<p>Studien hade två huvudsyften: 1) att undersöka simmares mjältesvolym, mjälteskontraktion och dykrespons; 2) att utreda huruvida 2 veckors apnéträning kan sänka antalet andetag och förbättra simprestation, t.ex. genom att förbättra mjältesrespons och dykrespons. Elva simmare deltog, varav 10 i del 2: 6 kontrollpersoner och 4 apnéträningspersoner. Dessa genomförde apnéträning med 2 serier á 5 apnéer 6 dagar per vecka. Apnéerna separerades av 2 min, med hyperventilering sista minuten, och serierna av 10 min. Före och efter träningsperioden utfördes 3 maximala apnéer utan hyperventilering, samt en tidsbestämd apné, och kardiovaskulära parametrar och mjältesvolym registrerades. I ett separat test mättes antal andetag via videofilmning samt tid för 50 respektive 100 m frisim. När mjältesvärdena för alla simmare (n=11) poolades var volymen 255 mL jämfört med för alla icke simmare (n=16) på 217 mL (p=0,13). Lungvolymen var större hos kvinnliga simmare än icke simmare (P<0,05). Efter 3 apnéer uppvisade simmarna en mjälteskontraktion på 16% (p<0,05) och hemoglobin-koncentrationen ökade 2,8% (P<0,05). Apnéträningen tenderade att ge färre andetag på 50 m (P=0,18). Bradykardin hade ökat, och därmed dykresponsen, efter apnéträningen (P<0,05). Studien antyder att simmare redan är apnétränade och att en högre träningsdos troligen krävs för en effekt.</p>

Studien hade två huvudsyften: 1) att undersöka simmares mjältesvolym, mjälteskontraktion och dykrespons; 2) att utreda huruvida 2 veckors apnéträning kan sänka antalet andetag och förbättra simprestation, t.ex. genom att förbättra mjältesrespons och dykrespons. Elva simmare deltog, varav 10 i del 2: 6 kontrollpersoner och 4 apnéträningspersoner. Dessa genomförde apnéträning med 2 serier á 5 apnéer 6 dagar per vecka. Apnéerna separerades av 2 min, med hyperventilering sista minuten, och serierna av 10 min. Före och efter träningsperioden utfördes 3 maximala apnéer utan hyperventilering, samt en tidsbestämd apné, och kardiovaskulära parametrar och mjältesvolym registrerades. I ett separat test mättes antal andetag via videofilmning samt tid för 50 respektive 100 m frisim. När mjältesvärdena för alla simmare (n=11) poolades var volymen 255 mL jämfört med för alla icke simmare (n=16) på 217 mL (p=0,13). Lungvolymen var större hos kvinnliga simmare än icke simmare (P&lt;0,05). Efter 3 apnéer uppvisade simmarna en mjälteskontraktion på 16% (p&lt;0,05) och hemoglobin-koncentrationen ökade 2,8% (P&lt;0,05). Apnéträningen tenderade att ge färre andetag på 50 m (P=0,18). Bradykardin hade ökat, och därmed dykresponsen, efter apnéträningen (P&lt;0,05). Studien antyder att simmare redan är apnétränade och att en högre träningsdos troligen krävs för en effekt.