p><p>informationsdesign och god stilistik. Det visade sig att språket i</p><p>svarsbreven innehåller många nakna substantiv, många substantiv</p><p>istället för verb (så kallad substantivsjuka), många</p><p>passivkonstruktioner och långa sammansättningar. Vidare är</p><p>meningarna ofta väldigt långa. Språket innehåller även en hel del ord</p><p>som skulle kunna bytas ut mot en lättare synonym, och även en del</p><p>ord som är specifika inom Vägverket och därför främmande för</p><p>utomstående. Slutligen tenderar Vägverket Region Mälardalen att</p><p>linda in svaren på frågorna och skriva dessa i slutet av breven.</p><p>Några av de saker som går att förbättra i Vägverket Region</p><p>Mälardalens svarsbrev, har jag förutom i denna c-uppsats, redovisat i</p><p>en tillhörande checklista. Checklistans syfte är att vara en</p><p>lättillgänglig hjälp för dem som arbetar med att besvara brev inom</p><p>Vägverket Region Mälardalen. Man kan se checklistan som en</p><p>mycket kortfattad version av textanalysernas resultat.</p><p> </p>
2

Vägverkets svarsbrev : – undersökning och analys av brev från Vägverket Region Mälardalen

Liljeborg, Josefine January 2008 (has links)
Det här examensarbetet har haft som syfte att undersöka hur Vägverket Region Mälardalen kommunicerar i sina svarsbrev (med brev avser jag både brev och mejl). Till grund för arbetet har jag använt brev från avdelningen Kundbehov och Planering på Vägverket Region Mälardalen. Jag har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, där jag själv tolkat mina resultat. Mina plattformar har varit informationsdesignteorin samt den närliggande stilistiska språkliga teorin. För att komma fram till mitt resultat har jag gjort en förstudie i form av en enkel brevintervju på fyra av de personer som besvarar brev på Vägverket Region Mälardalen. I intervjun framgick att personerna överlag inte ser några specifika problem med att besvara breven. Jag har även gjort en enkätundersökning på ett urval av de personer som kontaktat Vägverket via brev eller mejl. Undersökningen berörde: språklig nivå, ton, krav på förkunskaper, utförlighet samt handläggningstid. Resultatet visade att Vägverket Region Mälardalen överlag får höga betyg av de 32 som svarade på enkäten. Jag har även gjort två textanalyser, en ytligare variant på 18 svarsbrev samt en grundligare variant på sex svarsbrev. Utifrån mina textanalyser har jag kommit fram till flera tydliga drag hos svarsbreven, vilka kan förbättras för att uppnå god informationsdesign och god stilistik. Det visade sig att språket i svarsbreven innehåller många nakna substantiv, många substantiv istället för verb (så kallad substantivsjuka), många passivkonstruktioner och långa sammansättningar. Vidare är meningarna ofta väldigt långa. Språket innehåller även en hel del ord som skulle kunna bytas ut mot en lättare synonym, och även en del ord som är specifika inom Vägverket och därför främmande för utomstående. Slutligen tenderar Vägverket Region Mälardalen att linda in svaren på frågorna och skriva dessa i slutet av breven. Några av de saker som går att förbättra i Vägverket Region Mälardalens svarsbrev, har jag förutom i denna c-uppsats, redovisat i en tillhörande checklista. Checklistans syfte är att vara en lättillgänglig hjälp för dem som arbetar med att besvara brev inom Vägverket Region Mälardalen. Man kan se checklistan som en mycket kortfattad version av textanalysernas resultat.
3

”Nu är det dags att vila…” : En studie om 17 pedagogers uppfattningar kring barns inflytande över vilan i förskolan

Forsberg, Candra, Pettersson, Åsa January 2015 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>
4

Rekryteringsprocessen : - med fokus på det personliga brevet

Permstäde, Lasse, Holgersson, Christin January 2006 (has links)
<p>Problemet idag är att det ofta är många sökande till varje ledig tjänst som utannonseras. För att få komma på anställningsintervju och presentera sig krävs det att man klarar sig förbi första gallringen. Grundtanken med uppsatsen var att ta reda på om det personliga brevet har någon betydelse i rekryteringsprocessen. Detta gjordes med hjälp av följande fem frågeställningar: hur går rekryteringsprocessen till fram till att ansökningarna når företaget, vad sker från det att ansökan når företaget till att man kallar till intervju, vilken betydelse har kravprofilen vid bedömningen av det personliga brevet, vilken betydelse har de personliga egenskaperna samt vilken betydelse har det personliga brevet i urvalsprocessen. Frågeställningarna omfattar hela rekryteringsprocessen för att man ska kunna sätta in det personliga brevet i sitt sammanhang och på så sätt få en bild av dess betydelse. För att uppfylla syftet att besvara frågeställningarna användes en litteraturstudie samt en intervjustudie som metod. Intervjumanualen grundades på frågeställningarna. Intervjuerna utfördes på fyra privata företag med olika inriktningar och storlek samt en offentlig myndighet. Samtliga fem informanter hade erfarenhet av rekrytering och personalfrågor. Resultatet av de två första frågeställningarna grundades på båda studierna och svaret visade att informanterna arbetade snarlikt samt i enlighet med litteraturen när det gäller rekryteringsprocessen. Övriga frågeställningar besvarades med hjälp av intervjustudien och vi tycks kunna se ett mönster hur rekryterarna resonerar kring det personliga brevet. De anser att brevet inte har någon större betydelse utan menar att Curriculum Vitae (CV:n), som de först granskar, betyder mer. När rekryteraren bedömer det personliga brevet görs det subjektivt vilket medför en risk att sållningen inte går rätt till. I slutdiskussionen ges förslag på hur man skulle kunna underlätta arbetet med urvalet av sökande samt hur man skulle kunna motverka den diskriminering som vissa författare samt informanter menar förekommer.</p>
5

Rekryteringsprocessen : - med fokus på det personliga brevet

Permstäde, Lasse, Holgersson, Christin January 2006 (has links)
Problemet idag är att det ofta är många sökande till varje ledig tjänst som utannonseras. För att få komma på anställningsintervju och presentera sig krävs det att man klarar sig förbi första gallringen. Grundtanken med uppsatsen var att ta reda på om det personliga brevet har någon betydelse i rekryteringsprocessen. Detta gjordes med hjälp av följande fem frågeställningar: hur går rekryteringsprocessen till fram till att ansökningarna når företaget, vad sker från det att ansökan når företaget till att man kallar till intervju, vilken betydelse har kravprofilen vid bedömningen av det personliga brevet, vilken betydelse har de personliga egenskaperna samt vilken betydelse har det personliga brevet i urvalsprocessen. Frågeställningarna omfattar hela rekryteringsprocessen för att man ska kunna sätta in det personliga brevet i sitt sammanhang och på så sätt få en bild av dess betydelse. För att uppfylla syftet att besvara frågeställningarna användes en litteraturstudie samt en intervjustudie som metod. Intervjumanualen grundades på frågeställningarna. Intervjuerna utfördes på fyra privata företag med olika inriktningar och storlek samt en offentlig myndighet. Samtliga fem informanter hade erfarenhet av rekrytering och personalfrågor. Resultatet av de två första frågeställningarna grundades på båda studierna och svaret visade att informanterna arbetade snarlikt samt i enlighet med litteraturen när det gäller rekryteringsprocessen. Övriga frågeställningar besvarades med hjälp av intervjustudien och vi tycks kunna se ett mönster hur rekryterarna resonerar kring det personliga brevet. De anser att brevet inte har någon större betydelse utan menar att Curriculum Vitae (CV:n), som de först granskar, betyder mer. När rekryteraren bedömer det personliga brevet görs det subjektivt vilket medför en risk att sållningen inte går rätt till. I slutdiskussionen ges förslag på hur man skulle kunna underlätta arbetet med urvalet av sökande samt hur man skulle kunna motverka den diskriminering som vissa författare samt informanter menar förekommer.
6

Flit och ärlighet : Att praktisera nykterhetsrörelsens ideal i vardagen

Lindberg, Karl January 2020 (has links)
Ideals express how we want to behave towards our fellow humans and play an important part in shaping our lives and societies. Popular movements, like the temperance movement, helped create the modern Swedish society, by instilling certain ideals in their members. This thesis is an investigation of the ideals adhered to by Olga Gentz and Thorild Dahlgren, a Swedish couple that were active in the temperance movement at the beginning of the 20:th century. An analysis of the letters Olga and Thorild exchanged shows that they strived to be natural, modest, considerate, honest, prudent, diligent and dutyful. Many of the ideals that Olga and Thorild practiced in their everyday life have been identified by prior research as characteric of the temperance movement. One exception is that Olga and Thorild stress the imporance of honesty.
7

Missionärernas arma stackare : En textanalys av svenska missionärsbrev och hur de framställde den kinesiska befolkningen åren 1897–1902 / The poor wretches of the missionaries : A text analysis of letters from Swedish missionaries and how they depicted the Chinese population during 1897–1902

Wennerlund, Anton January 2022 (has links)
No description available.
8

ELINA

Birkehag, Elina January 2022 (has links)
Five letters in a row: E, L, I, N, A. The E has several more horizontal strokes than the E Iwill later learn in school, the N is reversed, and the A is upside down. It doesn’t matter. Ican read it, and others can, too. Once I learned how to write my name, I couldn’t stop. Iwrote it everywhere—on my toys and on my bed frame, on the walls, the doors, theledges. There is something visceral about leaving marks and traces of oneself on differentmaterials and surfaces. Pencil on raw wood, pen on paint, and waxy crayon on plastic.Speaking and writing are part of a collective knowledge that is based on complexstructures and technologies. Walls and screens are flat surfaces that we use fororientation and as sources of information. We navigate. Slowly we are shaped. I’mtouching, tracing, and marking. Leaving something of myself behind. A record. Anencounter and exchange between my hand, the tool, and the surface. The surface isforever marked, forever destroyed, forever scarred. ELINA.In this master essay, Elina Birkehag collects her notes and reflections during her years ofmaster studies at the Royal Institute of Art in Stockholm. The essay consists of two parts.The first is written in her studio during her final year of studies, the months before her soloexhibition MOUTH TO WALL at the end of 2022. The second part is a collection of notesfrom the forests and wetlands of Dalarna, as she has been looking for tree carvings leftthere by women tending cattle a few hundred years ago.
9

Talar mallarna klarspråk? : En undersökning av begripligheten i textmallar på ett miljökontor / Do templates talk in plain language? : A study in comprehensibility in text templates at an environmental office.

Flood, Ingegerd January 2013 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval av textmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet, hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev, delegationsbeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare, företag eller det allmänna. Brev och beslut är textkategorier som handläggarna på miljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet för beslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna. Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men det finns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höja begripligheten i texterna som skrivs i mallarna.
10

Kan banker skapa kundlojalitet med hjälp av brevutskick?

Sundberg, Björn, Frändberg, Jakob January 2007 (has links)
<p>Idag karakteriseras den svenska bankmarknaden av hård konkurrens på en mättad marknad vilket gör det viktigt att ha behålla kunderna. För att lyckas med detta informerar bankerna kunderna kontinuerligt om nya och befintliga tjänster och produkter, oftast i brevform. Fler kunder gör fler affärer i dagens samhälle vilket leder till ytterligare brev till kunderna. Ovan resulterar i att bankerna överexponerar sina egna kunder med brev. Kunden upplever att den får för många brev och kan därmed tappa intresset för att läsa breven och kan därmed missa viktig information. Om kunden upplever det som en belastning finns risken att kunden blir missnöjd och känner ett minskat värde med att vara kund hos sin bank. För att få kunden involverad är det viktigt att kunden får bestämma hur och vad för information kunden vill ta del av. Det är även bra om kunden själv kan välja vilken kontaktyta som skall användas. Detta tyder på att bankerna inte använder sina informationskanaler på ett tillfredsställande sätt för kunden vilket ger både kunden och banken ett lägre värde i deras relation.</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera bankernas brevinformation till kunderna utifrån ett kund- och kanalperspektiv. Detta har gjorts genom en kvantitativ undersökning med 50 stycken respondenter.</p><p>Den slutsats som författarna kommit framtill är att med dagens system av brevflödet, kan inte bankerna ge kunderna ett mervärde. Detta resulterar i att bankerna ej kan skapa kundlojalitet med hjälp av brev som informationskanal. Idag kan bankerna ej erbjuda kunderna den kundanpassning och delaktighet som kunderna vill ha. Kunderna vill själva välja vilken information de skall få och på vilket sätt de skall få den. Författarna tror att de finns en klar möjlighet att skapa bättre kundlojalitet, men då krävs det att bankerna ser över hela informationskanalen till kunderna.</p><p>Om banken lyckas skapa intressanta och kundanpassade brev som kunden tar sig tid till att läsa och förstår innehållet i, så ökar chansen avsevärt att kunden blir lojal emot sin bank.</p>

Page generated in 0.0433 seconds