Mitt syfte var att undersöka vad som kan påverka elevers betyg i idrott och hälsa? För att avgränsa ytterligare hade jag 3 frågeställningar som handlade om vilken påverkan genus har, hur olika orsaker kan skilja sig beroende på vilket kön man tillhör och vilken påverkan elevens habitus har? För att svara på mitt syfte och mina frågeställningar använde jag mig utav en kvantitativ metod. Jag gjorde en enkätundersökning på en skola i Upplands Väsby där totalt 175 elever deltog. Utifrån resultatet från min undersökning kan jag konstatera att olika saker påverkar pojkars och flickors betyg mera respektive mindre i idrott och hälsa. Genus spelar roll och det är flera pojkar som når de högre betygen än flickor. För pojkars del spelade vilken tid på året man är född stor betydelse. För flickors del kunde man inte se samma resultat, utan istället spelade deras habitus roll. Om deras föräldrar varit fysiskt aktiva under deras uppväxt hade betydelse. För båda könen visade det sig att om man tillhörde en idrottsförening hade det ett positivt samband med högre bettyg i idrott och hälsa. Hela 91% av flickorna och 79% av pojkarna som hade mycket väl godkänt var aktiva i en idrottsförening. Relationen till läraren hade också betydelse för elevernas betyg. Både för pojkar och flickor kunde man se att ju bättre relation de hade till idrottsläraren desto bättre betyg hade de / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

<p>Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett är dålig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi påverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer präglas av mekaniska hjälpmedel,tv och datorer. Utifrån litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns både mentala och fysiska skillnader mellan könen.</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på om idrottslärare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmåga har förändrats de senaste 30 åren? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning där 6 idrottslärare, 2 kvinnor och 4 män som har varit yrkesverksamma i minst 30 år har blivit intervjuade. I arbetet redovisas även 16 års statistik från ett antal gymnasieklassers konditionstester.</p><p>I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslärarna anser att det har skett en försämring av fysiken och att det framförallt beror på samhällsförändringar och attitydförändringar. Det har blivit en större skillnad mellan de aktiva och de inaktiva idag. Resultatet från statistiken visar att konditionen successivt har försämrats. Med tanke på idrottslärarnas upplevelser var försämringen förvånansvärt liten. Idrottslärarna tycker att det börjar ske en positiv förändring tack vare samhällsdebatten. Statistiken visar också på ett något positivare resultat de senaste åren särskilt hos pojkar.</p><p>Som hälsopedagog tror jag på förebyggande arbete där man jobbar med livsstilsförändringar hos familjer. När man jobbar med barn och ungdomar är det viktigt att ge dem positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Jag tror på att ge dem upplevelser och äventyrliga aktiviteter främst för att nå de som inte är idrottsaktiva. Vi lever i ett modernt samhälle där allt fler blir överviktiga och fysiken blir sämre. Vi har tekniska hjälpmedel till i stort sett allt.</p><p>Har vi fått det för bra?</p><p> </p>

Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett är dålig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi påverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer präglas av mekaniska hjälpmedel,tv och datorer. Utifrån litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns både mentala och fysiska skillnader mellan könen. Syftet med arbetet är att ta reda på om idrottslärare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmåga har förändrats de senaste 30 åren? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning där 6 idrottslärare, 2 kvinnor och 4 män som har varit yrkesverksamma i minst 30 år har blivit intervjuade. I arbetet redovisas även 16 års statistik från ett antal gymnasieklassers konditionstester. I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslärarna anser att det har skett en försämring av fysiken och att det framförallt beror på samhällsförändringar och attitydförändringar. Det har blivit en större skillnad mellan de aktiva och de inaktiva idag. Resultatet från statistiken visar att konditionen successivt har försämrats. Med tanke på idrottslärarnas upplevelser var försämringen förvånansvärt liten. Idrottslärarna tycker att det börjar ske en positiv förändring tack vare samhällsdebatten. Statistiken visar också på ett något positivare resultat de senaste åren särskilt hos pojkar. Som hälsopedagog tror jag på förebyggande arbete där man jobbar med livsstilsförändringar hos familjer. När man jobbar med barn och ungdomar är det viktigt att ge dem positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Jag tror på att ge dem upplevelser och äventyrliga aktiviteter främst för att nå de som inte är idrottsaktiva. Vi lever i ett modernt samhälle där allt fler blir överviktiga och fysiken blir sämre. Vi har tekniska hjälpmedel till i stort sett allt. Har vi fått det för bra?

Sports research in the field of social science has shown that regular physical activity leads to wellbeing and positively affects the quality of life. A natural part of being an athlete is learning the functions of the human body, and what’s harmful and destructive, such as drugs (RF 1995). Doping is a constant problem in professional sport. Doping and manipulation of medical preparations in order to maximise performance is one of modern sport’s major problems, according to Blom and Lindroth (1995). I thought it would be interesting to see what the next generation of athletes thinks of doping. The purpose of this survey is to investigate the views on doping among adolescent athletes in ages 15-19. What do they think of it? Are they for or against it? Do they believe that doping is commonly used in elite competition? Would they consider using these substances themselves, if they were legalised? The selection of participants is 130 adolescents in ages 15-19. (83 boys, 47 girls.) All respondents are students at upper secondary sports schools, competing in the following events: Alpine sports, soccer, track and field, ice hockey, biathlon, and cross-country skiing. The foundation “Ren Idrott” has conducted a survey showing that as many as 86,3 percent of the respondents in ages 15-21 believe that doping is commonly or very commonly used in elite sports (RF 2005). The notion that using enhancements is necessary to become world champion did not have much support in this survey. Only 4 % stated that they would use preparations if it guaranteed them the world champion title. A whole 73% believed it would be easy to obtain preparations if one wanted to. Their primary reason to refuse preparationwas the risk of physical injury. A majority of the respondents felt that it is everyone’s individual choice whether to use them.All respondents considered doping in sports unacceptable. 11% of the respondents would however consider using preparations if they were legalised.

<p>Studien hade två huvudsyften: 1) att undersöka simmares mjältesvolym, mjälteskontraktion och dykrespons; 2) att utreda huruvida 2 veckors apnéträning kan sänka antalet andetag och förbättra simprestation, t.ex. genom att förbättra mjältesrespons och dykrespons. Elva simmare deltog, varav 10 i del 2: 6 kontrollpersoner och 4 apnéträningspersoner. Dessa genomförde apnéträning med 2 serier á 5 apnéer 6 dagar per vecka. Apnéerna separerades av 2 min, med hyperventilering sista minuten, och serierna av 10 min. Före och efter träningsperioden utfördes 3 maximala apnéer utan hyperventilering, samt en tidsbestämd apné, och kardiovaskulära parametrar och mjältesvolym registrerades. I ett separat test mättes antal andetag via videofilmning samt tid för 50 respektive 100 m frisim. När mjältesvärdena för alla simmare (n=11) poolades var volymen 255 mL jämfört med för alla icke simmare (n=16) på 217 mL (p=0,13). Lungvolymen var större hos kvinnliga simmare än icke simmare (P<0,05). Efter 3 apnéer uppvisade simmarna en mjälteskontraktion på 16% (p<0,05) och hemoglobin-koncentrationen ökade 2,8% (P<0,05). Apnéträningen tenderade att ge färre andetag på 50 m (P=0,18). Bradykardin hade ökat, och därmed dykresponsen, efter apnéträningen (P<0,05). Studien antyder att simmare redan är apnétränade och att en högre träningsdos troligen krävs för en effekt.</p>

<p>Denna studie beskriver hur lärare arbetar för att uppnå delaktighet i bollspel samt undersöker hur elever i åk. 6 upplever delaktighet i förhållande till påverkande faktorer. Metoden är att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkätundersökning och resultatet har analyserats utifrån de svar som fastställts.</p><p>Elevers förmåga att medverka i bollspel begränsas av fysiska och sociala faktorer vars innehåll påverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska läraren primärt bedriva motoriska övningar som är underhållande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet är det väsentligt att läraren arbetar efter delmål som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas.</p><p>Enkätundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott & hälsa och de anser sig generellt vara delaktiga i bollspelen. Ett negativt inslag är dock att de själva inte får påverka lektionsinnehållet tillräckligt, men samtidigt hävdar de ändå att läraren anstränger sig för att uppnå delaktighet. Vidare är lärarens val av ledarstil centralt då det avgör elevernas möjligheter till inflytande. När tillåtande och demokratiska ledarstilar tillämpas får eleverna bestämma över valet av bollspel, regler samt bestraffningar.</p>

<p>The purpose of this examination was to se how exercise affects the learning capacity. In this work I have chosen to integrate natural science with sport and the target group was a primary department. The two areas I integrate with sports were: the digestive system and knowledge of deciduous trees. I split the class in two different groups. One group got to have a theoretical lesson and the other one got to have an exercise lesson. The next day I asked the children to fill in a paper with questions about what they had learned the day before.</p><p>When I later studied the answers that I got from the question paper, the result showed that exercise affects the learning capacity in a positive way.</p><p>That shows that the more senses that is activated the more you learn.</p><p>Keywords: Integrate, mobility, senses, learning capacity</p>

<p>Sports research in the field of social science has shown that regular physical activity leads to wellbeing and positively affects the quality of life. A natural part of being an athlete is learning the functions of the human body, and what’s harmful and destructive, such as drugs (RF 1995). Doping is a constant problem in professional sport. Doping and manipulation of medical preparations in order to maximise performance is one of modern sport’s major problems, according to Blom and Lindroth (1995).</p><p>I thought it would be interesting to see what the next generation of athletes thinks of doping. The purpose of this survey is to investigate the views on doping among adolescent athletes in ages 15-19. What do they think of it? Are they for or against it? Do they believe that doping is commonly used in elite competition? Would they consider using these substances themselves, if they were legalised?</p><p>The selection of participants is 130 adolescents in ages 15-19. (83 boys, 47 girls.) All respondents are students at upper secondary sports schools, competing in the following events: Alpine sports, soccer, track and field, ice hockey, biathlon, and cross-country skiing.</p><p>The foundation “Ren Idrott” has conducted a survey showing that as many as 86,3 percent of the respondents in ages 15-21 believe that doping is commonly or very commonly used in elite sports (RF 2005). The notion that using enhancements is necessary to become world champion did not have much support in this survey. Only 4 % stated that they would use preparations if it guaranteed them the world champion title. A whole 73% believed it would be easy to obtain preparations if one wanted to. Their primary reason to refuse preparationwas the risk of physical injury. A majority of the respondents felt that it is everyone’s individual choice whether to use them.All respondents considered doping in sports unacceptable. 11% of the respondents would however consider using preparations if they were legalised.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Forshaga kommun anställde år 2004 en hälsoutvecklare. Uppsatsen syftar till att redovisa i vilken utsträckning anställda nyttjar de hälofrämjande insatser som kommunen erbjuder, visa upplevelsen de anställda har av insatserna samt om det finns andra önskemål gällande friskvårdssatsningar. Vi har använt kvantitativ metod där vi skickat ut enkäter till ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades ut till 220 anställda och 111 enkäter återkom och behandlades. Vi har begränsat oss till att utvärdera komplementära behandlingsmetoder, fysiska aktivitetssatsningar, hälsokontroller och hälsoprofilsbedömningar.  Vi ser också på informationsspridning och medvetenhet av de hälsoinsatser som erbjuds. Utvärderingen visar att det är stor variation både i deltagande och effekter på hälsan för de olika insatser som erbjuds. Massage är den hälsofrämjande insats som nyttjats mest och har visats ge bäst hälsoeffekter enligt respondenterna. Övriga aktiviteter har god effekt på dem som deltar, men aktiviteternas utformning bör ses över för att locka fler deltagare.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda på vilka kunskaper och värderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnå syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar.</p><p>Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten?</p><p>Vilka är de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gäller etik, moral och empati?</p><p>Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna?</p><p>Metod</p><p>Fem ridsportledare i Stockholmsområdet kontaktades baserat på vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom Stockholmsområdet. Några större och några mindre avseende medlemsantal. Ledaren skulle varit aktiv under flera år och med god inblick i verksamheten. Det slutgiltiga valet föll på de klubbar som hade väl utvecklad ungdomsverksamhet. Tid och plats för intervjuerna bestämdes vid det första telefonsamtalet. Intervjuerna har varit kvalitativa för att få en djupare insikt i vilka tankar ridsportledarna har kring sin ledarroll och vilka värderingar de vill förmedla till sina elever. Samtliga intervjuer har bandats och skrivits ner ord för ord.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Ridsportledarna är välutbildade inom sitt område och i princip inga ”snälla föräldrar” nyttjas som ledare. Eleverna på ridskolan tillbringar mycket tid i stallet utöver sin faktiska ridtid, många gånger upp till sju dagar per vecka. Ridskolans roll som fritidsgård kan därmed diskuteras och i och med den tid eleverna tillbringar där får de äldre eleverna och ledarna även en framstående roll som förebilder.</p><p>Ridskolans viktigaste uppgift anses vara att lära ut hur eleverna ska hantera hästen. De oskrivna regler som framför allt poängteras är: horsemanship, ödmjukhet och kamratskap. Alla ryttare på en ridskola måste kunna den sociala koden för just den ridskolan. I det avseendet är ridskolan en extremt fostrande miljö eftersom så många olika människor, med avseende på ålder och attityd, ska kunna mötas på samma område och samsas om samma hästar.</p>