Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en rekryteringsprocess kan se ut i en bransch med höga kompetenskrav och hur HR-personal som arbetar med processen kan beskriva den. Särskilt fokus ligger på hur kravprofilen används genom rekryteringsprocessen. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Hur kan en rekryteringsprocess gå till? Hur kan en kravprofil användas genom en rekryteringsprocess och vilka hinder och möjligheter kan arbetet med en kravprofil innefatta? Studien är genomförd med kvalitativ metod. Resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en HR-avdelning i en kunskapsintensiv organisation. Vi har använt teori som framförallt handlar om rekryteringsprocessen och kravprofilen samt tidigare forskning om beslutsprocessen och olika synsätt inom rekrytering. Resultatet visar att rekryteringsprocessen till stor del är en formaliserad process i meningen att den innehåller standardiserade steg och olika bedömningsmetoder. Slutligen grundas beslutet på en helhetsbedömning av den arbetssökande. Studien visar även på att kravprofilen anses betydelsefull men att den trots det ibland blir bortprioriterad. När en kravprofil utformas visar resultatet att den används för att möjliggöra att identifiera behov, underlätta matchning och agera som stöd vid olika steg i processen. Hinder som framkom var tidspress, att fastna för mycket i vem som hade befattningen tidigare och att det redan finns en förutbestämd kandidat tidigt i processen. / The objective of this study has been to examine how a recruiting process may work in a highly skilled industry and how the involved Human Resources (HR) personnel describe it. Of particular focus was how the competence profile was used throughout the recruiting process. To meet this objective, two research questions were developed: How may a recruiting process work? How may the competence profile be used during a recruiting process and what obstacles and opportunities may consequently present themselves. The study was conducted utilizing the qualitative method. The results are based on seven semi-structured interviews conducted at an HR department at a highly skilled organization. We have used established theory about the recruiting process, competence profile, about decision-making and the various perspectives on recruiting. The results show that the recruiting process generally is a formalized process and contains pre-defined steps and various selection methods. In the end, the decision is made based on a comprehensive and all-inclusive review of the applicant. The study also shows that the competence profile is considered valuable, although not always of a top priority. Moreover, the study shows that the competence profile enables the identification of the recruiting need, facilitates matching of applicants, and is used to support decisions throughout the process. Noted obstacles were time constraints, an already biased view due to the previous employee which held the position, and that a favorite candidate existed early on in the process.

<p>Problemet idag är att det ofta är många sökande till varje ledig tjänst som utannonseras. För att få komma på anställningsintervju och presentera sig krävs det att man klarar sig förbi första gallringen. Grundtanken med uppsatsen var att ta reda på om det personliga brevet har någon betydelse i rekryteringsprocessen. Detta gjordes med hjälp av följande fem frågeställningar: hur går rekryteringsprocessen till fram till att ansökningarna når företaget, vad sker från det att ansökan når företaget till att man kallar till intervju, vilken betydelse har kravprofilen vid bedömningen av det personliga brevet, vilken betydelse har de personliga egenskaperna samt vilken betydelse har det personliga brevet i urvalsprocessen. Frågeställningarna omfattar hela rekryteringsprocessen för att man ska kunna sätta in det personliga brevet i sitt sammanhang och på så sätt få en bild av dess betydelse. För att uppfylla syftet att besvara frågeställningarna användes en litteraturstudie samt en intervjustudie som metod. Intervjumanualen grundades på frågeställningarna. Intervjuerna utfördes på fyra privata företag med olika inriktningar och storlek samt en offentlig myndighet. Samtliga fem informanter hade erfarenhet av rekrytering och personalfrågor. Resultatet av de två första frågeställningarna grundades på båda studierna och svaret visade att informanterna arbetade snarlikt samt i enlighet med litteraturen när det gäller rekryteringsprocessen. Övriga frågeställningar besvarades med hjälp av intervjustudien och vi tycks kunna se ett mönster hur rekryterarna resonerar kring det personliga brevet. De anser att brevet inte har någon större betydelse utan menar att Curriculum Vitae (CV:n), som de först granskar, betyder mer. När rekryteraren bedömer det personliga brevet görs det subjektivt vilket medför en risk att sållningen inte går rätt till. I slutdiskussionen ges förslag på hur man skulle kunna underlätta arbetet med urvalet av sökande samt hur man skulle kunna motverka den diskriminering som vissa författare samt informanter menar förekommer.</p>

Syfte och frågeställningar Detta arbete är ett delmoment i kursen Träningslära 1, 7.5 hp på tränarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Uppgiften är att skapa en krav- och kapacitetsanalys på vår idrott. Min idrott är golf vilket många kanske inte ser som någon fysisk "hårt" ansträngande sport, men på senare år har förståelsen för en breddning av träning ökat inte minst genom att två otroliga idrottsmänniskor som dominerar golfvärden just nu. De personer jag menar är inte helt oväntat Annika Sörenstam och Tiger Woods. Syftet är att försöka ta fram en kapacitetsanalys på elitgolfare för att kunna skapa en kravprofil, och se vilka prestations krav som ställs för golfens fysiska delkapaciteter. I den första delen av detta arbete granskas vilka tester som har utförts i Sverige och den andra delen ska man få en inblick i hur det ser ut i världen genom att granska vilken forskning som finns för fysiskträning för golfare. I detta arbete kommer jag inte att gå in på teknik, taktik eller mentala delkapaciteter utan fokusera på de fysiska, men det betyder inte att de fysiska är mer viktiga. För att lyckas inom golfen måste man se helhetsbilden! Metod Först har jag använt mig av kurslitteratur "Tests for elite athlethes" och "Träningslära" för att få en grund att gå vidare ifrån. Sedan sökt information på GIH:s bibliotek som är det största idrottsbiblioteket i Sverige. Jag har granskat främst två databaser PUBMED och SportDiscus för vetenskapliga artiklar. I den första delen av detta arbete har jag tagit fram fystester som används i Sverige på ett golfgymnasium samt på golfförbundet genom John Hellstöms "Golfpyramid" för att se vad som utförts och sedan granskat dess relevans. I den andra delen har jag tittat närmare på hur forskningen ser ut i världen genom vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultat I dag utförs kapacitetstester både på gym, golfklubbar, golfgymnasium, distriktslag, landslag osv. i Sverige och dessa är ständigt under arbete/utveckling. Det som visas tydligt är att fysisk träning har blivit allt viktigare inom golfen både i Sverige och i hela världen. Jag har tagit fram vilka några tester som utförs på delkapaciteterna rörlighet, koordination, styrka och aerob kapacitet i Sverige. De tester jag har granskat är ett golfgymnasium som har få och grundläggande tester därefter har jag kompletterat dessa tester med tester som utförs genom golfpyramid på elitspelare, dessa är mer ingående, golf specifika och väldigt många. Forskningen stödjer att med hjälp av fysisk träning kan man slå längre samt undvika skador, men forskningen säger inget om att det sänker scoren på touren. De vanligaste skadorna för golfare är på ländryggen, handlederna, och armbågarna. Vissa av dessa tester kan undvikas om man tränar fysiskt. Slutsats Golf är en individuell idrott och det är svårt att göra en kapacitets &amp; kravanalys som är för mer än en person. Elitidrottare måste alltid se helheten och skulle gynnas av en individ anpassad testning. Jag tycker att testerna bör vara speciellt framtagna för individen och göras under samtal med spelaren som är delaktig och insatt i varje delmoment. Ett problem på hemma plan som jag ser det är att det inte finns några specifika kravanalyser att gå efter, visst kan man testa men vilka riktvärden ska man sträva efter? Ett annat problem är att elitspelare i Sverige idag kan testas av olika håll och ibland få olika resultat vilket kan leda till viss vilsenhet hos den aktive. Det viktiga är inte att testa utan att gå vidare med resultaten och lägga upp sin träning därefter. Ett mål för framtiden tycker jag bör vara att ha ett samarbete (spelarens nätverk) för att få fram det optimala för elitspelaren.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.