<p>Syftet med studien är att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda på vilka kunskaper och värderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnå syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar.</p><p>Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten?</p><p>Vilka är de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gäller etik, moral och empati?</p><p>Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna?</p><p>Metod</p><p>Fem ridsportledare i Stockholmsområdet kontaktades baserat på vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom Stockholmsområdet. Några större och några mindre avseende medlemsantal. Ledaren skulle varit aktiv under flera år och med god inblick i verksamheten. Det slutgiltiga valet föll på de klubbar som hade väl utvecklad ungdomsverksamhet. Tid och plats för intervjuerna bestämdes vid det första telefonsamtalet. Intervjuerna har varit kvalitativa för att få en djupare insikt i vilka tankar ridsportledarna har kring sin ledarroll och vilka värderingar de vill förmedla till sina elever. Samtliga intervjuer har bandats och skrivits ner ord för ord.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Ridsportledarna är välutbildade inom sitt område och i princip inga ”snälla föräldrar” nyttjas som ledare. Eleverna på ridskolan tillbringar mycket tid i stallet utöver sin faktiska ridtid, många gånger upp till sju dagar per vecka. Ridskolans roll som fritidsgård kan därmed diskuteras och i och med den tid eleverna tillbringar där får de äldre eleverna och ledarna även en framstående roll som förebilder.</p><p>Ridskolans viktigaste uppgift anses vara att lära ut hur eleverna ska hantera hästen. De oskrivna regler som framför allt poängteras är: horsemanship, ödmjukhet och kamratskap. Alla ryttare på en ridskola måste kunna den sociala koden för just den ridskolan. I det avseendet är ridskolan en extremt fostrande miljö eftersom så många olika människor, med avseende på ålder och attityd, ska kunna mötas på samma område och samsas om samma hästar.</p>

Syftet med studien är att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda på vilka kunskaper och värderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnå syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar. Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten? Vilka är de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gäller etik, moral och empati? Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna? Metod Fem ridsportledare i Stockholmsområdet kontaktades baserat på vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom Stockholmsområdet. Några större och några mindre avseende medlemsantal. Ledaren skulle varit aktiv under flera år och med god inblick i verksamheten. Det slutgiltiga valet föll på de klubbar som hade väl utvecklad ungdomsverksamhet. Tid och plats för intervjuerna bestämdes vid det första telefonsamtalet. Intervjuerna har varit kvalitativa för att få en djupare insikt i vilka tankar ridsportledarna har kring sin ledarroll och vilka värderingar de vill förmedla till sina elever. Samtliga intervjuer har bandats och skrivits ner ord för ord. Resultat och slutsats Ridsportledarna är välutbildade inom sitt område och i princip inga ”snälla föräldrar” nyttjas som ledare. Eleverna på ridskolan tillbringar mycket tid i stallet utöver sin faktiska ridtid, många gånger upp till sju dagar per vecka. Ridskolans roll som fritidsgård kan därmed diskuteras och i och med den tid eleverna tillbringar där får de äldre eleverna och ledarna även en framstående roll som förebilder. Ridskolans viktigaste uppgift anses vara att lära ut hur eleverna ska hantera hästen. De oskrivna regler som framför allt poängteras är: horsemanship, ödmjukhet och kamratskap. Alla ryttare på en ridskola måste kunna den sociala koden för just den ridskolan. I det avseendet är ridskolan en extremt fostrande miljö eftersom så många olika människor, med avseende på ålder och attityd, ska kunna mötas på samma område och samsas om samma hästar.

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas. Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället. Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor. Skillnader hos respondenternas uppväxtförhållanden, socialt och i viss mån ekonomiskt kapital har analyserats för att förstå vilka förutsättningar de haft för att utöva ridsporten. Resultatet visar sammanfattat att de allra flesta har möjlighet att börja rida som barn på ridskola. För att nå en högre nivå inom ridningen krävs det en eller fler hästar och här blir socialt-och ekonomiskt kapital avgörande. Studien bidrar till en djupare förståelse för betydelsen av kapital och habitus inom ridsporten.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers upplevelser av tre grupprocesser samt vilken påverkan eleverna upplever att grupprocesserna har på elevernas kunskapsutveckling. De studerade grupprocesserna är groupthink, rollagande och free-riding. Vi har valt att utföra studien genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken gymnasieelever för att ta reda på deras upplevelser av grupparbete och grupprocesser. Resultatet av intervjuerna presenteras i kapitel 4. Analys i form av citat där vi även har reflekterat över det som sagts. Det visade sig att våra respondenter var medvetna om att grupprocesserna kunde förekomma i en grupp. Dock menade respondenterna att det var endast vissa aspekter av groupthink, rolltagande och freeriding som påverkade deras kunskapsutveckling. Vår slutsats är att samtliga respondenter uppgav att deras kunskapsutveckling mer eller mindre blev påverkad av de olika grupprocesserna. Groupthink påverkade dem minst då de upplevde att de i viss mån kunde bortse från groupthinksyntomen, med undantag av några av få symtom. Rolltagande och freeriding upplevde respondenterna som mer avgörande för kunskapsutvecklingen. Vi upptäckte under studiens gång att respondenterna tyckte att gruppindelning var ett stort problem. För att lösa detta problem menade respondenterna att det var fördelaktigt att lärarna delade in grupperna, ett resultat som vi inte hade räknat med.

The purpose of this study is to identify, document and map any changes in soil due to horse-riding in relation to the nationally prevailing conflict between horse and land owners whether the horse should furthermore be included in the Swedish Right of Public Access. The study includes a field work done in Vagnhärad, Sweden where changes in soil was documented accordingly to the trail-problem assessment method developed by Marion and Leung in 1999. The conflict has been summarized by previous research and supplemented with a framing analysis that shows how it is portrayed in national media. The result of the fieldwork has been visualized with GIS, and then analysed to provide a solution for how and when to use the area for riding to prevent conflict. The analysis was made in relation to the result from the field work and previous research that was presented but most importantly in relation to the notions of the Recreational Opportunity Spectrum and Recreation Carrying Capacity. The result of the study was that the area of interest was indeed affected by horse-riding, mostly through the exposure of tree roots. It also showed that by adhering to the principles of the Swedish Right of Public Access and the previously mentioned models of analysis you can prevent a rising conflict and limit the effects on soil and nature done by horse-riding.

<p><p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av olyckor hos vuxna ridskoleryttare. Frågeställningarna var: Hur stor har förekomsten av olyckor varit hos vuxna ridskoleryttare under de senaste 5 åren? Hur stor har förekomsten av olyckor varit i samband med hantering av häst i förhållande till olyckor relaterade till fall från häst?</p><p>Vilka typer av skador är mest förekommande?</p><p>Vilka typer av olyckor är beroende på ålder, kön och ridvana?Metod</p><p>Studien genomfördes kvantitativt med enkäter som delades ut till vuxna på tre olika ridskolor i Stockholms län. 100 enkäter besvarades och kodades i Excel, dessa analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat</p><p>Resultatet i denna studie visar på att 68 % av ryttarna inte varit med om en olycka medan</p><p>32 % varit med om en eller fler. 79 % av olyckorna inträffar då ryttaren ramlar av och de skador som är vanligast är hjärnskakning och mindre frakturer på revben och fingrar. Endast 21 % av olyckorna som skett var då ryttaren hanterat hästen. De flesta skador som uppkommer vid dessa tillfällen är sårskador då de blivit bitna av hästen samt frakturer och knäskador då ryttaren blivit sparkad. Påverkansfaktorer gällande förekomsten av olyckor var framförallt vilken ridvana ryttaren hade, ju längre denna ridit desto större risk. Även lektionens innehåll spelade roll, där hoppning och ridning i naturen visade sig inneha den största olycksfrekvensen.Slutsats</p><p>Förekomsten av olyckor i denna studie visade sig bero framförallt av hur länge ryttaren ridit på ridskola. Ridvana visade sig vara statistiskt signifikant även då man tagit hänsyn till andra störningsfaktorer. Ju längre ryttaren ridit desto större olycksrisk, sannolikt beror detta antagligen på svårare moment i ridningen. Även om skador sker i stallet så är det betydligt större risk att råka ut för en olycka vid ridning och då framförallt vid hoppning eller ridning i skogen.</p></p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av olyckor hos vuxna ridskoleryttare. Frågeställningarna var: Hur stor har förekomsten av olyckor varit hos vuxna ridskoleryttare under de senaste 5 åren? Hur stor har förekomsten av olyckor varit i samband med hantering av häst i förhållande till olyckor relaterade till fall från häst? Vilka typer av skador är mest förekommande? Vilka typer av olyckor är beroende på ålder, kön och ridvana?Metod Studien genomfördes kvantitativt med enkäter som delades ut till vuxna på tre olika ridskolor i Stockholms län. 100 enkäter besvarades och kodades i Excel, dessa analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat Resultatet i denna studie visar på att 68 % av ryttarna inte varit med om en olycka medan 32 % varit med om en eller fler. 79 % av olyckorna inträffar då ryttaren ramlar av och de skador som är vanligast är hjärnskakning och mindre frakturer på revben och fingrar. Endast 21 % av olyckorna som skett var då ryttaren hanterat hästen. De flesta skador som uppkommer vid dessa tillfällen är sårskador då de blivit bitna av hästen samt frakturer och knäskador då ryttaren blivit sparkad. Påverkansfaktorer gällande förekomsten av olyckor var framförallt vilken ridvana ryttaren hade, ju längre denna ridit desto större risk. Även lektionens innehåll spelade roll, där hoppning och ridning i naturen visade sig inneha den största olycksfrekvensen.Slutsats Förekomsten av olyckor i denna studie visade sig bero framförallt av hur länge ryttaren ridit på ridskola. Ridvana visade sig vara statistiskt signifikant även då man tagit hänsyn till andra störningsfaktorer. Ju längre ryttaren ridit desto större olycksrisk, sannolikt beror detta antagligen på svårare moment i ridningen. Även om skador sker i stallet så är det betydligt större risk att råka ut för en olycka vid ridning och då framförallt vid hoppning eller ridning i skogen.

Bakgrund: Ridterapi är en typ av fysioterapeutisk rehabiliteringsmetod som bland annat används för individer med neurologiska sjukdomar samt motoriska funktionsnedsättningar. Forskning antyder att ridterapi har en positiv effekt på gångförmågan hos individer som har drabbats av stroke. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga ridterapins effekter på gångförmågan hos personer som har drabbats av stroke. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och AMED för att hitta studier som undersökt effekten av ridterapi på gångförmågan hos individer som har drabbats av stroke. Sökningen resulterade i 21 träffar varav 6 studier inkluderades och kvalitetsgranskning av dessa genomfördes utifrån SBU:s anpassade granskningsmallar. Resultat: Artiklarna som inkluderades var av kvantitativ design där tre studier var utformade enligt formen för randomiserad kontrollerad studie, två enligt icke-randomiserad kontrollerad studie samt en kvasi-experimentell studie utan kontrollgrupp. Den sammanställda kvaliteten på de inkluderade studierna var låg. Utvärdering av effekten genomfördes utifrån olika utfallsmått vilka granskar och bedömer gångförmågan. Interventionen tillämpades antingen på häst eller på simulator där positiva effekter sågs på de båda interventionerna, både signifikanta och icke-signifikanta. Konklusion: Resultatet tyder på att ridterapi kan ha en god effekt på gångförmågan hos personer som har drabbats av stroke. Däremot är utbudet av och kvaliteten på genomförda studier bristande och det blir därmed svårt att dra några säkra slutsatser. Ytterligare forskning av högre kvalitet är därmed nödvändig för att på ett säkert sätt kunna utvärdera effekten av ridterapi.

Det övergripande syftet med detta arbete är att diskutera frågan hur kunskap konstrueras för den praktiska förmågan att rida. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Hur synliggörs kunskap för att rida en häst i tre olika texter om ridning, framförallt med fokus på nybörjarens första möte med fenomenet ridning? Kan olika tankestilar identifieras, och om så är fallet, hur förhåller de sig till varandra? Diskussionen utgår från en analys av olika tankestilar som de framträder i tre olika texter. Utgångspunkten är att individen aktivt konstruerar sin egen kunskap men att denna kunskapskonstruktion påverkas av den kultur som individen vistas i. Merparten av tidigare studier om ridutbildning har fokuserat på undervisningen som den utförs av ridläraren eller de kognitiva aspekterna i samband med lärandet hos eleven. Kunskapens innehåll, form och grad samt önskat resultat har inte problematiserats. Kunskapens innehåll för att rida hästar belyses i detta arbete både i ett modernt sammanhang och i ett historiskt sammanhang från 1700- och 1800-talen. Metoden som använts för detta arbete är historisk begreppsanalys av tre texter; Ridhandboken Del 1: Grundutbildning för häst och ryttare av Miesner et al. (2003), Ridläran eller ridskolan av Ehrengranat (1836) samt Ridkonsten av de la Guérinière (1731/1828). De begrepp som identifierats i respektive text ses som byggstenar för olika tankestilar. Resultatet av begreppsanalysen visar att de tre texterna beskriver två olika tankestilar. Samtliga texter berör begreppen initial sitsträning och inverkan. Ryttarkänsla beskrivs i Miesner et al. (2003) samt Ehrengranat (1836). Vid den djupare analysen av begreppen initial sitsträning, inverkan och ryttarkänsla framträder två tankestilar. En som representeras av Miesner et al. (2003) och som fått namnet den förenklade helheten, samt en som representeras av Ehrengranat (1836) och de la Guérinière (1731/1828) och som fått namnet de blottlagda detaljerna. I tankestilen den förenklade helheten fokuseras den initiala sitsträningen på placeringen av ryttarens ben. Ryttaren ska först lära sig att hantera gångarten trav genom att rida lätt med hjälp av stigbyglar för att sedan lära sig sitta ner i sadeln. Kommunikationen med hästen beskrivs som samtidig inverkan från ryttarens hand, skänkel och vikt. Ryttarkänsla beskrivs som ryttarens förmåga att samtidigt inverka med hand, skänkel och vikt i ett väl avvägt samspel. I tankestilen de blottlagda detaljerna utgår den initiala sitsträningen från att ryttaren ska hitta överlivets balans i sadeln, och detta görs utan att ryttaren använder stigbyglar och ryttaren ska lära sig att sitta ner i sadeln i skritt och trav utan stigbyglar. Först därefter kan ryttaren lära sig att korrekt utnyttja stigbyglarna. Ryttarens hand beskrivs som den främsta vägen för kommunikation. Ehrengranat (1836) menar att ryttarens förmåga att ta emot känningar från hästen är utgångspunkten för ryttarkänsla. Slutsatsen är den att två olika tankestilar har identifierats, och att den tankestil som identifierats i de äldre texterna är väl värda att utforska. Denna tankestil kan bidra till att belysa den grad och form av kunskap en individ behöver konstruera för att säkert och etiskt rida hästar.

This master thesis is discussing ten pony books from 2006 in relation to the heterosexual matrix. It contains a rather extensive research overview regarding horse riding from a gender perspective, pony books, traditional feminist studies of girls’ books and queer readings of girls’ and children’s literature. The aim of the empirical study is two folded; firstly to show how the girl protagonists’ horse riding is presented in terms of masculinity and femininity (as defined by Natalie Koivula), secondly to analyze the relations between the girls appearing in the books from a queer perspective attempting to find some queer leakage in the depictions. The theory applied is based on Judith Butler and the method is derived from the tradition of queer readings and feminist counter readings. The results show that the protagonists construct masculinity as well as femininity, often combined, which question the assumption that girls and women can only construct femininity and furthermore illustrate that the division between femininity and masculinity is not as natural as is often assumed. The analysis also demonstrates that some of the girls express intense emotions for other girls and show a stronger bond towards other girls than towards boys. However, the relations between the girls are often normalized in accordance with the heterosexual matrix. The conclusion of the thesis is that the pony books can be both liberating from current heterosexual gender norms and reinforcing this societal order. Another important conclusion is that the liberating potential varies greatly between the books. / Uppsatsnivå: D