Sammanfattning Samhällets reformer förändras vilket speglar en förändrad syn på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Detta leder till en ökad betydelse för socialarbetares kunskap att kunna möta och tillgodose dessa behov. Forskning indikerar att det behövs mer kunskaper utifrån professioners perspektiv. Syftet är att undersöka om det finns olika faktorer som påverkar yrkesverksamma socionomers omsorgsbedömningar av föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Frågeställningarna berör kartläggning av föräldraförmågor, kunskap och attityder samt det sociala nätverkets betydelse. Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt tolkningssätt och baseras på kvalitativa intervjuer. I en omsorgsbedömning kartläggs vårdnadshavarens föräldraförmågor i relation till barnens behov under en angiven tid och arbetsuppgifterna handlar om att samtala och observera. Kombinationen av erfarenhet och teoretisk kunskap ses som bra men erfarenhet ses som den viktigaste komponenten i arbetet med föräldrar med IF. Nätverket påverkar inte en omsorgsbedömning men ses som en skyddsfaktor. Sammanfattningsvis kan vi belysa mer utbildning gällande personer med IF för att förbättra kommunikationsmöjligheterna och säkerställa att föräldern kan tillgodogöra sig viktig information. Genom utbildning kan även attitydförändringar ske för yrkesverksamma socionomer och därmed till övriga samhället. Vidare har nätverket en stor betydelse för föräldrar med IF och deras familjer, vilket borde kartläggas mer detaljerat.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt om rektorers syn på vad som påverkar kunskapsutvecklingen för de elever som studerar enligt träningsskolans kursplan.   Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vilka möjligheter finns för elever att utveckla kunskaper utifrån sina varierande förutsättningar? Vilken betydelse har personalens yrkesbakgrund för elevernas kunskapsutveckling?   Som metod för denna studie har sex rektorer intervjuats, samtliga med organisatoriskt och pedagogiskt ansvarig för elever som studerar enligt träningsskolans kursplan. Vid analys av intervjuerna användes John Dewey och Lev Vygotskijs teorier om att människan lär i sociala sammanhang. Lärandet uppmuntras i en social process som sker tillsammans med andra. Vidare användes Moira von Wrights teori om det relationella perspektivet där behov inte är knutna till individen utan till ett sammanhang.   Resultatet i studien visar att rektorerna beskriver att kunskapsutveckling sker och att det är lärarens huvudansvar att driva undervisningen framåt och vara arbetsledare för kollegor. En väl fungerande dokumentation har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Elevassistenternas varierande yrkesbakgrund beaktas inte alltid vid anställning utan snarare individuella egenskaper värdesätts

ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund. Vid några av intervjuerna medverkade personal, på respondentens begäran. Respondenterna hade valts ut av enhetschefer för kommunens LSS- boenden. Enhetscheferna fick uppgiften att identifiera 20 personer med måttlig funktionsnedsättning som var villiga att ställa upp på en intervju. Efter bortfall genomfördes intervjuer med 16 personer. Resultaten från intervjuerna har därefter jämförts med resultaten från en nationell undersökning av hälsan hos  personer med funktionsnedsättning från 2008.                                                                                                      Resultat: Frågeinstrumentet fungerade bara delvis på flertalet av respondenterna. Trots metoden att använda intervjuer var flera frågor för svåra att förstå för många av respondenterna. Spridningen i förståelse var relativt stor med någon som kunde svara adekvat på samtliga frågor till flera som hade stora svårigheter med många frågor. I en jämförelse med det nationella materialet om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning, visade sig Östersundsgruppen ha en bättre hälsa inom flera områden.                                                                                          Diskussion: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är sällan med i olika hälsoundersökningar. För att få reda på hur hälsan ser ut och hur den utvecklas i den här gruppen, måste personerna komma till tals. Det är då helt nödvändigt att använda sig av intervjuformen som alternativ till enkäter som annars är det vanliga. Men för att frågorna ska förstås måste de anpassas genom konkretisering och förenkling. Frågorna i Nationella folkhälsoenkäten är, som de är utformade för närvarande, bara användbara till en begränsad del. Hälsan i gruppen är vid en jämförelse relativt god. Orsaker som framkommer är att många upplever sig ha en meningsfull sysselsättning, trivs med sitt boende samt röker och dricker lite. Fetma, stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönt samt viss otrygghet är däremot något som utmärker gruppen. NYCKELORD: Intellektuell funktiosnedsättning, folkhälsoenkät, gruppbostad, levnadsvanor

The overall aim with this study was to explore the understanding of how nursing staff - at a service flat in the county of Gävleborg, is related to the residents with intellectual disabilities, with regard to the residents' health. Five personal research interviews were conducted with nursing staff in a sheltered housing. The survey was based on a qualitative method with semi-structured interviews. Five nursing staff aged 27-57 were participated in this investigation. The analysis was conducted, by using a thematic approach. My overall findings show that Nursing staff have different roles to play depending on the situation in their relationship with the residents. They also face difficult decisions when it comes to residents' health versus the residents' right to self-determination. The lack of understandings consequences of their (residents) choices is also seen as a reason for their health situation. Nursing staff calls for educated in nutrition and health issues for them and the residents, but also guidelines in their health promotion.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever högre föräldrastress och lägre psykiskt välmående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning, men få studier har undersökt detta hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar i tidig skolålder. Syftet med enkätstudie var att undersöka föräldrastress och psykiskt välmående hos föräldrar till barn, 7-12 år, med funktionsnedsättning i Västerbotten, jämfört med en kontrollgrupp föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Deltagarna bestod av 128 föräldrar till barn med autism, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsehinder och 213 föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Resultaten visade att föräldrar till barn med funktionsnedsättning, i synnerhet autism, skattade generellt högre stress och lägre psykiskt välmående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättningar. Detta tyder på att en påverkan av barnets funktionsnedsättning på bland annat sociala, ekonomiska och relationella faktorer kan leda till högre föräldrastress och lägre psykiskt välmående. En ökad vaksamhet för ångest- och depressionssymtom hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar, i synnerhet autism, i den aktuella åldersgruppen rekommenderas.

The purpose of this study is to investigate how a sample of adults with an intellectual disability uses information and communication technologies (ICT), and to see whether these people can be strengthened in their everyday life through ICT. To get answers to the questions posed in this paper interviews were made. The interviews are semi-structured so that the context to some extent is bounded. Questions which highlights the more widely aspects of ICT are set with the help of subject areas. The results show that these people in many ways are strengthened in their use of ICT. There's perceived difficulties in the usage, but there are mainly opportunities expressed in the narratives. For example, one person uses ICT to bridge the problems that arise when difficulties to read and write exists. The social aspects of ICT is mentioned as important in this study by most informants.

Kommunikation är ett socialt samspel som sker i relationen mellan två eller flera personer. I skolan kan det handla om relationer mellan vuxna och elever eller mellan elever inbördes. Det har visat sig att elever med intellektuella funktionsnedsättningar ofta har mer samspel med vuxna, vertikala relationer, än med kompisar i deras egen ålder, horisontella relationer. Syftet med studien är att följa ett arbetslags process att utveckla elevernas horisontella relationer med varandra för att öka kunskapen om sådan kommunikation, som äger rum där elever med intellektuell funktionsnedsättning är aktörer. Frågeställningarna gäller synen på relationerna, hur interaktionen uppfattas samt hur samspelet skiljer sig åt i olika relationer. Ett relationellt perspektiv har använts som en teoretisk grund. De centrala delarna i det relationella perspektivet är relationen i dess omgivning och hur den sociala interaktionen mellan parterna skapas och utvecklas. Relationerna stöts och blötts med varandra i skapandeprocessen och på det sättet ges möjligheten till att utvecklas i relationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats och inspireras av interventionsstudiers karaktär och det empiriska materialet har utgjorts av intervjuer av ett arbetslag där eleverna läser träningsskolans ämnesområden. Resultatet visar att arbetslagets syn på vertikala och horisontella relationer kan innefatta många olika former av kommunikation beroende på vilka förutsättningar och behov eleverna har. Det finns inte bara ett sätt att kommunicera med elever i grundsärskolan inriktning träningsskolan eftersom de har olika förutsättningar och behov av att kommunicera. Svårigheterna för eleverna kan vara att de inte har samma förutsättningar för att skapa ett samspel som elever utan intellektuella funktionsnedsättningar. Att skapa horisontella relationer är inget som man åstadkommer över en natt och det måste få ta tid för att en utveckling ska komma till stånd.

Kunskapen om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är begränsad. Varken välfärds- eller forskarsamhället har kunskap om vilken typ av sysselsättning som före detta elever i den svenska gymnasieskolan har efter skoltiden. Huvudsyftet med denna sammanläggningsavhandling är tredelat: att (a) öka kunskapen om vilka typer av sysselsättning som personer med intellektuell funktionsnedsättning har efter avslutad gymnasiesärskola, att (b) åskådliggöra mönster och faktorer (kön, förfluten tid sedan examen, utbildningsprogram, boendekommun samt föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå) som kan bidra till skillnader vad gäller typ av sysselsättning, samt att (c) skapa ett nationellt register som möjliggör kvantitativa analyser, longitudinella studier och utgör underlag för kvalitativa fördjupande studier av efter(sär)gymnasial sysselsättning. Avhandlingen innehåller fyra artiklar och en ramberättelse. Ett nationellt register, Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID) skapades utifrån information i slutbetygen från 12 269 tidigare elever i gymnasiesärskolan. Slutbetyg är allmänna handlingar som begärdes från kommunerna. HURPID samkördes med två nationella register: Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) och LSS-registret som innehåller information om insatser som beviljats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avhandlingen bygger på tvärsnittsstudier vilka ger en ögonblicksbild av den efter(sär)gymnasiala sysselsättningen under 2011 bland de personer som gått ut mellan 2001-2011. Frekvensanalyser användes för att beskriva studiepopulationens karaktäristika. Korstabeller och Pearson´s chi2-test användes för att analysera skillnader avseende typ av sysselsättning mellan olika grupper i studiepopulationen. Sambandet mellan avhandlingens beroende och oberoende variabler undersöktes med bivariata och multivariata logistiska regressionsanalyser. Analyserna visar att den största andelen (47%) av de unga har sin sysselsättning inom daglig verksamhet, 22,4% har ett förvärvsarbete, de flesta med någon form av lönesubvention; och 6,6% studerar. En betydande andel (24%) betecknas vara "någon annanstans" (inte i någon av de andra tre sysselsättningstyperna). Andelen unga vuxna i daglig verksamhet är lägre än förväntat och andelen som har ett förvärvsarbete är högre än förväntat. En oväntat stor andel tillhör kategorin "någon annanstans" och har inte daglig verksamhet, inte ett förvärvsarabete och studerar inte. Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har. Män som har gått ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som tog examen mellan 2001-2006 är de som har störst sannolikhet för att ha ett förvärvsarbete. Personernas boendekommun har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning och den totalt sett låga andelen flyttar i populationen antas förstärka betydelsen av vilken kommun de bor i. Unga vars föräldrar är lågutbildade har mer sannolikt ett förvärvsarbete eller tillhör kategorin "någon annanstans". De vars föräldrar är högutbildade har mer sannolikt en sysselsättning inom daglig verksamhet eller studerar (exempelvis på Komvux eller folkhögskola). De unga vars föräldrar är födda i ett utom-europeiskt land är med större sannolikhet studerande eller personer som tillhör kategorin "någon annanstans". Avhandlingens huvudresultat diskuteras i förhållande till ett teoretiskt ramverk om social rättvisa. Betydelsen av samhällets ansvar att främja alla medborgares möjlighet att vara och göra vad de har anledning att värdesätta betonas. Ett samhälle som främjar social rättvisa måste stödja människors möjligheter att oavsett funktionsförmåga kunna välja sysselsättning. Såväl den offentliga som den privata sektorn behöver tydligare betrakta personer med intellektuell funktionsnedsättning som en viktig resurs i samhället och på arbetsmarknaden; se dem som personer med förmågor som riskerar att döljas bakom kategorier, fördomar och föråldrade strukturer.

SAMMANFATTNING Föreliggande studie redogör för att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en utsatt grupp i samhället, som ofta har svårigheter att vidmakthålla föräldrarollen. Under det senaste årtiondet har forskningen kring föräldraskap och IF förändrats. Från att ha en bild av att det huvudsakligen är funktionsnedsättningen som medför brister i föräldraskapet så har nu forskningen börjat undersöka hur den sociala kontexten kan tänkas forma föräldraskapet. Trots detta tycks det praktiska sociala arbetet fortfarande leva kvar i gamla mönster. Socialstyrelsen tillstår att kunskap och kompetens hos professionella ofta saknas i arbetet med dessa föräldrar. Föreliggande studie ämnar redogöra för forskningsläget kring föräldrar med IF, genom att undersöka forskning som tar ett föräldraperspektiv i anspråk. Studien använder ett sociologiskt perspektiv för att belysa vad föräldrarna upplever formar deras föräldraskap och hur den sociala kontexten kan ha betydelse för detta. Forskningsläget visar att det förekommer flera faktorer som formar föräldraskapet. Dessa presenteras utifrån en tematisk analys som socialt nätverk, attityder, social isolering, uppväxtvillkor samt hälsa, stress och ekonomi. En teoretisk anknytning görs för att illustrera hur den sociala kontexten kan förstås forma föräldraskapet. En av slutsatserna är att kunskap behöver lyftas kring de olika identifierade faktorerna, samt att professionella och allmänheten behöver se att den sociala kontexten har stor betydelse.

Bakgrund:Närstående är engagerade i sin familjemedlem med intellektuell funktionsnedsättnings liv, speciellt när de är i behov av vård.I vårdandet av individer med funktionsnedsättning saknas det ofta tillräcklig kompetens hos vårdgivare. Varje individ är unik och ska bemötas och vårdas därefter, i bemötandet av individer med intellektuell funktionsnedsättning behöver sjuksköterskan vara respektfull, motiverande, inte vara dömande samt försöka undvika att göra individen upprörd.Familjecentrerade omvårdnaden vill involvera hela familjen och se den som en helhet. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av både sitt eget och andras vårdande gällande individer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar som analyserade med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans metod. Resultat: I resultat framgår det att närstående hade både dåliga och bra upplevelser gällande vårdandet av individer med intellektuell funktionsnedsättning.Kategorierna som skapades var Upplevelsen av sin vårdande roll, Upplevelsen av vård från utomstående och Upplevelsen av sitt eget ansvaroch underkategorierna var utmaningar i vårdandet, glädje i sin vårdande roll, bristfällig kvalitet i vårdandet från utomstående, tillfredsställande stöd, viljan att ta ansvar och utmaningar i ansvarstagandet.  Slutsats: I resultatet framgår det att det till största del är negativa upplevelser som närstående beskriver. Det visar sig genom utmaningar och påfrestningar i vårdandet gällande individen med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att sjuksköterskorsamtalar med närstående och ger dem utrymme att bestämma hur mycket de vill involveras i sin närståendes vård kan sjuksköterskan ge den bästa möjliga vården till både närstående och patient.