<p>Abstract</p><p>Författare: Ellinor Albrektsson & Ann Trbovsek</p><p>Titel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationer</p><p>Uppsats: Sociologi C, 61-90p</p><p>Handledare: Magnus Ring</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgått från två verksamheter, det vill säga, Vändpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkätsammanställning åt BIM, för att ta reda på vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs gruppträffar. Metoderna vi har använt oss av för att behandla vårt insamlade material är både kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgått ifrån sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne. Vi har använt oss av Berger och Luckmanns primär- sekundär socialisation och institutionalisering samt Beckers avvikarbegrepp. Dessutom har vi valt att utgå från Hansens beskrivning om barn som lever i missbruk och Bergströms framställning om missbruk, människor och relationer. Vår frågeställning lyder: hur minskar man reproduktionen av missbruk mellan generationer? För att kunna minska reproduktionen av missbruk är vår slutsats att det krävs främst; kunskap kring missbruk och engagemang från medmänniskor och verksamheter. Förståelse kring missbruk ökar sannolikheten att individer i samhället reagerar samt agerar och det kan därmed bidra till att de människor som lever med eller i missbruk kan bli hjälpta, vilket kan leda dem på rätt väg. Vi har kommit fram till att skolan är ett viktigt forum för att sprida kunskap. Vi har ytterligare kommit fram till att medmänniskors och verksamheters engagemang har en viktig betydelse för människor i missbrukarmiljöer och för deras framtidsutsikter. Människor och verksamheter som engagerar sig konfronterar individer med missbruk, stöttar och ställer krav, vilket kan vara den nödvändiga kraften för att hjälpa individen ur sitt missbruk. Engagerade verksamheter, så som BIM och Vändpunkten, fungerar bland annat ”jag-stärkande” för individer som är i behov av det, detta i sin tur kan förhindra utvecklingen av missbruk i framtiden, för dessa individer.</p>

Abstract Författare: Ellinor Albrektsson & Ann Trbovsek Titel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationer Uppsats: Sociologi C, 61-90p Handledare: Magnus Ring Syftet med denna uppsats är att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgått från två verksamheter, det vill säga, Vändpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkätsammanställning åt BIM, för att ta reda på vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs gruppträffar. Metoderna vi har använt oss av för att behandla vårt insamlade material är både kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgått ifrån sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne. Vi har använt oss av Berger och Luckmanns primär- sekundär socialisation och institutionalisering samt Beckers avvikarbegrepp. Dessutom har vi valt att utgå från Hansens beskrivning om barn som lever i missbruk och Bergströms framställning om missbruk, människor och relationer. Vår frågeställning lyder: hur minskar man reproduktionen av missbruk mellan generationer? För att kunna minska reproduktionen av missbruk är vår slutsats att det krävs främst; kunskap kring missbruk och engagemang från medmänniskor och verksamheter. Förståelse kring missbruk ökar sannolikheten att individer i samhället reagerar samt agerar och det kan därmed bidra till att de människor som lever med eller i missbruk kan bli hjälpta, vilket kan leda dem på rätt väg. Vi har kommit fram till att skolan är ett viktigt forum för att sprida kunskap. Vi har ytterligare kommit fram till att medmänniskors och verksamheters engagemang har en viktig betydelse för människor i missbrukarmiljöer och för deras framtidsutsikter. Människor och verksamheter som engagerar sig konfronterar individer med missbruk, stöttar och ställer krav, vilket kan vara den nödvändiga kraften för att hjälpa individen ur sitt missbruk. Engagerade verksamheter, så som BIM och Vändpunkten, fungerar bland annat ”jag-stärkande” för individer som är i behov av det, detta i sin tur kan förhindra utvecklingen av missbruk i framtiden, för dessa individer.

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa samtalsintervjuer med elva anställda i två olika konsultföretag få en inblick i hur deras syn på tyst kunskap samt kunskapsöverföring av tyst kunskap såg ut. Vi har i uppsatsen redovisat de intervjuades uppfattningar och åsikter angående dessa ämnen, främst utifrån fyra infallsvinklar. Dessa är: hur informanterna ser på kunskap och tyst kunskap, informanternas syn på kunskapsöverföring av tyst kunskap samt de eventuella svårigheter informanterna ser med överföring av tyst kunskap. Vårt resultat visar att de intervjuade vid företagen är väl medvetna om kunskapsbegrepp och dess vikt för deras arbetssituation.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Den slutsats som fallstudien kommer fram till är att kunskap sprids vid sidan om utbildning och manualer genom att medarbetarna i urvalet frågar varandra och att de hanterar kunskap på olika sätt.

Den tysta kunskapen karaktäriseras ofta av att det är abstrakt och svårt att definiera vilket har gjort att detta benämns som “tyst”. Denna studie har som syfte att undersöka medarbetares uppfattning om hur dem upplever att kunskapsöverföring sker och om medarbetarna reflekterar själva över tyst kunskap. Vidare är syftet att undersöka hur den tysta kunskapen kan synliggöras och tillvaratas inom deras arbetsplats. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats utgörs av Michael Polanyi som grundade begreppet ”tacit knowledge”, filosofen Ludwig Wittgenstein samt Ikujiro Nonaka och Hirotaka Takeuchis SECI- modell. Resultatet av vår undersökning visar att den tysta kunskapen är något som är inneboende hos människan. Det är en omedveten erfarenhet som finns hos människan, vilken är svår att uttrycka i ord, vilket tidigare forskning bekräftar. Den tysta kunskapen kan synliggöras och överföras genom samtal och intervjuer med de andra medarbetarna eller när de nyanställda behöver hjälp, detta genom så kallad “externalisering” som innebär att tyst kunskap omvandlas till explicit och “socialisering” som är en process då anställda lär genom andras erfarenheter. Synliggörande och överförande av den tysta kunskapen blir ännu lättare när relationen mellan medarbetarna på företaget bygger på tillit och vänlighet.

Det finns idag över 40 000 registrerade små och medelstora bolag i Sverige, varav cirka 25 procent exporterar. Värdet av all Sveriges export uppgår till nästan hälften av Sveriges BNP, vilket innebär att Sverige är mycket beroende av sin exportverksamhet. När ett företag ska utvidga sin verksamhet och ta sig in på utländska marknader kan man inte lita på att man kan arbeta som på hemmamarknaden längre. En exportmarknad skiljer sig ofta åt från hemmamarknaden, och företagen behöver kunskap för att kunna utföra en lyckad export. Tidigare forskning har uppmärksammat tre kunskapstyper som alla är kritiska för att ett företag ska kunna internationaliseras på ett lyckat sätt. Dessa tre kunskaptyper är teknologisk kunskap, marknadskunskap samt internationaliseringskunskap. Denna uppsats ämnar undersöka hur dessa kunskapstyper utvecklas av företag som exporterar. En flerfallsstudie på sex svenska exporterande företag har utförts med semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner på varje företag. Uppsatsen visar att ett företags teknologiska kunskap är kritisk för att företaget ska kunna exportera på ett lyckat sätt. Behovet av marknadskunskap blir högre ju längre bort från hemmamarknaden företaget exporterar. Slutligen så ökar företagets erhållna internationaliseringskunskap ju fler marknader som företaget exporterar till.

Denna empiriska undersökning började utifrån ett antagande om att det inte skedde så mycket kunskapsöverföring ombord på fartyg. Syftet var att ta reda på hur kunskapsöverföring sker mellan däckbefäl ombord. Frågeställningen att ta reda på var om det fanns några direktiv från rederiets kontor, hur såg man på nya och erfarna befäls kunskaper, hur överförde man den tysta kunskapen och hur löste man detta när det var ont om tid? Informationen till undersökningen samlades in genom intervjuer och frågeformulär där en objektiv metod användes. Respondenterna valdes från bara ett fartyg då intresset var att se hur det fungerade på just det fartyget. Slutsatserna var att det inte skedde någon organiserad kunskapsöverföring ombord på fartyget. Den kunskap som utväxlades var löpande och skedde främst vid informella möten. Man förmedlade kunskapen muntligen och genom att praktiskt utföra vissa moment med övervakande från den erfarne. Det var främst erfarenheten som man ville komma åt vid kunskapsöverförandet.

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lärare i en årskurs 4 använder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att därefter kunna analysera i vilken utsträckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgående, kvalitativ intervju med läraren har användningen synliggjorts. Vidare har även en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna fastställa vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gång. Resultaten av såväl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan ställts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning.  Många forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock på att en sådan undervisning av sig själv inte leder till en djupare förståelse för matematiken hos eleverna. Istället verkar lärarens egna didaktiska kunskaper och förmåga att synliggöra de bakomliggande begreppen ha störst inverkan på om eleverna utvecklar både konceptuella och procedurella kunskaper inom momentet i fråga.  I dagens samhälle matas vi samtidigt kontinuerligt av rapporter som hävdar att matematikundervisningen i svensk skola behöver förbättras, vilket främst synliggörs av elevernas allt mer försämrade resultat. Min studie visar på att denna diskussion måste gå djupare än att enbart ställa konkret och laborativ matematikundervisning i kontrast till en mer traditionell undervisning med enskild tyst räkning. Skapandet av förståelse för matematiken hos eleverna är mer komplicerat än så.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen. Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder. Detta indikerar att företagen använder sig av sina kunders tysta kunskap i innovationsprocessen. Kännedom om den tysta kunskapen är dock generellt svag.

Sammanfattning Samhällets reformer förändras vilket speglar en förändrad syn på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Detta leder till en ökad betydelse för socialarbetares kunskap att kunna möta och tillgodose dessa behov. Forskning indikerar att det behövs mer kunskaper utifrån professioners perspektiv. Syftet är att undersöka om det finns olika faktorer som påverkar yrkesverksamma socionomers omsorgsbedömningar av föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Frågeställningarna berör kartläggning av föräldraförmågor, kunskap och attityder samt det sociala nätverkets betydelse. Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt tolkningssätt och baseras på kvalitativa intervjuer. I en omsorgsbedömning kartläggs vårdnadshavarens föräldraförmågor i relation till barnens behov under en angiven tid och arbetsuppgifterna handlar om att samtala och observera. Kombinationen av erfarenhet och teoretisk kunskap ses som bra men erfarenhet ses som den viktigaste komponenten i arbetet med föräldrar med IF. Nätverket påverkar inte en omsorgsbedömning men ses som en skyddsfaktor. Sammanfattningsvis kan vi belysa mer utbildning gällande personer med IF för att förbättra kommunikationsmöjligheterna och säkerställa att föräldern kan tillgodogöra sig viktig information. Genom utbildning kan även attitydförändringar ske för yrkesverksamma socionomer och därmed till övriga samhället. Vidare har nätverket en stor betydelse för föräldrar med IF och deras familjer, vilket borde kartläggas mer detaljerat.