No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att nå fördjupad kunskap om vilka faktorer i klubbmiljön som elitgolfspelare framhåller som viktiga för idrottslig framgång. Frågeställningarna har varit: (1) Vad karaktäriserar miljön, men också samspelet individ och miljö, i de olika klubbarna som intervjupersonerna fostrats i? (2) Finns det någon faktor som kan anses viktigast? Metod Datainsamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer. Fem professionella manliga golfspelare i åldrarna 26-40 år har intervjuats. Ett antal faktorer har i tidigare forskning, visat sig extra viktiga i en klubbmiljö. Dessa har bidragit till intervjuguidens utformning. Urvalet har varit handplockat utifrån några specifika kriterier. Detta för att för att, utifrån studiens syfte, nå så nyansrika resultat som möjligt. Huvudsakliga kriterier har varit att ha spelat i junior- och seniorlandslag, inneha lag-SM guld och att ha spelat minst en tävling på europatouren. Transkribering och analys av intervjumaterialet har skett av undertecknad. Intervjupersonerna har informerats om studiens syfte samt de forskningsetiska riktlinjerna för denna studie. Resultat Intervjupersonerna är på många sätt lika varandra. De tidiga åren i karriären har karaktäriserats av mycket egen träning och långa dagar på golfklubben. Det som framhölls som viktigast i klubbmiljön var engagemanget från ledare, tränare, medlemmar och klubb. Men också ett bra elitlag och en klubb som satsar på junior- och elitverksamhet. Att hela klubben drar åt samma håll och att det finns en acceptans för elitverksamhet framkom som viktigt. Förebilder på klubben återkom ständigt som viktigt i intervjupersonernas utsagor. Relationerna till ledare har för alla spelarna varit bra. Till tränare har däremot relationerna varierat. Träningsmöjligheter och möjlighet till spontanspel har varierat något men sammantaget kan sägas att spelarna här har mer att önska. Trots detta anser spelarna att de fostrats i en bra miljö och att de troligen inte skulle blivit bättre på någon annan klubb. Slutsats Kunniga tränare- och ledare med ett gediget intresse i individerna samt en kunskap om spelet golf är troligen av stor vikt om ambitionen är att vara en framgångsrik elitklubb. Detta i kombination med en klubb som har en acceptans för elitverksamhet och där en noggrann rekrytering av tränare görs. Samtidigt finns en utmaning i att behålla äldre seniorspelare i klubben som förebilder för yngre spelare, framförallt eftersom det idag finns en trend att man som seniorspelare söker sig till mer exklusiva klubbar med bättre träningsmöjligheter.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med arbetet var att undersöka hur fyra professionella golfspelare hanterar pressade situationer under tävling samt få en fördjupad förståelse för när den pressade situationen uppstår.</p><p>Frågeställningarna var:</p><p>1. Hur agerar spelarna vid pressade situationer?</p><p>2. När uppstår de pressade situationerna?</p><p>3. Finns det någon skillnad och/eller samband mellan kvinnliga och manliga golfspelare?</p><p>Metod</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra personer. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva golfspelare mellan 20 och 30 år. Urvalet grundades på ett strategiskt urval där goda meriter både nationellt och internationellt och att spelarna hade spelat som professionell golfspelare i minst 2 år. Vi använde oss av en halvstrukturerad intervju där vi intervjuade två män och två kvinnor.</p><p>Resultat</p><p>Det framkom i intervjuerna att alla spelarna agerar på sitt individuella sätt när de kommer i en pressad situation. Det var bara en av intervjupersonerna som trivdes i en stressad situation. De pressade situationerna uppkommer vid olika tillfällen, allt från innan tävlingen, under pågående runda eller när tekniken sviker. Familjen och personer som står spelarna nära har en stor betydelse i hur spelarna agerar och trivs på golfbanan. Intervjupersonernas syn på hur kvinnor och män agerar och hanterar stressade situationer är att männen blir mer aggressiva än vad kvinnorna blir, annars så tror de inte skillnaderna är så stora mellan män och kvinnor.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatser som vi kan dra utifrån denna studie är att våra informanter påverkas av press och stress på något sätt, antingen positivt eller negativt. Enligt våra informanter så är de stressade situationerna ytterst individuella. Hanteringen av de stressade situationerna är också individuella. Av egen kunskap och stor erfarenhet från de här situationerna vet vi att mentalträning är en viktig del om man ska lyckas i golf. Det krävs en mentalstyrka för att hantera de pressade situationerna på ett bra sätt. Det är hur man hanterar den pressade situationen som är det viktiga och det har en stor inverkan på resultatet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Utveckling sker inom golfen i Sverige och kunskapen om golfens olika delkapaciteter ökar, men hur ser ”helheten” ut? Detta är en är nulägesanalys på SAS Masters Tour utifrån fyra utvalda hörnstenar samt deras delkapaciteter som vi finner relevanta för elitgolfare i Sverige. Hörnstenarna är fysiskträning, psykiskträning, golfträning samt sociala aspekter.</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att ta fram en nulägesanalys utifrån hur elitgolfspelarna tränar idag samt deras egna uppfattningar om vilka behov en elitspelare bör kunna tillfredställa utifrån fyra utvalda hörnstenar.</p><p>Frågeställningar:</p><p>1. Vilka delkapaciteter prioriterar elitspelarna?</p><p>2. Vad önskar elitgolfarna att de kunde lägga ner mer tid på?</p><p>3. Hur tränar golfarna de olika delkapaciteterna, vilka tester ingår?</p><p>Metod</p><p>För att få djupare kunskap om de olika delkapaciteterna granskades först artiklar i databaserna PubMed, Sportdiscus, Eric samt sökning i GIH:s kataloger. Vi har valt att använda en kvantitativ metod där en enkätundersökning ligger som grund för studiens resultat. Enkäten bestod av 79 frågor uppdelade på sex olika delar. Respondenterna var rankade topp 30 på SAS Masters Tour 2008, 20 damer och 20 herrars svar bearbetades sedan i statistikprogrammet SPSS.</p><p>Resultat</p><p>Majoriteten av elitspelarna prioriterar golfträning under tävlingssäsongen under vintersäsongen varierar prioriteringarna. Den delkapaciteten som spelarna lägger ner minst tid på är den psykiska och det är även den som de flesta elitspelarna önskar de kunde prioritera mer. Mindre än hälften av elitspelarna gör kontinuerliga tester för att utvärdera och planera sin träning.</p><p>Slutsats</p><p>Elitspelarna lägger ner tid på de olika hörnstenarna men ser oftast inte sammankopplingen mellan dessa. En lösning på problemet kan vara mer samarbete med nätverk, kommunikation mellan mentaltränare, fystränare och tekniktränare och alltid med spelaren i fokus. Med bättre kommunikation kan vi lära av varandra!</p><p> </p>

Syfte och frågeställningar Detta arbete är ett delmoment i kursen Träningslära 1, 7.5 hp på tränarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Uppgiften är att skapa en krav- och kapacitetsanalys på vår idrott. Min idrott är golf vilket många kanske inte ser som någon fysisk "hårt" ansträngande sport, men på senare år har förståelsen för en breddning av träning ökat inte minst genom att två otroliga idrottsmänniskor som dominerar golfvärden just nu. De personer jag menar är inte helt oväntat Annika Sörenstam och Tiger Woods. Syftet är att försöka ta fram en kapacitetsanalys på elitgolfare för att kunna skapa en kravprofil, och se vilka prestations krav som ställs för golfens fysiska delkapaciteter. I den första delen av detta arbete granskas vilka tester som har utförts i Sverige och den andra delen ska man få en inblick i hur det ser ut i världen genom att granska vilken forskning som finns för fysiskträning för golfare. I detta arbete kommer jag inte att gå in på teknik, taktik eller mentala delkapaciteter utan fokusera på de fysiska, men det betyder inte att de fysiska är mer viktiga. För att lyckas inom golfen måste man se helhetsbilden! Metod Först har jag använt mig av kurslitteratur "Tests for elite athlethes" och "Träningslära" för att få en grund att gå vidare ifrån. Sedan sökt information på GIH:s bibliotek som är det största idrottsbiblioteket i Sverige. Jag har granskat främst två databaser PUBMED och SportDiscus för vetenskapliga artiklar. I den första delen av detta arbete har jag tagit fram fystester som används i Sverige på ett golfgymnasium samt på golfförbundet genom John Hellstöms "Golfpyramid" för att se vad som utförts och sedan granskat dess relevans. I den andra delen har jag tittat närmare på hur forskningen ser ut i världen genom vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultat I dag utförs kapacitetstester både på gym, golfklubbar, golfgymnasium, distriktslag, landslag osv. i Sverige och dessa är ständigt under arbete/utveckling. Det som visas tydligt är att fysisk träning har blivit allt viktigare inom golfen både i Sverige och i hela världen. Jag har tagit fram vilka några tester som utförs på delkapaciteterna rörlighet, koordination, styrka och aerob kapacitet i Sverige. De tester jag har granskat är ett golfgymnasium som har få och grundläggande tester därefter har jag kompletterat dessa tester med tester som utförs genom golfpyramid på elitspelare, dessa är mer ingående, golf specifika och väldigt många. Forskningen stödjer att med hjälp av fysisk träning kan man slå längre samt undvika skador, men forskningen säger inget om att det sänker scoren på touren. De vanligaste skadorna för golfare är på ländryggen, handlederna, och armbågarna. Vissa av dessa tester kan undvikas om man tränar fysiskt. Slutsats Golf är en individuell idrott och det är svårt att göra en kapacitets &amp; kravanalys som är för mer än en person. Elitidrottare måste alltid se helheten och skulle gynnas av en individ anpassad testning. Jag tycker att testerna bör vara speciellt framtagna för individen och göras under samtal med spelaren som är delaktig och insatt i varje delmoment. Ett problem på hemma plan som jag ser det är att det inte finns några specifika kravanalyser att gå efter, visst kan man testa men vilka riktvärden ska man sträva efter? Ett annat problem är att elitspelare i Sverige idag kan testas av olika håll och ibland få olika resultat vilket kan leda till viss vilsenhet hos den aktive. Det viktiga är inte att testa utan att gå vidare med resultaten och lägga upp sin träning därefter. Ett mål för framtiden tycker jag bör vara att ha ett samarbete (spelarens nätverk) för att få fram det optimala för elitspelaren.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka hur fyra professionella golfspelare hanterar pressade situationer under tävling samt få en fördjupad förståelse för när den pressade situationen uppstår. Frågeställningarna var: 1. Hur agerar spelarna vid pressade situationer? 2. När uppstår de pressade situationerna? 3. Finns det någon skillnad och/eller samband mellan kvinnliga och manliga golfspelare? Metod Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra personer. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva golfspelare mellan 20 och 30 år. Urvalet grundades på ett strategiskt urval där goda meriter både nationellt och internationellt och att spelarna hade spelat som professionell golfspelare i minst 2 år. Vi använde oss av en halvstrukturerad intervju där vi intervjuade två män och två kvinnor. Resultat Det framkom i intervjuerna att alla spelarna agerar på sitt individuella sätt när de kommer i en pressad situation. Det var bara en av intervjupersonerna som trivdes i en stressad situation. De pressade situationerna uppkommer vid olika tillfällen, allt från innan tävlingen, under pågående runda eller när tekniken sviker. Familjen och personer som står spelarna nära har en stor betydelse i hur spelarna agerar och trivs på golfbanan. Intervjupersonernas syn på hur kvinnor och män agerar och hanterar stressade situationer är att männen blir mer aggressiva än vad kvinnorna blir, annars så tror de inte skillnaderna är så stora mellan män och kvinnor. Slutsats Slutsatser som vi kan dra utifrån denna studie är att våra informanter påverkas av press och stress på något sätt, antingen positivt eller negativt. Enligt våra informanter så är de stressade situationerna ytterst individuella. Hanteringen av de stressade situationerna är också individuella. Av egen kunskap och stor erfarenhet från de här situationerna vet vi att mentalträning är en viktig del om man ska lyckas i golf. Det krävs en mentalstyrka för att hantera de pressade situationerna på ett bra sätt. Det är hur man hanterar den pressade situationen som är det viktiga och det har en stor inverkan på resultatet.

Sammanfattning Utveckling sker inom golfen i Sverige och kunskapen om golfens olika delkapaciteter ökar, men hur ser ”helheten” ut? Detta är en är nulägesanalys på SAS Masters Tour utifrån fyra utvalda hörnstenar samt deras delkapaciteter som vi finner relevanta för elitgolfare i Sverige. Hörnstenarna är fysiskträning, psykiskträning, golfträning samt sociala aspekter. Syfte och frågeställningar Syftet är att ta fram en nulägesanalys utifrån hur elitgolfspelarna tränar idag samt deras egna uppfattningar om vilka behov en elitspelare bör kunna tillfredställa utifrån fyra utvalda hörnstenar. Frågeställningar: 1. Vilka delkapaciteter prioriterar elitspelarna? 2. Vad önskar elitgolfarna att de kunde lägga ner mer tid på? 3. Hur tränar golfarna de olika delkapaciteterna, vilka tester ingår? Metod För att få djupare kunskap om de olika delkapaciteterna granskades först artiklar i databaserna PubMed, Sportdiscus, Eric samt sökning i GIH:s kataloger. Vi har valt att använda en kvantitativ metod där en enkätundersökning ligger som grund för studiens resultat. Enkäten bestod av 79 frågor uppdelade på sex olika delar. Respondenterna var rankade topp 30 på SAS Masters Tour 2008, 20 damer och 20 herrars svar bearbetades sedan i statistikprogrammet SPSS. Resultat Majoriteten av elitspelarna prioriterar golfträning under tävlingssäsongen under vintersäsongen varierar prioriteringarna. Den delkapaciteten som spelarna lägger ner minst tid på är den psykiska och det är även den som de flesta elitspelarna önskar de kunde prioritera mer. Mindre än hälften av elitspelarna gör kontinuerliga tester för att utvärdera och planera sin träning. Slutsats Elitspelarna lägger ner tid på de olika hörnstenarna men ser oftast inte sammankopplingen mellan dessa. En lösning på problemet kan vara mer samarbete med nätverk, kommunikation mellan mentaltränare, fystränare och tekniktränare och alltid med spelaren i fokus. Med bättre kommunikation kan vi lära av varandra!

<p>Aim<br />The purposes of the present study were, to determine if partial and full-swing shots performed by skilled golfers were organized in a proximal-to-distal sequencing (PDS) pattern and to examine the speed-summation effect at pelvis, upper torso and hand segments.</p><p>Method<br />Three-dimensional kinematic recordings of pelvis, upper torso, and hand were made while forty-seven skilled golfers stroke three different clubs a range of submaximal and maximal shot distances.</p><p>Results<br />This study showed a clear proximal-to-distal temporal relationship of movement onset and peak angular speed at the pelvis, upper torso and hand segments in the golf swing. The same temporal structure was evident at all test conditions, among different gender and level of expertise. Further, results revealed a summation effect of angular velocity from proximal-to-distal, with each succeeding segment generating a larger rotational speed than the proximal segment. However, the increment in speed from proximal-to-distal was different among gender and level of expertise. Conclusions The temporal relation of segment kinematics suggests a common PDS organization in partial and full-swing shots for skilled golfers. A speed-summation effect of segmental angular speed indicates that participants did utilize interaction torques in a proximal-to-distal manner. The role of the observed PDS organization and speed-summation effect in partial shots might be to improve accuracy and, potentially, golfers should concentrate on speed initially in learning the golf swing.</p>