ABSTRAKT Media har mycket makt och inflytande över människor samt stor frihet i att framställa vissa kroppar på vissa sätt. Tolkningen är alltid vår egen men utan ett kritiskt perspektiv osynliggörs de hegemoniska diskurser som media producerar där generaliseringar och stereotypiseringar används för att bygga upp en viss bild. I debatten om vad som är kunskap blir en kritisk blick viktig för att kunna ifrågasätta kunskapsproduktion. I denna studie granskas, genom diskursanalys som metod, media som kunskapsproducent utifrån ett populärvetenskapligt program med just Upplysningen som tema. Upplysningen, som kan ses som en början till en kritiskt tanketradition anses vara hotad. Den här studien går ut på att försöka förstå vem eller vad som skulle kunna vara hotet och på vilket sätt hotet tar sig uttryck. En slutsats är att genusvetenskapen som vetenskap kan ses som hotet. Att ifrågasätta de manliga upplysningsfilosofernas tankar och idéer samt deras upphöjdhet ses som hotfullt. Förnuft står i kontrast till känslan. Identitetspolitik som bygger på erfarenhet ses som motupplysning där vissa grupper ges tolkningsföreträden och därmed frikort från den förnuftiga argumentationen och samtalet. Nyckelord: kunskapsproduktion, upplysningen, genusvetenskap, identitetspolitik

This paper aims to apply a specific architectural theory onto Lund City Library in order to achieve a better understanding of how the physical concept of the library is affecting our knowledge and our production of meaning; and furthermore how it suggests a certain form of usage. This paper discusses the ways in which architecture is affecting us when we use the library. The paper attempts to answer the following question: – Which one of Koch’s spatial structures could apply to Lund City Library, and in which ways could this spatial structure be a producer of meaning? The specific architectonical theory used is developed by Daniel Koch in his paper Spatial Systems as Producers of Meaning: the Idea of Knowledge in Three Public Libraries. This theory is the method of the paper as well. In order to answer the main question certain parts have been chosen and analyzed. The distribution of space in the building as well as some of the functions in the library, such as the seating, the system of the bookshelves, placement of public computers, and the social interaction, are in focus. The analysis shows that the spatial structure in Lund City Library is of the network type. The library is focusing on supporting the social interaction, which is an important producer of meaning for our own part in society. The collections and the functions are well integrated in the library, the seating and the placement of public computers supports the social interaction as well. Their construction and placement agrees with and encourages human interaction.

<p>The aim of this study is to research images of the academic world that is presented, incorporated and reproduced within the frames of the mentorship in the basic level. Can these images derive to the view upon science as a traditionally male area? Is mentorship gendered? Can the mentorship on the basic level be viewed upon as a milestone of a academic career where men and women have different opportunities to succeed?</p><p>By interviewing seven mentors, working in a social sciences institution in a larger Swedish university, I have come to the conclusion that knowledge is coded male and that this affect mentors mental images of what male and female students are expected to do. The male student represent the scientist, while the female student represent what the scientist is not.</p><p>Depending on the work of, among others, Kerstin Norlander, Dorothy Smith and Eva Erson I have come to view upon the university as a patriarchal organisation witch produces knowledge based upon male values, experiences and concepts. This precludes the female within this organisation from relating to the knowledge she is supposed to incorporate. Since the mentorship relation is a reflection of the hierarchal university, this is problematic for the female student who is negative affected by this.</p><p>To enable a more equal mentorship relation the mentor have to start reflect upon his own experiences and expectations of students, based on sex. A clear gendered perspective in the education is also important, from the basic level to the doctoral program. There is also a need for a equal quantity of female and male mentors.</p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka bilder av den akademiska världen som presentera, införlivas och reproduceras inom ramen för handledarskapet på grundnivån. Kan denna bild härledas till synen på vetenskap som ett traditionellt manligt område? Är handledningen könad? Kan handledningen på grundkursnivån betraktas som en milstolpe för början av en akademisk karriär där kvinnor och män har olika möjligheter att lyckas?</p><p>Genom att intervjua 7 handledare på en samhällsvetenskaplig institution på ett större svenskt universitet har jag kunnat dra slutsatsen att kunskapen är manligt kodad och att detta påverkar handledarnas föreställningar om vad kvinnliga och manliga studenter kan göra. Den manliga studenten representerar forskaren, medan kvinnan betraktas som forskarens motsats.</p><p>Genom att använda mig av bland annat Kerstin Norlanders, Dorothy Smiths och Eva Ersons teorier har jag kommit att betrakta universitet som en patriarkal organisation som producerar kunskap baserad på manliga värden, erfarenheter och förställningar. Detta gör att den kvinnliga studenten och forskaren inte kan relatera till den kunskap hon förväntas tillgodogöra sig. Då handledarrelation är en spegling av det hierarkiska universitet återfinns dessa drag även i denna. Detta påverkar den kvinnliga studenten negativt.</p><p>Att som handledare börja reflektera kring sina egna erfarenheter och förväntningar på studenter utifrån kön är att ta ett steg emot ett mer jämlikt handledarskap. Förutom detta behövs ett tydligt genusperspektiv i undervisningen från grundnivå till forskarutbildningen. Ett jämt antal kvinnliga och manliga handledare är också av stor vikt.</p>

The aim of this study is to research images of the academic world that is presented, incorporated and reproduced within the frames of the mentorship in the basic level. Can these images derive to the view upon science as a traditionally male area? Is mentorship gendered? Can the mentorship on the basic level be viewed upon as a milestone of a academic career where men and women have different opportunities to succeed? By interviewing seven mentors, working in a social sciences institution in a larger Swedish university, I have come to the conclusion that knowledge is coded male and that this affect mentors mental images of what male and female students are expected to do. The male student represent the scientist, while the female student represent what the scientist is not. Depending on the work of, among others, Kerstin Norlander, Dorothy Smith and Eva Erson I have come to view upon the university as a patriarchal organisation witch produces knowledge based upon male values, experiences and concepts. This precludes the female within this organisation from relating to the knowledge she is supposed to incorporate. Since the mentorship relation is a reflection of the hierarchal university, this is problematic for the female student who is negative affected by this. To enable a more equal mentorship relation the mentor have to start reflect upon his own experiences and expectations of students, based on sex. A clear gendered perspective in the education is also important, from the basic level to the doctoral program. There is also a need for a equal quantity of female and male mentors. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka bilder av den akademiska världen som presentera, införlivas och reproduceras inom ramen för handledarskapet på grundnivån. Kan denna bild härledas till synen på vetenskap som ett traditionellt manligt område? Är handledningen könad? Kan handledningen på grundkursnivån betraktas som en milstolpe för början av en akademisk karriär där kvinnor och män har olika möjligheter att lyckas? Genom att intervjua 7 handledare på en samhällsvetenskaplig institution på ett större svenskt universitet har jag kunnat dra slutsatsen att kunskapen är manligt kodad och att detta påverkar handledarnas föreställningar om vad kvinnliga och manliga studenter kan göra. Den manliga studenten representerar forskaren, medan kvinnan betraktas som forskarens motsats. Genom att använda mig av bland annat Kerstin Norlanders, Dorothy Smiths och Eva Ersons teorier har jag kommit att betrakta universitet som en patriarkal organisation som producerar kunskap baserad på manliga värden, erfarenheter och förställningar. Detta gör att den kvinnliga studenten och forskaren inte kan relatera till den kunskap hon förväntas tillgodogöra sig. Då handledarrelation är en spegling av det hierarkiska universitet återfinns dessa drag även i denna. Detta påverkar den kvinnliga studenten negativt. Att som handledare börja reflektera kring sina egna erfarenheter och förväntningar på studenter utifrån kön är att ta ett steg emot ett mer jämlikt handledarskap. Förutom detta behövs ett tydligt genusperspektiv i undervisningen från grundnivå till forskarutbildningen. Ett jämt antal kvinnliga och manliga handledare är också av stor vikt.

The aim of this study was to investigate the production of knowledge that can emerge in the use of Practice Research by Mirror method. This by finding out what it is in the practical work that leads to the production of knowledge and how knowledge production takes form. The empirical data that form the basis for this study is recorded group within the Mirror method discussions and a focus group interview with social workers who participated in the discussions. Those who have participated are social workers with experience from working with financial aid support and only real cases have been used in the discussions. The results have been analyzed according to Lipsky's theory of street-level bureaucracy and their discretion and Fook and Gardner´s theory of critical reflection. The results of the study show that evaluation and review of a difficult work using critical reflection as a tool and a reflexive approach leads to the development of the practical work.

Utifrån tre exempel undersöker uppsatsen konstens plats i den konstnärliga forskningen i det svenska och skandinaviska sammanhanget. Den frågar om konstens plats i relation till konstnärlig forskning och om den ska förstås som process, produkt, spår eller en kombination av dessa. Är det exempelvis möjligt att kartlägga de konstnärliga avhandlingarnas olika lager av meningsproduktion, och vad betyder det när de påstår sig producera kunskap? Snarare än att ställa formella frågor om vad den konstnärliga forskningen är, vill denna första pilotundersökning börja fråga när det som produceras genom konstnärlig forskning ska förstås som konst och när det handlar om någonting annat. / As higher artistic education explicitly becomes prepatory for research, the next generation of artists will inevitably be affected. How this change will constitute itself and whether the effect will be a reaction against or a product of this change is impossible to know. It is however already clear that artistic research is moving from periphery to centre in the Scandinavian art scene. Thus this pilot study essay asks how one can understand the position of the artwork produced within the context of artistic research: Is it a process, a product, a trace – or a combination of these? Is it possible to map the various layers of meaning produced? What does it mean to claim that art ”produces knowledge”? The essay focuses on three recent PhD´s in artistic research from Sweden. Rather than addressing formal questions of what artistic research is, or how art and research intertwine with each other, the investigation attempts to focus on when artists are making art within the context of artistic research, when they are doing something else.

The student’s independent work, often in the form of a thesis, plays an important role in higher education at Swedish universities. However, since the GDPR came into effect in 2018, some Swedish universities have limited their students’ processing of sensitive personal data, while other universities have not. This thesis studies the reasons behind the regulations, in relation to the principle of academic freedom as well as research ethics and the universities’ mission of providing higher education and research to society. Using these concepts as a theoretic framework, the thesis then analyses how ten Swedish universities position themselves in regards to their students processing personal data, and complements the analysis with two semi-structured interviews with representatives of library and information science educations at two universities. The thesis explores the boundaries and the grey areas between the concepts of education and research, and discusses the possible implications and consequences of applying limitations to what students can and cannot research, for higher education in general and for library and information science in particular. The conclusion is that the question of whether students should be allowed to process personal data is as much a question of democracy as of academy, and that a further, critical discussion is needed within the academic sector.

Syftet med studien var att beskriva, analysera samt problematisera diskursen, med tillhörande kunskap, om lärares professionalism. Studien genomfördes med utgångspunkt i dokument från organisationen OECD. Med inspiration från Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys studerades ett OECD-dokument och analyserades i relation till Faircloughs och Michel Foucaults teorier samt tidigare forskning. Studiens resultat visade att en konceptualisering av lärares professionalism framträder inom OECD-diskursen samt att kvalitet, professionalism som kollektiv angelägenhet och i synnerhet effektivitet är centrala teman. I detta uttrycks kvalitet och kollektiv professionalism vara medel för att uppnå målet effektivitet. Studiens resultat visade vidare att de diskurstyper som framträder är en konceptualiseringsdiskurs, en stöddiskurs, en kollektivitetsdiskurs, en kvalitetsdiskurs, en effektivitetsdiskurs samt en policydiskurs. I studien framgår även att lärares professionalism tillskrivs en särskild betydelse vilket medför skapandet av en viss kunskap inom OECD-diskursen. Denna kunskap förefaller ha sin utgångspunkt i ett särskilt sätt att se på lärares professionalism. Studien visade slutligen att insatser kring lärares professionalism uttrycks, av OECD, vara prioriterade för nationell policy. Inom ramen för detta skrivs lärares professionalism fram som ett fokus för policy i termer av att "lösningar" kring detta även uttrycks vara lösningar för ett utbildningssystem "i kris".

The Swedish industrial research institutes are research organisations that exist somewhat in between academy and industry, fulfilling an intermediary role as well as providing a space for research relevant to industrial companies, and they have a history of being funded by both state and industry as a way to support technical research in Sweden. The present study examines the history one of these institutes – the Institute for Surface Chemistry – with respect to three dimensions of its knowledge production: the role that basic and applied research has played for the institute, its external connections and the heterogeneity of its knowledge production, and how it has evaluated the quality of its research. The time period considered is 1975-2005, a challenging time for the Swedish institute sector, and the analysis is based on an interpretation of annual reports, research programs and newsletters from the period, as well as on interviews with institute managers and researchers.This work contributes to a wider research field in two respects. First, it provides input to the ongoing debate about how a changing research system is linked to changes in knowledge production. Second, it increases our knowledge of the Swedish industrial research institute sector, something interesting in its own right but that also can provide input to the ongoing policy reorientation vis-à-vis these institutes. The main novelty of the work is that it engagessystematically and historically with changes in knowledge production within an industrial research institute, something not done in previous studies of the sector. To briefly summarise the results, applied research gradually becomes more important than basic research at the institute, but basic research still keeps playing a rather large role for some time, even as this roleis downplayed in the official publications. At the same time, the institute becomes more heterogeneous in its knowledge production, associates closer with its industrial partners, and loses some of its independent knowledge production in favour of a more classic intermediary role. During the study period, the institute mainly ascertains the quality of its work through the use of traditional academic standards, and it retains a strong publication culture throughout.Three main conclusions are drawn: that the institute generally has oriented itself more towards its industrial partners; that this is the result of adapting to a situation in which the traditional state funding and political support appear ever more insecure; and that in spite of this general dynamic of adaption, the institute, thanks to a unique knowledge base or strong and well-connected actors, has sometimes been able to defend its preferred modes of knowledge production instead of adapting,something which also has had a notable impact on its development.

Kiruna är staden som genomgår en omdanande process, där delar av staden nedmonteras medan en ny stadskärna etableras. Kiruna kommun har haft som ambition att omlokaliseringen och stadsomvandlingen ska understödjas av omfattande medborgardialoger. Där utvecklingsstrategierna sägs bygga på kirunabornas önskemål kring vad de föreställer sig att nya stadskärnan kan bli. Stadens befolkning behöver därmed förhålla sig till att delar av deras stad nedmonteras samtidigt som de ska föreställa sig en ny. Vi analyserar processen för detta utifrån nutida planeringsteori som betonar att kunskapen som kommer från att uppleva en stad har ett särskilt värde i planeringen. Det innebär att planerare, med sin expertkunskap, behöver vidga sitt arbetssätt. Från att vara de enda som besitter kapaciteten till att föreställa sig en ny stad, till att kunna tolka och omformulera anspråk som kommer från stadsinvånare. Således fokuserar vi på hur planerare och politiker har arbetat med att behandla den lokala kunskapen, för att skapa en djupare förståelse för strategiskapande procedurer. Det som är säreget med Kiruna kan läsas utifrån två aspekter. Den ena är att nedmontering skapar en unik och känslig situation, där planerare försökt söka efter vad som kirunaborna anser som värdefullt i sin stad och sedan omformulera det till något nytt. Den andra är att Kiruna kan karaktäriseras som en stad i den arktiska regionen. Dessa samhällen har genom historien planerats utifrån att expertkunskapen premierats och mer ofta än sällan har urbana modeller söderifrån importerats till arktiska stadsbyggandet. Numera börjar det gamla luckras upp och fler designers söker efter att jobba nära befolkningen i regionen för att skapa särskilda lokala uttryck. Genom att studera fallet Kiruna söker vi efter att skapa synergier mellan dessa två aspekter där den lokala kunskapen löper som en röd tråd genom processerna för avveckling och utveckling. Vårt empiriska material bygger på analyser från strategiska dokument och kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer. Dessa nyckelaktörer har varit planerare och politiker som haft särskilt centrala roller i Kirunas stadsomvandling. Intervjuerna blir således deras berättelser och erfarenheter. Utifrån vårt insamlade empiriska material har vi format uppfattningen att dessa två aspekter för nedmontering och arktiskt stadsbyggande har en inverkan på hur planerare behandlat den lokala kunskapen samt hur den lokala kunskapen fått forma den nya stadskärnan. Det har betonats att detta inte är något vanligt stadsutvecklingsprojekt, utan omständigheterna kräver ett särskilt åtagande från planerarna med utökad hänsyn till invånarnas kunskap och omsorg för förlusten av deras stad. Därför har det funnits ett fokus på kvalitativa samtal med medborgarna. Nedmonteringen skapar möjligheter att forma strategier för ett stadsbyggande som frångår problem som återfinns i gamla stadskärnan, uttryckta av kirunabor. Det skapar även möjligheter att bygga en stad med ett långsiktigt perspektiv där gruvan inte längre kommer vara en lika stark lokal arbetsgivare. / Kiruna is a city that is undergoing a transformative process, where parts of the city are being dismantled while a new city center is being established. Kiruna municipality has had the ambition that the relocation and the urban transformation should be supported by extensive citizen dialogues. The strategies for development are claimed to be based on the Kiruna residents’ wishes about what they imagine the new city center to be like. Therefore, the town’s population needs to relate to the dismantling of parts of their city, while also imagining a new one. The analysis of this process is based on contemporary planning theory, which emphasizes that the knowledge that comes from experiencing a city has a particular value in the context of urban planning. This means that planners, with their expert knowledge, need to extend their way of working from being the only ones who possess the capacity to imagine a new city to being able to interpret and reformulate claims that come from city residents. In this essay we examine how planners and politicians have worked to process the local knowledge, to create a deeper understanding of strategy making procedures. What is unique about Kiruna can be interpreted from two aspects. One is that the dismantling of the city creates a distinct and sensitive situation, where planners have attempted to understand what Kiruna´s residents consider valuable in their city and then reformulate it into something new. The other one is that Kiruna can be characterized as a city in the Arctic region. Throughout history, these communities have been planned on the basis of expert knowledge, and more often than not, urban models have been imported from the south for Arctic urban development. Nowadays, the old ways are beginning to dissolve, and more designers are looking to work close to the people of the region to create special local expressions. By studying the Kiruna case, we seek to create synergies between these two aspects where local knowledge runs as a thread through the processes of dissolving and development. Our empirical material is based on analyzes from strategic documents and qualitative interviews with planners and politicians. These key actors have played central roles in Kiruna’s urban transformation. The interviews thus entail their stories and experiences. Based on our collected empirical material, we have formed the perception that these two aspects of dismantling and Arctic urban planning have an impact on how planners have treated local knowledge and how local knowledge has shaped the new city center. It has been emphasized that this is no ordinary urban development project. The circumstances require a special commitment from the planners with increased consideration for the residents’ knowledge, and care for the loss of their city. Therefore, there has been a focus on carrying out qualitative dialogues with citizens. The dismantling process creates potentials to formulate strategies for urban development that depart from problems found in the current city center, expressed by Kiruna residents. It also creates opportunities to build a city with a long-term perspective where the mine will no longer be as important as an employer.