För sju år sedan publicerades nya läro-, ämnes- och kursplaner som efterfrågar en undervisning som främjar elevers förståelse för naturvetenskapernas karaktär. Öppna laborationer är ett alternativ. Dock kräver dessa mycket tid och lärare med egna erfarenheter från forskningsliknande aktiviteter. Därför finns ett behov att utveckla mindre tidskrävande undervisningsmetoder som uppfyller målen. Syftet med arbetet som presenteras här är att genom designforskning ta de första stegen mot utvecklingen av en sådan undervisningsmetod. En metod som synliggör det naturvetenskapliga förhållningssättet redan vid introduktion till ett nytt kunskapsområde och som kan lägga en viktig grund i elevers förståelse för ämnet och undersökande arbetsformer. Resultat visa att det finns potential för en sådan undervisningsmetod eftersom metoden inte bara främjar elevers naturvetenskapliga förhållningssätt utan även deras motivation, nyfikenhet och koncentration.​

Abstract Författare: David Stigson Titel: Kunskapens källa – Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation. Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08 Handledare: Per Dannefjord Examinator: Eva Fasth Antal sidor totalt: 42 Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap Osäkerhet kring omvärldens beskaffenhet och samhällets utveckling är något som såväl individen som grupper i samhället upplever. Företag och andra organisationer använder omvärldsanalys som ett redskap för minskad osäkerhet kring hur deras omvärld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvärldsanalys. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det påverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material. Teoretisk koppling görs till begrepp hämtade från Berger & Luckmanns kunskapssociologi, Charles Tillys idéer om organisering samt två artiklar som poängterar betydelsen av sociala relationer och kommunikation. Resultat visar på styrkan med flera perspektiv av kunskap i arbetet med omvärldsanalys. Ett problem är att de hamnar i konflikt och kan leda till sämre samarbete och omvärldsanalysens tillförlitlighet påverkas negativt. Sociala sammanhang påverkar vilken kunskap individen anser vara viktig och legitim. Således prioriterar funktionerna inom organisationen olika kunskap som viktig. Slutsats som kan göras är att i arbetet med omvärldsanalys är det en styrka med flera perspektiv istället för ett. Då tillförlitligheten kan antas öka om fler perspektiv kommer fram. Nästa slutsats blir att omvärldsanalys måste förstås utifrån den kontext den görs. Vem, när, varför och hur, arbetet utförs måste tas i beaktning. Omvärldsanalys är ingen objektiv sanning ens i sammanhanget men den bidrar till ökad förståelse för kontexten och ger en känsla av ökad kontroll för individen och organisationen.

<p>Abstract</p><p>Författare: David Stigson</p><p>Titel: Kunskapens källa – Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.</p><p>Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08</p><p>Handledare: Per Dannefjord</p><p>Examinator: Eva Fasth</p><p>Antal sidor totalt: 42</p><p>Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap</p><p>Osäkerhet kring omvärldens beskaffenhet och samhällets utveckling är något som såväl individen som grupper i samhället upplever. Företag och andra organisationer använder omvärldsanalys som ett redskap för minskad osäkerhet kring hur deras omvärld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvärldsanalys.</p><p>Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det påverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material. Teoretisk koppling görs till begrepp hämtade från Berger & Luckmanns kunskapssociologi, Charles Tillys idéer om organisering samt två artiklar som poängterar betydelsen av sociala relationer och kommunikation. Resultat visar på styrkan med flera perspektiv av kunskap i arbetet med omvärldsanalys. Ett problem är att de hamnar i konflikt och kan leda till sämre samarbete och omvärldsanalysens tillförlitlighet påverkas negativt.</p><p>Sociala sammanhang påverkar vilken kunskap individen anser vara viktig och legitim. Således prioriterar funktionerna inom organisationen olika kunskap som viktig. Slutsats som kan göras är att i arbetet med omvärldsanalys är det en styrka med flera perspektiv istället för ett. Då tillförlitligheten kan antas öka om fler perspektiv kommer fram. Nästa slutsats blir att omvärldsanalys måste förstås utifrån den kontext den görs. Vem, när, varför och hur, arbetet utförs måste tas i beaktning. Omvärldsanalys är ingen objektiv sanning ens i sammanhanget men den bidrar till ökad förståelse för kontexten och ger en känsla av ökad kontroll för individen och organisationen.</p>

Det övergripande syftet med detta arbete är att diskutera frågan hur kunskap konstrueras för den praktiska förmågan att rida. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Hur synliggörs kunskap för att rida en häst i tre olika texter om ridning, framförallt med fokus på nybörjarens första möte med fenomenet ridning? Kan olika tankestilar identifieras, och om så är fallet, hur förhåller de sig till varandra? Diskussionen utgår från en analys av olika tankestilar som de framträder i tre olika texter. Utgångspunkten är att individen aktivt konstruerar sin egen kunskap men att denna kunskapskonstruktion påverkas av den kultur som individen vistas i. Merparten av tidigare studier om ridutbildning har fokuserat på undervisningen som den utförs av ridläraren eller de kognitiva aspekterna i samband med lärandet hos eleven. Kunskapens innehåll, form och grad samt önskat resultat har inte problematiserats. Kunskapens innehåll för att rida hästar belyses i detta arbete både i ett modernt sammanhang och i ett historiskt sammanhang från 1700- och 1800-talen. Metoden som använts för detta arbete är historisk begreppsanalys av tre texter; Ridhandboken Del 1: Grundutbildning för häst och ryttare av Miesner et al. (2003), Ridläran eller ridskolan av Ehrengranat (1836) samt Ridkonsten av de la Guérinière (1731/1828). De begrepp som identifierats i respektive text ses som byggstenar för olika tankestilar. Resultatet av begreppsanalysen visar att de tre texterna beskriver två olika tankestilar. Samtliga texter berör begreppen initial sitsträning och inverkan. Ryttarkänsla beskrivs i Miesner et al. (2003) samt Ehrengranat (1836). Vid den djupare analysen av begreppen initial sitsträning, inverkan och ryttarkänsla framträder två tankestilar. En som representeras av Miesner et al. (2003) och som fått namnet den förenklade helheten, samt en som representeras av Ehrengranat (1836) och de la Guérinière (1731/1828) och som fått namnet de blottlagda detaljerna. I tankestilen den förenklade helheten fokuseras den initiala sitsträningen på placeringen av ryttarens ben. Ryttaren ska först lära sig att hantera gångarten trav genom att rida lätt med hjälp av stigbyglar för att sedan lära sig sitta ner i sadeln. Kommunikationen med hästen beskrivs som samtidig inverkan från ryttarens hand, skänkel och vikt. Ryttarkänsla beskrivs som ryttarens förmåga att samtidigt inverka med hand, skänkel och vikt i ett väl avvägt samspel. I tankestilen de blottlagda detaljerna utgår den initiala sitsträningen från att ryttaren ska hitta överlivets balans i sadeln, och detta görs utan att ryttaren använder stigbyglar och ryttaren ska lära sig att sitta ner i sadeln i skritt och trav utan stigbyglar. Först därefter kan ryttaren lära sig att korrekt utnyttja stigbyglarna. Ryttarens hand beskrivs som den främsta vägen för kommunikation. Ehrengranat (1836) menar att ryttarens förmåga att ta emot känningar från hästen är utgångspunkten för ryttarkänsla. Slutsatsen är den att två olika tankestilar har identifierats, och att den tankestil som identifierats i de äldre texterna är väl värda att utforska. Denna tankestil kan bidra till att belysa den grad och form av kunskap en individ behöver konstruera för att säkert och etiskt rida hästar.

The aim of this Master’s thesis is to examine how health information is integrated into knowledge in an everyday health related context on the web. The more specific aim is, from a LIS point of view, to map knowledge related discourses with the focus on pregnancy, in discussion forums on Swedish health related web sites. The following main questions in this paper are: (1) a) What discourses on pregnancy knowledge can be found and b) how are they expressed? (2) What are the functions of the recognised discourses? and (3) what are the relations between the identified discourses? The theoretical and methodological starting-point is discourse theory with the main focus on discursive psychology according to Wetherell’s and Potter’s theoretical and empirical work. The methodology is text analytical and the material is collected from two discussion forums on pregnancy. The results show a highly complex context where two main discourses, or repertoires, are identified: “The science repertoire” and “The experience repertoire”. When people use the science repertoire they adopt rhetorical patterns such as: “eagerness to know and to learn”, “focus on facts and details”, “strive for control”, “elimination of health risks”. This repertoire is highly influenced by moral issues. When using the experience repertoire, people’s talk is dominated by strive for normality. The tendencies shown can be seen as signs of democratisation of knowledge and this is something that needs to be further investigated from a LIS perspective, of this health and web context of immediate interest. / Uppsatsnivå: D